Gingrich modernisten
1996
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
SVEN OTTO LITTORIN:
Gingrich modernisten
är Newton
Leroy Gingrich
gick till sängs
den 8 november
republikanska händer, för första
gången sedan 1970.
När den nyvalda kongressen
tillträdde den 4 januari 1995 inleddes
1994 hade han ceremomerna med talmansvalet.
vunnit det största politiska faltslaget
på 40 år. Upprymda republikaner
kallade valresultatet ”the French
revolution, but without the
Guillotine…”
Och nog var det en förändring
som hette duga. Valet innebar att
demokraterna förlorade 53 mandat i
representanthuset, de förlorade 11
platser i senaten och de tappade 11
guvernörsposter till republikanerna.
Republikansk majoritet
För första gången på 40 år fick
republikanerna kontroll över bägge
kamrar den amerikanska
kongressen. Samtidigt kom en
majoritet av representantskapen i
delstaterna också att hamna
SVEN OTTO LITTORIN är konsu/t
och arbetar på Kreab’s Strategy i New
York.
38
Talkörer av nyblivna kongressledamöter ropade: ”Newt, Newt,
Newt!” En av de nyvalda skrek: ”It’s
a whole Newt world!” Och utan all
SVENSK TIDSKRIFT
tvekan var det en lycklig Newt
Gingrich som tog över talmansklubban.
Trevlig talmansroll
Sedan dess har Newt Gingrich varit
den formellt sätt starkaste
republikanen i Washington. Och han
har nog trivts rätt bra i rollen. Att
vara talman i en majoritetskongress
med en svag president från
motståndarpartiet är ju betydligt
trevligare än att ha någon från sitt
eget parti i Vita Huset.
Därför dröjde det också mnan
Gingrich formellt valde att stödja
Bob Dole som partiets kandidat i
höstens presidentval. För att
Gingrich aktivt skulle stödja Dole
krävdes en Pat Buchanan och hans
demagogiska konservatism. Buchanan talar om valfrihet och mindre
offentlig inblandning i privatlivet,
men propagerar samtidigt för just det
motsatta. Obligatorisk morgonbön i
skolan. Absolut abortförbud – inte
ens efter våldtäkt eller för incestoffer.
Förbud mot ”skadlig” information på
Internet. Filmcensur mot ”osedligheter”.
Samma rädsla för det
besvärliga barndom. Hos Gingrichs
styvfar, Robert Gingrich, ligger
mycket av nyckeln till Newt
Gingrich personlighet, hans
okontrollerbara far ekonomiska ambitioner och hans politiska fokus.
frågor sin politiska gestaltning i
protektionismen. Den ökande
internationella konkurrensen skall
inte tas som utmaning och läggas som
” E11 at• dc mårrga
paradoxema i Ncwt Gi11grich
lill iir att hall kom att
doktorera i historia. Allhandlittgctt handlade 0111 utbi/drtingssystcmet i Belgiska
KOtt.f!O under kolonialtiden –
ett mit1st sagt perifert iillllle
Jär ett matt med <fora
framtidsplaller. ’ ’
grund för nya framsteg utan motas
och stängas ute med regleringar och
tullar.
Gingrich är helt annorlunda. I hans
politiska gärning ligger istället en
framåtsyftande kraft, en mycket
positiv framtidssyn.
Han är helt fokuserad på framtiden
och dess möjligheter. På det sättet är
Gingrich radikal i ordets verkliga
mening. Framtiden är det som
betyder något, och framtiden är i
högsta grad formbar. Det forflutna
har redan inträffat och är därför
mindre intressant. Längre ifrån de
traditionella amerikanska konservativa värderingarna kan man knappast
vara.
Gingrichs framtidstro finner utan
tvekan sin förklaring i dennes
Newt Gingrichs mamma Kit gifte
sig när hon bara var 16 år ganm1al
med Newton McPherson. Lille
Newt föddes, men äktenskapet var
olyckligt. Newts pappa söp och var
våldsam, skrek och bar sig åt.
Skilsmässa. Nytt äktenskap med Bob
Gingrich, karriärmilitär, överstelöjtnant under det kyligaste kalla
kriget.
