Print Friendly, PDF & Email

Ligger vägen öppen till Vita huset för Joe Biden?

Av Örjan Hultåker | 9 oktober 2020



I det amerikanska presidentvalet har förre vicepresidenten Joe Biden nu en ledning om cirka 10 procentenheter över den sittande presidenten Donald Trump. Många tror därför att valet redan är avgjort, men som vanligt gäller det att granska opinionen i de så kallade swing states där presidentvalet kommer att avgöras, skriver Örjan Hultåker.

I många av delstaterna är det sedan länge tydligt vilken av kandidaterna som kommer att vinna alla de elektorsröster som avgör det slutliga valet av president.

Hur väljaropinionen utvecklas i vad som anses vara säkra stater är inför presidentvalet av ringa intresse. Den största delstaten med flest elektorsröster är ett exempel. I Kalifornien leder Joe Biden sedan länge med cirka 30 procentenheter över Donald Trump. Om Biden skulle utöka sin ledning till 35 procent spelar ingen roll och det har inte heller någon betydelse om Donald Trump går framåt så att Joe Bidens ledning krymper till 25 procent. Så länge Joe Biden leder, oberoende av om det är med 25, 30 eller 35 procent så får han alla elektorsröster i Kalifornien.

Presidentkandidaterna koncentrerar därför mycket av sitt kampanjande till de osäkra swing states där valet kommer att avgöras.

Den famösa första valdebatten mellan Joe Biden och Donald Trump avgjordes i Ohio och det brukar anses vara en strategisk delstat som från presidentval till presidentval svänger mellan Demokraternas kandidat och Republikanernas kandidat. Och man säger att as Ohio goes, so goes the nation.

Trots Joe Bidens stora ledning i de nationella opinionsmätningarna som gäller för hela USA så är det fortfarande mycket jämnt i Ohio. Även där leder Joe Biden över Donald Trump men med mindre än en procentenhet.

Läget måste dock i dagsläget anses vara mycket prekärt för Donald Trump och han riskerar att bli en president som bara tillåts sitta en period i Vita huset. Joe Biden leder inte bara stort nationellt utan har också en stor ledning i många av de delstater där valet kommer att avgöras. Ohio är i dagsläget långt ifrån representativt för övriga swing states.

Donald Trump förlorade den första debatten och det är i dagsläget oklart om övriga två planerade ens blir av. Han har drabbats av coronan och sjukdomen gör att han måst ställa in flera stora kampanjmöten, en kampanjform där han är som bäst på att entusiasmera sina supportrar. Och det är mindre än en månad kvar till valdagen den 3 november.

Visserligen ledde även Hillary Clinton över Donald Trump vid samma tidpunkt den 9 oktober 2016, enligt RealClearPolitics, men den ledningen var ”bara” 4,6 procentenheter. Joe Bidens ledning är nu mer än dubbelt så stor och Donald Trump har all anledning att vara orolig i sin karantän i Vita huset.

I onsdagens debatterade vicepresidentkandidaterna i Salt Lake City, Utah, men vicepresidenters insatser brukar inte avgöra amerikanska presidentval. Både Mike Pence och Kamara Harris försvarade tappert sina respektive presidentkandidater och ingen av dem gjorde bort sig. Deras största skicklighet bestod i att inte svara på debattledarens frågor.

Debatten var civiliserad trots att båda vicepresidentkandidaterna hade en tendens att avbryta varandra. Mike Pence stod lojalt upp för sin president och Kamara Harris lyckades relativt väl att balansera mellan den mer radikala och den moderata falangen inom det demokratiska partiet.

Donald Trumps största hopp är nu att hans supportrar har större entusiasm inför presidentvalet än vad Joe Bidens har. Av dem som planerar att rösta på Donald Trump är 81 procent mycket eller ganska entusiastiska inför presidentvalet. Av dem som planerar att rösta på Joe Biden är det 71 procent som är lika entusiastiska, enligt en undersökning som YouGov gjorde mellan den 1 och 4 oktober.

Skillnaden i entusiasm är en naturlig följd av hur demokraterna planerat sin kampanj. Huvudargu­men­tet för Joe Biden är inte hans handlingsprogram utan att mobilisera och rösta emot Trump. Av dem som tänker rösta på Joe Biden är det bara 42 procent som säger att de i huvudsak röstar för Joe Biden. En majoritet tänker rösta på Joe Biden som en röst emot Donald Trump.

Med mindre än en månad kvar till valdagen är årets presidentval mest att likna vid en folkomröstning: för och emot Trump. Det är styrkan för Joe Biden och har burit honom så här nära en seger i presidentvalet. Men det är också en svaghet i ett val där det gäller att mobilisera väljarna så att de verkligen går till valurnorna eller poströstar.

I val som de amerikanske är det mobiliseringen som är helt avgörande. Normalt brukar det vara litet drygt 60 procent av de vuxna medborgarna som först registrerar sig i röstlängderna och sedan verkligen går och röstar. Och röstviljan skiljer sig åt mellan olika befolkningsgrupper. Att Donald Trump vann i 2016 års presidentval kan åtminstone delvis förklaras av att röstdeltagandet sjönk bland afroamerikaner jämfört med Barak Obamas segerval 2012.

En analys av valdeltagandet 2016 visar att de grupper som nu stöder Joe Biden hade ett lägre valdeltagande än de grupper där Donald Trump har en majoritet. Donald Trump har starkast stöd bland vita amerikaner och bland äldre väljare.

I den yngsta åldersgruppen melan 18 och 29 år är det en majoritet (55 procent) som är för Joe Biden och bara 22 procent som säger att de skall rösta på Donald Trump; källa YouGov 1-4 oktober 2020. I valet 2016 var det bara en minoritet av amerikanerna i den åldersgruppen (46,1 procent) som röstade enligt U.S Census Bureau.

Det kan jämföras med åldersgruppen som äver 65 år eller äldre. Bland dem svarar enligt YouGov 49 procent att de skall rösta på Donald Trump och 43 procent att de skall rösta på Joe Biden. I valet 2016 hade den åldersgruppen det högsta valdeltagandet (70,9 procent).

Donald Trump leder också bland vita amerikaner med 45 procent mot 40 för Joe Biden. I valet 2016 röstade 65,3 procent av den vita befolkningen.

Joe Biden leder nu med 52 procent bland hispanics över Donald Trump (24 procent). Av dem röstade 47,3 procent år 2016.

Störst ledning har Joe Biden (75 procent) bland afroamerikaner av vilka endast 8 procent uppger att de skall rösta på Donald Trump. I presidentvalet 2016 var det 59,6 procent av afroamerikaner som röstade enligt U.S. Census Bureau.

Det traditionellt höga valdeltagandet bland befolkningsgrupper där Donald Trump har en styrkeposition må vara hans tröstkudde. Men med dagens opinionsläge när Joe Biden leder med cirka 10 procentenheter.  Med mindre än en månad kvar till valet. När coronan har slagit till mot Donald Trump. När kampanjmöten måste ställas in. Och när det är oklart hur många presidentdebatter som kommer att hållas live.

Joe Biden ser nu ut att vara på en säker väg till Vita huset. Donald Trump måste lyckas med en nästan osannolik mobilisering för att hålla sig kvar där. Men Hillary Clinton såg också ut att köra på en bred och tom motorväg utan trafik till Vita huset vid samma tidpunkt 2016.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare för SKOP

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

FMRS online

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019