Ekström och Bengtzboe: Orimligt med sockerskatt

Läskskatt skapar, snarare än löser, problem. Erfarenheter från andra länder visar att de positiva effekterna riskerar att utebli medan de negativa effekterna blir desto fler.

I ett inslag i Sveriges Radio informeras om att alltfler människor får sin hälsa försämrad beroende på kostvanor. För att råda bot på problemet föreslår Livsmedelsverket höjd skatt på läsk och andra sötade drycker. Förslaget är varken unikt, nytt eller verkningsfullt. Det har prövats tidigare med mycket dåliga resultat.

Ett fungerande skattesystem förutsätter att skattebetalarna känner tilltro för systemet. När skattebetalarna känner låg tilltro till systemet sjunker betalningsviljan, vilket riskerar att leda till fusk. För att upprätthålla hög legitimitet krävs att skatterna är välmotiverade och effektiva. En läskskatt är varken välmotiverad eller effektiv.

Ambitionen om att förbättra folkhälsan är vällovlig men räcker inte som motivering för att införa sockerskatt. Tidigare försök med skatt på livsmedel som kan vara skadligt har inte nått sina syften. 2009 införde Danmark fett- och sockerskatter med resultatet att konsumtionen av socker fortsatte men i stället för att handla godis i Danmark, handlade danskarna i Sverige och Tyskland. Utöver att skatten inte hade den önskade effekten i form av sänkt konsumtion medförde den en rad negativa effekter. Var fjärde godisbit som såldes i Danmark efter skattens införande såldes skattefritt. Gammalt godis märktes om och förfalskat godis således vilket tog stora polisiära resurser i anspråk. Det danska experimentet slutade med att skatten slopades.

Storbritannien har infört en avgift baserad på sockerhalt i läsk. Utvärderingar visar att sockerhalten i läsk har sjunkit som en följd av avgiften men det totala sockerintaget har inte påverkats och barnfetman har tvärtom ökat. I Katalonien infördes en skatt likt den i Storbritannien och även där visar utvärderingar att de positiva effekterna uteblivit.

En sockerskatt är fel inte bara av praktiska skäl. Ett eventuellt införande av en skatt behöver också diskuteras principiellt. Är det verkligen statens och politikers uppgift att förhindra medborgarna ifrån att göra allt sådant som kan vara skadligt? Eller ska fria individer vara fria att fatta sina egna beslut? Vi tycker att svaret på frågan är givet: fria medborgare måste kunna anses myndiga att fatta beslut om sitt eget kaloriintag, även om det inte gagnar deras hälsa.

En svensk socker- och läskskatt är inte rimlig. Den kommer med stor sannolikhet inte att få avsedd effekt och den är inte legitim. Svensk polis är redan idag hårt ansatt av en oerhört allvarlig brottsutveckling och det lär knappast bli enklare att bekämpa den organiserade brottsligheten om resurser ska vikas för att jaga illegal läskförsäljning.

Christian Ekström är VD och Erik Bengtzboe är chefekonom för Skattebetalarna/SNB