Dagens namn – Bertil Jonsson – en fackets Christer Sjögren


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DAGENS NAMN
BERTIL jONSSON – EN
FACKETS CHRISTER SjÖGREN
L
Os nye ordförande, Bertil
Jonsson, för en anonym tillvaro. Hur är den nye ordforanden som person? Vad har
han for bakgrund? Hur kan han tänkas
agera i rollen som en av Sveriges mäktigaste personer? Det mediala intresset for
Jonsson har varit mycket lågt. Därfor är
det mycket man inte vet om honom.
Inom arbetarrörelsen är Jonsson däremot inte något okänt namn. Han har
stration. Vid 14 års ålder slutade han
skolan for att bötja vid sågverket. Det var
ett självklart val då både far och farfar
arbetade där. Eftersom såväl pappan som
farfadern var aktiva i den lokala klubben
föll det sig naturligt att sonen Bertil engagerade sig i fackliga frågor. Sitt första
fackliga uppdrag fick Jonsson när han var
strax över tjugo. 1971 tog hans karriär
ordentlig fart då han lämnade Ljusdal for
att bli ombudsman på
tvärtom arbetat inom facket under större Träindustriarbetarforbundet. Sju år
delen av sitt vuxna liv. Ett vanligt jobb
har den 54-årige ordforanden inte haft på
mer än 23 år. Det torde kvalificera
honom till epitetet ”facklig broiler”.
Bertil Jonsson är rörelsens man ut
fingerspetsarna. Självklart bor Bertil
Jonsson i en HSB-lägenhet. Favoritfårgen
är rött och en av favoritsångerna är
Rosen. Idag inryms den lokala fackklubben det tidigare Jonssonska
henm1et intill sågverket i LjusdaL
Även bakgrunden är perfekt.
Uppvuxen i folkrörelsemiljö var Jonsson
inte gammal, när han for forsta gången
följde med sin far på forsta maj-demonLO BÄCKSTRÖM st11derar ekonomi vid Srocklrolms
universitet.
senare valdes han under dramatiska
forn1er till ordforande for Trä, och blev
därn1ed en av de yngsta fackförbundsordförandena inom LO.
BertilJonsson vann
Till ordförandeposten fanns två kandidater. Förutom Jonsson den äldre och
mer erfarne Albert Nilsson, som var förbundskassör. Valberedningen hade inte
kunnat enas, varfor ingen huvudkandidat
fordes fram. Inte heller föregicks valet av
någon generaldebatt, utan man gick
direkt till sluten omröstning. Bertil
Jonsson vann med 169 röster mot
Nilssons 124.
Det kan tyckas forvånande att Bertil
Jonsson, som brukar hålla en låg profil,
62 SVENSK TIDSKRIFT
tog strid om ordforandeklubban. bullriga period. Marita Ulvskog, under
Personer som arbetat nära honom vittnar sin tid på Dalademokraten, var mer
emellertid om att det inte var längtan målande i sin beskrivning av Jonsson:
efter makt som drev honom. Snarare Mest av allt påminner nye LO-ordfokände han en skyldighet att ställa upp. randen om Christer Sjögren; snälla ögon,
Denna typ av plikttkänsla är typisk for lågmäld (och med hygglig sångröst).
Bertil Jonsson, vilket bekräftas av hans Kanske är det just så här 90-talets hjältar
installationstal: kommer att se ut?
Bertil Jonsson sätter en ära i att hans
Arbetskamraterna krävde så offentliga ståndpunkter ska vara foran- ”Att jag kandiderade till ordforande- krade i de fackliga leden. Ta till exempel
posten berodde på att kolleger sade till EV-frågan. Jonsson gjorde klart att han,
mig att ställa upp. Aktiva medlemmar har trots att han varit aktiv medlem i
också sagt till mig att ställa upp. — Man Socialdemokrater for EU, kunde tänka
fick snabbt lära sig att om arbetskamra- sig att arbeta mot ett medlemskap om
tema kräver att man skall ställa upp, så är LO så skulle besluta.
man också tvungen att göra det.”
Jonsson stannade länge hos Trä, sammanlagt 18 år. Han var så trogen att han
som nyvald vice ordforande for LO gick
fel. På morgonen travade Jonsson som
vanligt i väg till sina gamla domäner på
Trä. Han forklarar incidenten med att
Träs lokaler ligger snett över Norra
Bantorget.
Den nye ordforanden for LO sticker
ogärna ut hakan och eftertraktar inte personlig publicitet. På frågan vilken egenskap han värdesätter högst svarar han
”samarbetsformåga”. Han anser själv att
hans bästa egenskaper är lugn och eftertänksamhet. Möjligen kan man säga att
Jonsson inte forefaller ha några åsikter
om sådant som det inte finns kongressbeslut på.