Bob Gingrich beskrivs som en
mycket känslokall militär. Inte
våldsam, som pappa McPherson,
men otillgänglig och frånvarande, av
det slaget man gör filmer om. (En
gest vittnar dock om omtanke om
familjen – Bob adopterar omedelbart
sin frus son och ger honom sitt
efternanm: ”Han måste ra känna sig
hemma någonstans.”)
Tillflykt till framtiden
Familjen flyttade runt mycket 1
Newts barndom. Några starka band
med grannarna, trakten eller bygden,
så viktiga för många konservativa,
hann Newt alltså inte bygga. Newt
tog istället sin tillflykt till framtiden
och till böckernas värld. Han beskrivs
som en riktig bokmal, en förläst
”nerd”.
Drivkraften fanns hos Newt
Gingrich redan i unga år. Redan som
12-åring arrangerade lille Newt en
stor kampanj för att ra igång ett zoo i
sin hemstad. Han blev snabbt känd
SVENSK TIDSKRIFT
som en drivande ung man – det
dröjde inte länge förrän han hade
fem minuters TV-tid i veckan för att
föreläsa om zoologi för
hemmafruarna i Pennsylvania.
Mersmak av politiken
Newt Gingrich första politiska
kampanj arbetade han för att ra bäste
kompisen Jimmy Tilton vald till
elevkårsordförande på gymnasiet.
Newt fixade fram klistermärken,
tröjor och skyltar, arrangerade stora
möten och fick till och med den
lokala TV-stationen att ställa upp för
Tilton. Denne blev inte helt
förvånande vald, samtidigt som Newt
hade fatt en rejäl mersmak av det
politiska livet.
En av de många paradoxerna i
Newt Gingrich liv är att han kom att
doktorera i historia. Avhandlingen
handlade om utbildningssystemet i
Belgiska Kongo under kolonialtiden
– ett minst sagt perifert änme för en
man med stora framtidsplaner.
Men Gingrichs intresse för historia
förklaras nog till en del av hans stora
ambitioner. Att genom studier av det
förgångna, lära sig systematiken med
vilken historia skrivs, kunna bli en
del av den.
Det böljade kanske inte så bra.
Som ung universitetslektor i historia
försökte Gingrich vmna en
kongressplats 1974, men utan att
lyckas. Han förlorade igen 1976 och
kom in i kongressen först 1978. Men
då var det som om han hittat hem.
Kongressen blev hans livsluft.
En av Gingrich politiska mentorer
39
var Richard Nixon. Gingrich hade
träffat Nixon redan i början av 70-
talet och var regional chef för dennes
återvalskampanj 1972. Under början
av 80-talet träffades de ofta for att
diskutera det republikanska partiets
inre liv under Reagan. De var bägge
bekymrade över att partiet verkade
ha slagit s1g till ro med en
minoritetsställning i kongressen.
Kontrakt med Amerika
Den strategi som mejslades fram
dessa och andra möten bar frukt först
ett drygt årtioende senare. Och
resultatet berodde inte till ringa del
på Gingrichs insatser i samband med
det dokument som kallades
”Contract with America”.
”Kontraktet” tog form under
våren 1994 som en tydlig
partiplattform för republikanerna.
Alla medel användes för att fa
”kontraktet” att bli en hävstång för
att säkra valsegern och göra
kongressen extra stark. Det var
särskilt viktigt som vapen mot
president Clinton, som det
amerikanska systemet har möjlighet
att använda sitt veto mot kongressen.
Personligt ansvariga
Kontraktet skrevs under av 367
förhoppningsfulla kandidater på
gräsmattan framför Capitolium den
27 september, sex veckor innan
valet. Budskapet var enkelt och
tydligt: ”Om vi inte gör det som står
i kontraktet ska ni slänga ut oss i nästa
val.” Politikerna gjordes personligt
ansvariga for den politik de gått till
40
val på.
I kontraktet utlovades ”action”
redan första dygnet. Utskotten skars
ned med en tredjedel, liksom antalet
·anställda i kongressen. En oberoende
revision av kongressen beslutades,
med tonvikt på förskingring och
fusk. Och en omfattande plan för de
därefter följande hundra dagarna
presenterades.
