Familjepolitik i upplösning
1996
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
SVENSK TIDSKRIFTS INTRODUKTION TILL TEMAT:
Familjepolitik l
I
förra numret av Svensk
Tidskrift inledde Per
Unekel en debatt om det
moderata programarbetet
inför 2000-talet. Det är
naturligt att Svensk Tidskrift bidrar
till att en denna debatt förs vidare
och vidgas.
Idedebatt tjänar dock ofta på att
fokuseras på en frågeställning som
tvingar debattörerna att omsätta
generella begrepp i konkreta förslag.
Vi har därför valt att inrikta temat för
det här numret på ett ämne där alla
fästningar ännu inte har intagits:
nämligen familjepolitiken. Familjepolitiken ger utrymme för debatt,
inte minst eftersom borgerligheten
inte fönnått leverera några färdiga
lösningar: här ryms såväl marknadsliberalers värdeneutralitet, konservativas- och kristdemokraters små
gemenskaper och nätverk som
socialliberalers mer aktivistiska
lighetsbeskrivningen, begreppsapparaten och det idehistoriska arvet
leder fram till någonting konstruktivt. Dänned, vilket kanske förtjänar
att poängteras, inte sagt att konvergens är nödvändig. Borgerligheten
står oftast starkast när den försöker
finna gemensamma politiska nämnare, snarare än när en idepolitisk
konfonnitet ska implementeras.
Familjepolitiken är spännande
också därför att den erbjuder en möjlighet för borgerligheten. Det kan
mycket väl visa sig vara genom
familjen som moderaterna och borgerligheten trovärdigt kan visa hur
välfärdssamhället skall kunna ersätta
välfärdsstaten. Även om andra små
gemenskaper arbetskamrater,
grannskapet eller föreningslivet- kan
vara viktiga, så blir kärnan i en trygghet som inte enbart baseras på den
enskilde individens betalningsförmåga, familjen. I detta ligger en
politik. l möjlighet för borgerligheten.
Det återstår mycket innan verk- Samtidigt är familjepolitiken en
SVENSK T IDSKRIFT
upplösning
stor utmaning. Det framstår idag som
om moderaterna och borgerligheten
i en vidare mening har en klar bild av
problemen med de nuvarande systemen, men att det fortfarande återstår
mycket öppen diskussion innan vi är
framme vid de givna svaren. Vi har
bett ett antal debattörer – nationalekonomen Bertil Lindström, den
moderata landstingspolitikern
Susanne Wallmark, riksdagsledamoten Karin Pilsäter (fp) och
riksdagsledamoten Chris Heister (m),
den senare har i uppdrag från den
moderata partistämman att ta fram ett
familjepolitiskt program, att diskutera
familjepolitiken utifrån olika aspekter
och utgångspunkter. Den genomgående röda tråden blir att familjepolitiken erbjuder ett brett spektrum
av borgerliga och moderata åsikter
och lösningar. Problembeskrivningarna och begreppsvärlden börjar
klarna, men det återstår mycket
debatt innan svaren och lösningarna
är givna.
23
r
o
r
c
z
z
Familjepolitik l
I
förra numret av Svensk
Tidskrift inledde Per
Unekel en debatt om det
moderata programarbetet
inför 2000-talet. Det är
naturligt att Svensk Tidskrift bidrar
till att en denna debatt förs vidare
och vidgas.
Idedebatt tjänar dock ofta på att
fokuseras på en frågeställning som
tvingar debattörerna att omsätta
generella begrepp i konkreta förslag.
Vi har därför valt att inrikta temat för
det här numret på ett ämne där alla
fästningar ännu inte har intagits:
nämligen familjepolitiken. Familjepolitiken ger utrymme för debatt,
inte minst eftersom borgerligheten
inte fönnått leverera några färdiga
lösningar: här ryms såväl marknadsliberalers värdeneutralitet, konservativas- och kristdemokraters små
gemenskaper och nätverk som
socialliberalers mer aktivistiska
lighetsbeskrivningen, begreppsapparaten och det idehistoriska arvet
leder fram till någonting konstruktivt. Dänned, vilket kanske förtjänar
att poängteras, inte sagt att konvergens är nödvändig. Borgerligheten
står oftast starkast när den försöker
finna gemensamma politiska nämnare, snarare än när en idepolitisk
konfonnitet ska implementeras.
Familjepolitiken är spännande
också därför att den erbjuder en möjlighet för borgerligheten. Det kan
mycket väl visa sig vara genom
familjen som moderaterna och borgerligheten trovärdigt kan visa hur
välfärdssamhället skall kunna ersätta
välfärdsstaten. Även om andra små
gemenskaper arbetskamrater,
grannskapet eller föreningslivet- kan
vara viktiga, så blir kärnan i en trygghet som inte enbart baseras på den
enskilde individens betalningsförmåga, familjen. I detta ligger en
politik. l möjlighet för borgerligheten.
Det återstår mycket innan verk- Samtidigt är familjepolitiken en
SVENSK T IDSKRIFT
upplösning
stor utmaning. Det framstår idag som
om moderaterna och borgerligheten
i en vidare mening har en klar bild av
problemen med de nuvarande systemen, men att det fortfarande återstår
mycket öppen diskussion innan vi är
framme vid de givna svaren. Vi har
bett ett antal debattörer – nationalekonomen Bertil Lindström, den
moderata landstingspolitikern
Susanne Wallmark, riksdagsledamoten Karin Pilsäter (fp) och
riksdagsledamoten Chris Heister (m),
den senare har i uppdrag från den
moderata partistämman att ta fram ett
familjepolitiskt program, att diskutera
familjepolitiken utifrån olika aspekter
och utgångspunkter. Den genomgående röda tråden blir att familjepolitiken erbjuder ett brett spektrum
av borgerliga och moderata åsikter
och lösningar. Problembeskrivningarna och begreppsvärlden börjar
klarna, men det återstår mycket
debatt innan svaren och lösningarna
är givna.
23
r
o
r
c
z
z