Bertil Jonssons stil skiljer sig i grunden
från Stig Malms. Länstidningen i Östersund (s) menade att ordforandeskiftet
innebar en markant profilforändring, en
välkommen kontrast efter LOs något
Lojalt ställningstagande
Ett liknande exempel är frågan om Akasseersättning. Sedan socialdemokraterna aviserat att de inte tänkte återställa
sänkningen av ersättningsnivån i arbetslöshetsforsäkringen forrän det ekononuska läget så tillåter, gick Jonsson lojalt
ut och forklarade att han ställde sig
bakom ställningstagandet. Snart nog började emellertid telefonerna i LO-borgen
gå vamu. Uppretande forbundsordforanden protesterade mot vad man upplevde vara ett svek. Det dröjde inte länge
forrän Jonsson på nytt gick ut och kommenterade ersättningsfrågan. Denna gång
krävde han omedelbar tillbakagång till
den gamla nivån. Trots den uppenbara
kovändningen hävdade Jonsson att han
drivit samma linje hela tiden, han hade
bara blivit nussforstådd.
Som regel har den officiella (s)-linjen
stämt väl överens med Bertil Jonssons
åsikter. I likhet med många kollegor i
SVENSK TIDSKRIFT 63
partitoppen såg han under 80-talet inte
någon anledning att strama åt och bryta
upp från expansionsmodellen. Jonsson
hade spenderbyxorna på sig. 1988 var det
exempelvis hans bestämda uppfattning att
både forlängd semester och en utbyggd
omprövning. Alla de frågor han fann vara
av stor vikt tillhör fackets traditionella
agenda: full sysselsättning, solidarisk
lönepolitik, jämställdhet, inflytande över
arbetet och nej till tvåtredjedelssamhället.
Bakom de i och for sig sympatiska parolforäldraforsäkring kunde finansieras lerna döljer sig centralstyrd lönebildning,
under de näm1aste åren.
Jonssons spenderbyxor
Sparsam var Bertil Jonsson inte heller när
han 1990/91 satt som representant for
LO i styrelsen for Första sparbanken.
Under den tiden godkändes åtskilliga
vilda krediter, vilket ledde till att skattebetalarna fick rycka in och rädda banken.
Under verksamhetsåret 1990 var bankens
kreditforluster nästan 800 miljoner
kronor, 1991 var de enorma 5,7 miljarder kronor!
Ett annat exempel på dåliga affärer är
A-pressens konkurs 1991. Bertil Jonsson
var en av LOs representanter i styrelsen
och gick så sent som vid LO-kongressen
1991 i god for att allt stod rätt till inom
A-presskoncernen. Att påstå något annat
var, enligt honom, att spela borgarna och
deras press i händerna. När konkursen väl
var ett faktum avvisade han alla uppgifter
om att LO skulle ha smitit från sitt ägaransvar. Han forsäkrade att de inte visste
någonting om att A-pressen var konkursmässig när LO lämnade tidningens styrelse.
Inga visioner
När Bertil Jonsson som nyvald ordforande deklarerade sin uppfattning om
LOs viktigaste målsättningar fanns det
inte några nya visioner eller signaler till
fortsatt höga offentliga utgifter och
facklig makt – allt i allo problemuppfattningar och lösningar som praktiserats på
sjuttio- och åttiotalet.
Att LO-ordforanden kommer att forsöka utöva stark påverkan på den socialdemokratiska regeringen råder det inte
något tvivel om. Bertil Jonsson vill ha en
enad arbetarrörelse. Facklig-politisk samverkan ser han gärna mer av. Fler fackligt
aktiva människor måste ra f6rtroendeuppdrag, både på central och lokal
nivå, så att LOs intressen kan tillgodoses
inifrån det socialdemokratiska partiet.
FörtroendEfulla samtal
Bertil Jonsson har LO fatt en ordforande som inte ser några behov av facklig
fornyelse. Hans krav handlar uteslutande
om bibehållna offentliga insatser och
ökade utgifter; nivåerna i de sociala forsäkringssystemen ska återställas och
”kapitalägarna” ska klämmas åt. Så kan
också vänsterpartiet, fOr forsta gången,
skryta med fortroendefulla samtal med
LOs ledning. Det verkar som om klockorna i LO-borgen fortsätter att gå baklänges. Och nu är det barnbidragens nivå
som Bertil Jonsson och LO drar ut i strid
for. Likt Vikingarnas sångare, Christer
Sjögren, har Jonsson insett att populära
budskap säljer.
64 SVENSK TIDSKRIFT