Under dessa hundra dagar skulle
beslut hamras igenom om balanserad
budget, brottsbekämpningen sättas i
första rummet, fa1niljen
näringslivet vitaliseras
rättssystemet förändras.
stärkas,
och
Kontraktet var avsett att vara just
en revolution, den goda
amerikanska betydelsen, i jämförelse
med den blodiga franska: Bort med
det dåliga så att rum ges för växt och
tillväxt, för initiativ och eget
skapande.
Men det är inte ett politiskt vacuum
som eftertraktas, inte ett laglöst
interregnum. Tvärtom – i Newt
Gingrichs värld är politiken ett
kraftigt redskap, som kan användas
för att bygga, eller for att riva,
samhällen och positioner.
I den svenska debatten beskrivs
Newt Gingrich ofta som konservativ.
I den politiska vokabulären betyder
det ungefår ”antiradikal motståndare
till utveckling och förnyelse”.
SVENSK TIDSKRIFT
Gingrich är mycket, men definitivt
ingen bakåtsträvare. Sanningen är att
det är svårt att hitta en mera
modernistisk politiker.
Hans framtidstro är så stark att det
i sin tur skapar nya motståndare.
Dessa hittas såväl inom som utanför
hans eget parti, men uppehåller sig
främst kring två teman. Det finns de
som tycker att systernskiftet gick för
fort och det finns de som tycker att
det finns alldeles för fa anledningar
till framtidsoptimism.
Känns det igen?
Målet är framtiden
Historien säger att politiker inte
sällan liknar Cristopher Columbus.
När de kastar loss vet de inte vilken
färdväg som fortast och säkrast tar
dem till målet. Under resans gång vet
de inte vart de är. Och när de
kommer fram tror de att de är någon
annanstans.
Trots förvirringen blir de
folkhjältar, inte minst i sma egna
ögon, och litar blint till sin egen
kunskap om hur världen ser ut och
till sin egen formåga att navigera
statsskeppet.
Gingrich har ännu inte blivit
någon hjälte i amerikanernas ögon.
Men till skillnad från många andra
vet han var han är och vart han är på
väg.
Målet är satt: framtiden. Och
vägen dit går via människors egna
drömmar, handlingar och
ambitioner. Om vi sedan kallar det
egenm.akt, valfrihet eller em.powerment är av mindre betydelse.
Gingrich modernisten
är Newton
Leroy Gingrich
gick till sängs
den 8 november
republikanska händer, för första
gången sedan 1970.
När den nyvalda kongressen
tillträdde den 4 januari 1995 inleddes
1994 hade han ceremomerna med talmansvalet.
vunnit det största politiska faltslaget
på 40 år. Upprymda republikaner
kallade valresultatet ”the French
revolution, but without the
Guillotine…”
Och nog var det en förändring
som hette duga. Valet innebar att
demokraterna förlorade 53 mandat i
representanthuset, de förlorade 11
platser i senaten och de tappade 11
guvernörsposter till republikanerna.
Republikansk majoritet
För första gången på 40 år fick
republikanerna kontroll över bägge
kamrar den amerikanska
kongressen. Samtidigt kom en
majoritet av representantskapen i
delstaterna också att hamna
SVEN OTTO LITTORIN är konsu/t
och arbetar på Kreab’s Strategy i New
York.
38
Talkörer av nyblivna kongressledamöter ropade: ”Newt, Newt,
Newt!” En av de nyvalda skrek: ”It’s
a whole Newt world!” Och utan all
SVENSK TIDSKRIFT
tvekan var det en lycklig Newt
Gingrich som tog över talmansklubban.
Trevlig talmansroll
Sedan dess har Newt Gingrich varit
den formellt sätt starkaste
republikanen i Washington. Och han
har nog trivts rätt bra i rollen. Att
vara talman i en majoritetskongress
med en svag president från
motståndarpartiet är ju betydligt
trevligare än att ha någon från sitt
eget parti i Vita Huset.
Därför dröjde det också mnan
Gingrich formellt valde att stödja
Bob Dole som partiets kandidat i
höstens presidentval. För att
Gingrich aktivt skulle stödja Dole
krävdes en Pat Buchanan och hans
demagogiska konservatism. Buchanan talar om valfrihet och mindre
offentlig inblandning i privatlivet,
men propagerar samtidigt för just det
motsatta. Obligatorisk morgonbön i
skolan. Absolut abortförbud – inte
ens efter våldtäkt eller för incestoffer.
