Intervju: ”300 miljarder i dold skatt på arbete varje år”
Erik Bengtzboe är chefsekonom på Skattebetalarnas Förening.
Du har varit kritisk mot regeringens höjning av den allmänna löneavgiften. Först, vad är det egentligen regeringen har höjt?
Det regeringen har höjt är den dolda skatten på arbete. Den ligger inbakad i arbetsgivaravgiften, alltså den kostnad arbetsgivaren betalar ovanpå lönen för varje anställd. Den är totalt 31,42 procent och består formellt av sju olika delar. Några av dem har koppling till socialförsäkringarna. Men den största delen, den allmänna löneavgiften, har ingen sådan koppling alls. Den finansierar inte någon särskild försäkring, utan är bara vanlig skatt på arbete.
När regeringen sänkte några mindre delar, till exempel föräldraförsäkringsavgiften, efterlevandepensionsavgiften och arbetsskadeavgiften, lät den nivån på den totala arbetsgivaravgiften ligga kvar så att större del nu är ren skatt. Det är därför vi säger att regeringen har höjt den dolda skatten på arbete.
Hur kom den här till och varför är det fel att kalla den för en avgift?
Löneavgiften infördes 1995 och motiverades med att den skulle finansiera EU-avgiften. Men i realiteten har det hela tiden bara varit en dold statlig inkomstskatt på alla löner från första kronan.
En avgift ska vara kopplad till någon motprestation, till exempel tillgång till någon försäkring, det finns inte och har aldrig funnits här. Det här är ren skatt.
Regeringen säger samtidigt att den sänker skatten på arbete. Hur går det ihop?
För arbetsgivaren spelar det egentligen ingen roll vad arbetsgivaravgiften kallas eller vad den sägs gå till. Den belastar lönekostnaden på samma sätt. Men för pensionsavgiften får ju arbetstagaren något tillbaka för sin avgift.
Hur mycket pengar rör det sig om?
Ungefär 300 miljarder om året. Men eftersom arbetsgivaravgiften ligger still på 31,42 procent så ökar ju inte lönekostnaden av detta beslut. Det är bara att det är mer skatt och mindre avgift helt enkelt. Samtidigt sänker man då den synliga skatten på arbete med jobbskatteavdraget. Regeringen räknar nog dessutom med att väljarna har sämre koll på de dolda skatterna. Det är nog därför löneavgiften har kunnat växa från noll till 300 miljarder på 30 år, under alla regeringar bör tilläggas.
Det låter nästan som att det är ett demokratiskt problem med dolda skatter?
Ja, hur ska medborgarna kunna ställa krav på det offentliga om man inte vet hur mycket man betalar för det? Och hur ska man kunna ha en rimlig och initierad politisk diskussion, exempelvis när det är val, om väljarna inte vet vad de betalar? De flesta av oss har högre krav på en pizza som kostar 200 kronor än för en som kostar 100 kronor. Detsamma gäller ju såklart även vår välfärd. Mätningar vi och andra gjort visar ju kraftigt att människor underskattar sina skatter. Inte konstigt då om man tror offentlig sektor är underfinansierat, eller att andra borde betala högre skatt. Man vet ju inte hur mycket man själv, och andra redan betalar. Att man dessutom gömmer skatter i vad man kallar arbetsgivaravgifter borde göra fackförbunden vansinniga. Löntagare betalar dyrt för förmåner som inte finns.
Är det särskilt anmärkningsvärt att en borgerlig regering gör detta?
Både ja och nej. Jag är förvånad över att en borgerlig regering inte gör synliggörande av skatter till en hederssak, och lite extra just denna regering som ju gått fram med förslag på området om att synliggöra arbetsgivaravgiften på lönebesked för statsanställda. Det rimmar illa då. Men samtidigt så är det ju lika anmärkningsvärt att andra partier längre vänsterut som i än större utsträckning propagerar för ett högskattesamhälle med stora välfärdsambitioner inte stoltserar med hur höga skatter man tar ut.
Vad borde regeringen göra i stället?
Man måste bestämma sig. Antingen så renodlar man arbetsgivaravgiften som finansiering av försäkringar kopplad till ens arbete, som föräldraförsäkringen, fonderar det och gör det till ett eget system likt pensionssystemet. Eller så tar man allt som skatt och låter allt gå genom statens budget. För den här underliga halvlösningen fungerar inte.
Ett första steg oavsett vad borde vara att döpa om löneavgiften till den statliga allmänna löneskatten som den är, och tydligt redovisa den för löntagare. För en låginkomsttagare är den lika stor som kommunalskatten. Det är det nog få som vet.
Per-Ola Olsson är bonde, servicetekniker, skribent och folkbildare/SNB