Print Friendly, PDF & Email

Försvaret för ett fritt näringsliv kan aldrig vila

Av Janerik Larsson | 11 december 2020



Under de ganska många år då jag var knuten till det organisationsnummer som idag bär namnet Svenskt Näringsliv och tidigare hette Svenska Arbetsgivareföreningen hörde jag en gång en kommentar som etsat sig fast.

Det var en välkänd socialdemokrat som under det tidiga 80-talets strid om löntagarfonderna sa att SAF gjorde svensk politik en stor tjänst genom att så tydligt markera vilken politik som var det bästa för näringslivet.

Ja han formulerade sig nog lite spetsigare än så men detta var innebörden. Hans poäng var att man aldrig riktigt kunde lita på de borgerliga partierna eftersom de ju var tvungna att ta hänsyn till nästa val.

SAF ställde inte upp i några val och var på det sättet en garant för att näringslivsintresset verkligen kom fram i samhällsdebatten.

Han skulle idag förmodligen lagt till en poäng som PJ Anders Linder nyligen gjorde på Axessbloggen, nämligen att SAF:s 80-talsmilitans räddade det socialdemokratiska maktinnehavet under Göran Persson. Då hade den S-partiets politiska kurs justerats långt bort från 70- och 80-talens socialistiska förvillelser.

En dag borde någon skriva boken om den nytta SAF och Svenskt Näringsliv gjort och gör inte bara för svensk socialdemokrati utan även för svensk politik. Genom att utan rädsla för partipolitiska valkonsekvenser når man resultat genom att föra ut fakta och insikter om hur välståndet skapas tack vare att man har fokus på den internationella konkurrenskraften.

Rikard Westerberg har nyligen disputerat på Handels på avhandlingen ”Socialists at the gate – Swedish Business and the defense of free enterprise 1940 – 1985”.

Westerberg pekar i avhandlingen avslutningsvis på att det vore intressant att studera hur näringslivets informationsarbete påverkat socialdemokratin. Hans avhandling är ett oumbärligt underlag för en sådan den bok.

Jag hoppas att med tiden kunna läsa en version av avhandlingen på svenska. En sådan torde vara på gång.

På 70- och 80-talen funderade jag över varför socialdemokratin så fullständigt dominerade berättelsen om det moderna Sverige, om välfärdsstatens framväxt utan att välståndet skapande nämndes.

Westerbergs avhandling är det främsta exemplet på det som med tiden följt, nämligen ett omfattande bibliotek med böcker både om företagshistoria och om viktiga näringslivspersoners verk.

För dagens unga är detta säkert en självklarhet, men för mig är det ett viktigt bevis både på tesen att sanningen till sist segrar och att det krävs ett medvetet, uthålligt arbete för att nå dit.

Det finns många intressanta avsnitt i avhandlingen. Ett sådant handlar om ungdomsopinionens förhållande till näringslivet. Detta har skiftat rejält under de 60 år jag nu kan komma ihåg. Och sådana skiften hör också framtiden till.

Där finns en av de allra viktigaste slutsatser jag drar av Westerbergs presentation: det handlar förvisso om försvaret för fritt näringsliv men det handlar framför allt om att generation för generation vinna de ungas förtroende och förståelse.

Den stora utmaningen framöver handlar givetvis om att säkerställa engagemanget i näringslivet för den insikten också i perioder då det politiska hotet från vänster inte framstår som lika överhängande som på 70- och 80-talen.

Där finns i avhandlingen gott om intressanta resonemang om hur växlande näringslivsopinionen varit vad gäller det försvarsarbete som beskrivs. I ett läge då hotet  ter sig övermäktigt krävs det personer som SAF:s ordförande Curt Nicolin och SAF-tjänstemän som Sture Eskilsson och Carl-Johan Westholm för att skapa tro på en annan, möjlig utveckling.

I ett läge då hotet kan te sig avlägset eller svagt, då näringslivet globaliserats och integrerats i en av ny kommunikationsteknik präglad värld krävs det givetvis ett framåtperspektiv av annat slag.

Svenskt Näringsliv är vad gäller ekonomiska resurser förmodligen västvärldens starkaste näringslivsorganisation. Men ekonomiska resurser betyder inte så mycket om inte insikten finns om hur man säkerställer de grundläggande förutsättningarna för ett livskraftigt näringsliv. Då handlar det om att vinna den framtidsdebatt som hela tiden återkommer.

I dag är hotet kanske främst den nu allt mera omfattande framtidspessimism som spritt sig i en stor del av västvärlden. Här finns utmaningar som är täckmantel för nya socialistiska framstötar.

Undergångsföreställningar är lika gamla som mänskligheten men eftersom framtiden definitionsmässigt alltid är oviss frodas de just nu i pandemins skugga.

När en forskare om femtio år ser tillbaka på det svenska näringslivets utveckling kommer det att vara en nyckelfråga: hur väl har man bevarat tilltron till och förståelsen för företagandets och entreprenörskapets förutsättningar att skapa nytta, skapa gott.

I väntan på vad som skrivs då kan man dra många lärdomar av Westerbergs avhandling och av andra viktiga verk som kan tjäna som uppbyggelselitteratur. Ett gott exempel är Anders Johnsons ”Besvärliga människor”, boken om 400 år av svenskt entreprenörskap som är högaktuell varje år.

Janerik Larsson är senior advisor för Stiftelsen Fritt Näringsliv

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019