Förbud mot ”skadlig” information på
Internet. Filmcensur mot ”osedligheter”.
Samma rädsla för det
besvärliga barndom. Hos Gingrichs
styvfar, Robert Gingrich, ligger
mycket av nyckeln till Newt
Gingrich personlighet, hans
okontrollerbara far ekonomiska ambitioner och hans politiska fokus.
frågor sin politiska gestaltning i
protektionismen. Den ökande
internationella konkurrensen skall
inte tas som utmaning och läggas som
” E11 at• dc mårrga
paradoxema i Ncwt Gi11grich
lill iir att hall kom att
doktorera i historia. Allhandlittgctt handlade 0111 utbi/drtingssystcmet i Belgiska
KOtt.f!O under kolonialtiden –
ett mit1st sagt perifert iillllle
Jär ett matt med <fora
framtidsplaller. ’ ’
grund för nya framsteg utan motas
och stängas ute med regleringar och
tullar.
Gingrich är helt annorlunda. I hans
politiska gärning ligger istället en
framåtsyftande kraft, en mycket
positiv framtidssyn.
Han är helt fokuserad på framtiden
och dess möjligheter. På det sättet är
Gingrich radikal i ordets verkliga
mening. Framtiden är det som
betyder något, och framtiden är i
högsta grad formbar. Det forflutna
har redan inträffat och är därför
mindre intressant. Längre ifrån de
traditionella amerikanska konservativa värderingarna kan man knappast
vara.
Gingrichs framtidstro finner utan
tvekan sin förklaring i dennes
Newt Gingrichs mamma Kit gifte
sig när hon bara var 16 år ganm1al
med Newton McPherson. Lille
Newt föddes, men äktenskapet var
olyckligt. Newts pappa söp och var
våldsam, skrek och bar sig åt.
Skilsmässa. Nytt äktenskap med Bob
Gingrich, karriärmilitär, överstelöjtnant under det kyligaste kalla
kriget.
Bob Gingrich beskrivs som en
mycket känslokall militär. Inte
våldsam, som pappa McPherson,
men otillgänglig och frånvarande, av
det slaget man gör filmer om. (En
gest vittnar dock om omtanke om
familjen – Bob adopterar omedelbart
sin frus son och ger honom sitt
efternanm: ”Han måste ra känna sig
hemma någonstans.”)
Tillflykt till framtiden
Familjen flyttade runt mycket 1
Newts barndom. Några starka band
med grannarna, trakten eller bygden,
så viktiga för många konservativa,
hann Newt alltså inte bygga. Newt
tog istället sin tillflykt till framtiden
och till böckernas värld. Han beskrivs
som en riktig bokmal, en förläst
”nerd”.
Drivkraften fanns hos Newt
Gingrich redan i unga år. Redan som
12-åring arrangerade lille Newt en
stor kampanj för att ra igång ett zoo i
sin hemstad. Han blev snabbt känd
SVENSK TIDSKRIFT
som en drivande ung man – det
dröjde inte länge förrän han hade
fem minuters TV-tid i veckan för att
föreläsa om zoologi för
hemmafruarna i Pennsylvania.
Mersmak av politiken
Newt Gingrich första politiska
kampanj arbetade han för att ra bäste
kompisen Jimmy Tilton vald till
elevkårsordförande på gymnasiet.
Newt fixade fram klistermärken,
tröjor och skyltar, arrangerade stora
möten och fick till och med den
lokala TV-stationen att ställa upp för
Tilton. Denne blev inte helt
förvånande vald, samtidigt som Newt
hade fatt en rejäl mersmak av det
politiska livet.
En av de många paradoxerna i
Newt Gingrich liv är att han kom att
doktorera i historia. Avhandlingen
handlade om utbildningssystemet i
Belgiska Kongo under kolonialtiden
– ett minst sagt perifert änme för en
man med stora framtidsplaner.
Men Gingrichs intresse för historia
förklaras nog till en del av hans stora
ambitioner. Att genom studier av det
förgångna, lära sig systematiken med
vilken historia skrivs, kunna bli en
del av den.
Det böljade kanske inte så bra.
