Print Friendly, PDF & Email

Lite realism i energidebatten, tack

Av Fredrik Karlsson | 26 februari 2021



I energidebatten blandas stort och smått, energi och effekt, långsiktigt och kortsiktigt och ibland är det svårt att riktigt greppa vilket problem det är olika debattörer egentligen vill lösa, skriver Fredrik Karlsson.

Denna vinter, när ytterligare en reaktor stängts ned, har frågan om kraftförsörjning och reserver blivit än mer akut än tidigare.

Stamnätsägaren Svenska Kraftnät har i många år gjort analyser av kraft- och effektbalansen där man bedömer hur situationen ser ut över tid, i Sveriges olika prisområden, under de timmar då behovet är som störst, vid en tioårsvinter osv. Det räcker med att konstatera att marginalerna under ett antal år varit och kommer att vara krympande. Det är alltså ett reellt problem att säkerställa att det finns tillgänglig effekt hela tiden i alla delar av landet.

Förslagen till lösningar är många. Någon vill bygga nya kärnkraftverk. Någon annan tror på mer överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige. En tredje hoppas på import de dagar vi har energi- och/eller effektunderskott.

Bland de mer fantasifulla lösningarna återfinns förslag om att (storskaligt) lagra överskottsenergi i batterier och därmed lösa problemet med vindfria dagar och kanske till och med säsongsvariationer. Först kan vi slå fast att batterier absolut kan spela en roll för att lösa vissa problem (som att tillhandahålla mycket snabb frekvensreglering eller vara lokal, kortsiktig back-up för verksamheter som sjukhus eller serverhallar) – men för att storskaligt lagra energi på samhällsnivå borde det vara uteslutet.

En enkel räkneövning visar varför det är orealistiskt: Häromdagen skrev Skånska Dagbladet att Skånes kommuner borde satsa på sol, vind och batterier för att bli självförsörjande och där batteriernas roll skulle vara att leverera energi de dagar vinden inte blåser.

Låt oss räkna på enbart Malmö stad. Inom kommungränsen används årligen cirka 6,5 TWh, vilket kan skrivas som 6,5 miljarder kWh. Per dygn blir detta 17,8 miljoner kWh i genomsnitt. I realiteten är naturligtvis behovet större kalla mörka vinterdagar än varma ljusa sommardygn, men vi räknar ändå på genomsnittsdygn. Bland de mer kända batteriprodukterna finns Tesla PowerWalls nya batteri på 13,5 kWh. Enligt uppgift kostar det 80 000 kronor vilket blir 5925 kronor per kWh.

Låt oss anta att Malmö stad får en hyfsad mängdrabatt och kan köpa batterierna för 5000/kWh. Då blir kostnaden för att lagra ett genomsnittsdygns el användning i Malmö stad alltså 5000*17,8 miljoner = 89 miljarder kronor. Man vill säkert ha större säkerhetsmarginaler än ett dygn, låt oss säga tre dygn. Det blir en batterikostnad på 267 miljarder kronor. Enbart för Malmö stad – och oräknat installationskostnader, investeringar i kommunala vindkraftverk och så vidare.

Låt oss enas om att det nog finns billigare och effektivare metoder att säkerställa tillgång till el än att kommunerna skulle bygga upp en egen produktions- och lagringskapacitet.

Fredrik Karlsson är konsult på WSP Energy Advisory

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

Samtida röster om konservatism