Print Friendly, PDF & Email

Idyllen spricker i Dublin

Av Mats Fält | 14 February 2020



Intresset för populism och högerextremism är fortfarande stort. Intresset för vänsterpopulism är betydligt mindre men sätter ändå ibland spår i spalterna. Intresset för att 25 procent av väljarna på Irland röstat på ett parti som till del styrs av ett hemligt militärt råd och försvarar IRAs terror på Nordirland är mycket litet. Trots att partiet styrs som ett gammalt stalinistiskt kommunistparti, har nära band till organiserad brottslighet och riskerar att på allvar blåsa liv i motsättningarna i Nordirland igen, skriver Mats Fält.

Sinn Fein leds av två sympatiska kvinnor som fått sina platser med stöd av partiets militära råd. Så brukar det inte gå till i västeuropeiska demokratier. Om ett motsvarande parti till höger fått liknande framgångar hade vi inte pratat om annat på flera veckor. Då hade aldrig allmänt missnöje med ekonomin och bostadsköerna accepterats som ursäkt för väljarnas beteende. Nu är det istället tyst, bara några dagar efter det katastrofala valresultatet.

Jag tror att en del av förklaringen är vår bild av Irland. Tidigare var Irland ibland ett land media använde för att visa hur hemskt det var när traditionella värderingar tillåts leva vidare. Senare har landet blivit en favorit eftersom man brutit med traditionerna och blivit mer ett land som andra I sin del av Europa. Kombinerat med de många åren av ekonomisk framgång skapades bilden av ett modernt, ungdomligt och sympatiskt Irland – konflikten om Nordirland spelade inte längre alltid huvudrollen.

Segern för terroristernas parti, Sinn Fein, passar inte in i bilden och det enklaste sättet att hantera problemet är att ignorera det. Att 25 procent av väljarna i ett av de länder vi gillar mest röstat på en terrororganisations politiska gren skaver, det blir riktigt jobbigt om vi skulle ta det på allvar. Alltså får det gå under radarn.

Det återstår att se om freden i Nordirland kommer att hotas. Mer troligt är att samarbetet mellan republiken och London blir mer komplicerat. Sinn Fein ser motståndet mot engelsmännen som sin livsluft och är villiga att offra mycket för att kunna driva sin aggressiva linje, i regeringsställning eller som ledande oppositionsparti i Dublin. Hur hårt linjen drivs avgörs inte av de nu valda parlamentarikerna. Det ligger i händerna på partiets hemliga militärråd, som enligt brittisk underrättelsetjänst fortfarande utformar partiets övergripande strategi, om än numera med “politisk fokus”

Den som invänder att Irland föddes i blod och inbördeskrig – efter många sorgliga brittiska insatser – har rätt men det var ändå före andra världskriget. Sinn Fein är ett hårt toppstyrt parti med band till brottslighet och terror än idag. De demokratiska irländska partierna har kommit långt sedan inbördeskriget även om bilden av den egna historien ofta kan ifrågasättas. Sinn Fein är inte ett parti som andra. Det borde vara uteslutet att rösta för terroristernas allierade. Det borde vara självklart att rösta för demokrater i ett irländskt val. Det borde vara självklart att ägna en bråkdel av medias värdefulla utrymme åt denna tragiska historia – istället för att lägga locket på och låtsas som om ingenting hänt.

Det pratas mycket om rättsstatlighet och hot mot demokratin inom EU numera. Slagsidan är inte sällan uppenbar – när Frankrike slirar är det ofta OK, när Ungern gör det är det nästan alltid skandal. Vi får se när kommissionen reagerar på terroristernas politiska företrädares storseger på den gröna ön.

Mats Fält (M) är förtroendevald i Tyresö kommun

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Feminism – en antologi

fplus

Läs mer här

FMRS online

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019