Som ung universitetslektor i historia
försökte Gingrich vmna en
kongressplats 1974, men utan att
lyckas. Han förlorade igen 1976 och
kom in i kongressen först 1978. Men
då var det som om han hittat hem.
Kongressen blev hans livsluft.
En av Gingrich politiska mentorer
39
var Richard Nixon. Gingrich hade
träffat Nixon redan i början av 70-
talet och var regional chef för dennes
återvalskampanj 1972. Under början
av 80-talet träffades de ofta for att
diskutera det republikanska partiets
inre liv under Reagan. De var bägge
bekymrade över att partiet verkade
ha slagit s1g till ro med en
minoritetsställning i kongressen.
Kontrakt med Amerika
Den strategi som mejslades fram
dessa och andra möten bar frukt först
ett drygt årtioende senare. Och
resultatet berodde inte till ringa del
på Gingrichs insatser i samband med
det dokument som kallades
”Contract with America”.
”Kontraktet” tog form under
våren 1994 som en tydlig
partiplattform för republikanerna.
Alla medel användes för att fa
”kontraktet” att bli en hävstång för
att säkra valsegern och göra
kongressen extra stark. Det var
särskilt viktigt som vapen mot
president Clinton, som det
amerikanska systemet har möjlighet
att använda sitt veto mot kongressen.
Personligt ansvariga
Kontraktet skrevs under av 367
förhoppningsfulla kandidater på
gräsmattan framför Capitolium den
27 september, sex veckor innan
valet. Budskapet var enkelt och
tydligt: ”Om vi inte gör det som står
i kontraktet ska ni slänga ut oss i nästa
val.” Politikerna gjordes personligt
ansvariga for den politik de gått till
40
val på.
I kontraktet utlovades ”action”
redan första dygnet. Utskotten skars
ned med en tredjedel, liksom antalet
·anställda i kongressen. En oberoende
revision av kongressen beslutades,
med tonvikt på förskingring och
fusk. Och en omfattande plan för de
därefter följande hundra dagarna
presenterades.
Under dessa hundra dagar skulle
beslut hamras igenom om balanserad
budget, brottsbekämpningen sättas i
första rummet, fa1niljen
näringslivet vitaliseras
rättssystemet förändras.
stärkas,
och
Kontraktet var avsett att vara just
en revolution, den goda
amerikanska betydelsen, i jämförelse
med den blodiga franska: Bort med
det dåliga så att rum ges för växt och
tillväxt, för initiativ och eget
skapande.
Men det är inte ett politiskt vacuum
som eftertraktas, inte ett laglöst
interregnum. Tvärtom – i Newt
Gingrichs värld är politiken ett
kraftigt redskap, som kan användas
för att bygga, eller for att riva,
samhällen och positioner.
I den svenska debatten beskrivs
Newt Gingrich ofta som konservativ.
I den politiska vokabulären betyder
det ungefår ”antiradikal motståndare
till utveckling och förnyelse”.
SVENSK TIDSKRIFT
Gingrich är mycket, men definitivt
ingen bakåtsträvare. Sanningen är att
det är svårt att hitta en mera
modernistisk politiker.
Hans framtidstro är så stark att det
i sin tur skapar nya motståndare.
Dessa hittas såväl inom som utanför
hans eget parti, men uppehåller sig
främst kring två teman. Det finns de
som tycker att systernskiftet gick för
fort och det finns de som tycker att
det finns alldeles för fa anledningar
till framtidsoptimism.
Känns det igen?
Målet är framtiden
Historien säger att politiker inte
sällan liknar Cristopher Columbus.
När de kastar loss vet de inte vilken
färdväg som fortast och säkrast tar
dem till målet. Under resans gång vet
de inte vart de är. Och när de
kommer fram tror de att de är någon
annanstans.
Trots förvirringen blir de
folkhjältar, inte minst i sma egna
ögon, och litar blint till sin egen
kunskap om hur världen ser ut och
till sin egen formåga att navigera
statsskeppet.
Gingrich har ännu inte blivit
någon hjälte i amerikanernas ögon.
Men till skillnad från många andra
vet han var han är och vart han är på
väg.
Målet är satt: framtiden. Och
vägen dit går via människors egna
drömmar, handlingar och
ambitioner. Om vi sedan kallar det
egenm.akt, valfrihet eller em.powerment är av mindre betydelse.