Folkhälsan hotar demokratin

Vi har anledning att vara stolta över den svenska tryckfrihetsförordningen. Men den hotas nu av EU:s och regeringens folkhälsoambitioner. Det här oroar oss som liberaler, skriver Frans Sporsén.

2016 är ett jubileumsår då svenskarna har särskild anledning att vara stolta. För 250 år sedan infördes nämligen den svenska tryckfrihetsförordningen, vilket gör den äldst i världen.

1766 års tryckfrihetsförordning innebar att tryckfriheten för första gången blev en rättighet, att censur förbjöds och att offentlighetsprincipen infördes. Därmed lades grunden för några av de viktigaste komponenterna i den moderna demokratin av svenska liberaler som Peter Forsskål och Anders Chydenius.

Våra grundlagar är till för att garantera medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Men de är också styrdokument för våra politiker, som sätter gränser för vilken makt de kan utöva över den befolkning som röstat dem till makten. Trots det har grundlagarna inte fredats från ingrepp, särskilt inte yttrande- och tryckfriheten. Tvärtom har politiker kontrollerat allt ifrån vilka tidningar som får publiceras till vilken film som får visas. I modern tid kan statens jakt på kommersiella radiostationer nämnas, eller svenska riksdagspartiers försök att förbjuda parabolantenner i syfte att skydda TV-monopolet. Martin Scorsese lär inte heller ha varit imponerad när han fick se sin film ”Casino” censureras av Statens biografbyrå så sent som 1995.

Dessa historiska inskränkningar av rätten att sprida information och åsikter framstår i dag för somliga som främmande. Det finns dock andra försök att inskränka våra friheter som möter större tolerans, eftersom de genomförs med till synes goda ambitioner. 2016 riskerar just en sådan inskränkning av tryckfriheten att genomföras igen, gömd bakom ambitionen att främja folkhälsan.

Det nya tobaksdirektivet håller just på att implementeras i EU. Dess syfte är att minska rökningen och på sikt leva upp till ambitionen om ett ”rökfritt” Europa. Enligt direktivet ska varningsbilder snart täcka 65 procent av tobakspaketen samtidigt som smaksatta cigaretter förbjuds och e-cigaretter regleras.

Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) vill gå längre och talar om ett rökfritt Sverige 2025. Därför vill han även förbjuda rökning på allmän plats, införa exponeringsförbud och inte minst statliga tobaksförpackningar. I korthet innebär exponeringsförbudet att tobakspaket i framtiden skulle säljas bakom disk. Statliga förpackningar handlar däremot om ett varumärkesförbud där cigaretter skulle säljas i dekorfria paket som alla har samma neutrala färg och att varumärket skrivs med ett neutralt typsnitt.

Det här oroar oss som liberaler. Wikström har förvisso rätt i att cigaretter knappast är några hälsoprodukter. Regeringens förslag innebär dock allvarliga inskränkningar av våra mest grundläggande fri- och rättigheter.

Dagens krav på att att förse tobaksförpackningar med varningstexter utgör redan nu en begränsning av tryckfriheten som saknar stöd i grundlagen. Regeringens egna utredare har även konstaterat att införandet av statliga förpackningar skulle strida ytterligare mot Tryckfrihetsförordningen.

Att begränsa rätten för tobaksbolagen att använda sina varumärken innebär även en allvarlig inskränkning av äganderätten – en av våra mest grundläggande rättigheter som skyddas av såväl Europakonventionen som Regeringsformen.

Debatten om folkhälsan verkligen kan legitimera ett varumärkesförbud växer dessutom globalt. Australien blev ledande när landet införde statliga tobaksförpackningar redan 2012. WTO utreder i skrivande stund hur regelverket förhåller sig till gällande handelsavtal och immaterialrättsliga regleringar. Indonesien, som är en av världens största tobaksproducenter, har till exempel hotat med att införa statliga förpackningar för alkohol om WTO accepterar statliga tobaksförpackningar. Statliga förpackningar riskerar därmed att leda till att varumärkesrätten helt urholkas på sikt. Denna oro har även uttryckts av Frankrikes tidigare president Nicolas Sarkozy, där debatten om statliga förpackningar pågår.

Ambitionen att främja folkhälsan genom att minska rökningen kan framstå som lovvärd. Konsekvensen av regeringens förslag riskerar dock att bli desamma som tidigare historiska försök att inskränka våra grundlagar – att våra demokratiska fri- och rättigheter försvagas.

Det här rimmar illa med den långa, liberala, tradition av att värna det öppna samhällets principer som sett till att Sverige i år kan fira världens äldsta tryckfrihetsförordning.

Frans Sporsén är kandidat till förbundsstyrelsen i CUF.