Dag Detter: Kommuner och regioner sitter på en guldgruva

Sveriges kommuner och regioner är sammantaget landets störste fastighetsägare – ändå går deras ekonomiska verksamhet inte ihop. Inte sedan 2004 har kommunerna haft ett så svagt resultat som nu. I år räknar en fjärdedel av alla kommuner och fyra femtedelar av alla regioner med att inte kunna få ihop sin ekonomi, enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) – och vädjar ännu en gång om mer pengar från skattebetalarna.

Innan mer skattepengar delas ut till regioner och kommuner vore det på sin plats att få bättre ordning på såväl redovisning som revision. Det är knappast är möjligt att sköta en så ekonomiskt komplex organisation som en kommun eller region utan en modern redovisning. Än mindre förvalta ett kapital väl, om man inte har någon aning om hur stort det är, eller för den delen värdet av de flesta komponenterna.

Trots att offentliga tillgångarna uppskattas vara i samma storleksordning som de tillgångar som är noterade på Stockholmsbörsen, finns det inte en tillnärmelsevis lika omfattande skara av revisorer, analytiker och ägarrepresentanter som granskar denna portfölj. Tillgångar såsom fastigheter skall nämligen enligt den kommunala bokföringslagen redovisas till anskaffningsvärde istället för marknadsvärde som för andra aktörer i fastighetsbranschen. Det innebär att två tredjedelar av värdet förblir dolt och därmed undgår professionell hantering. Bara inom Stockholm kommuns gränser är värdet av de offentligt ägda fastigheterna cirka 900 miljarder kronor. Det bokförda värdet är dock endast en tredjedel av det faktiska värdet. Detta missvisande bokförda värde ger politiker ett helt felaktigt beslutsunderlag, medan det verkliga värdet – marknadsvärdet – och potentialen vad fastigheterna skulle kunna användas till förblir dolt.

Dessutom har den kommunala revisionen många brister – då inte minst avsaknaden av en utomstående och oberoende tillsyn. Detta kan jämföras med Nya Zeeland. där genomför motsvarigheten till Riksrevisionen även granskningar av hur kommunala tillgångar förvaltas. Samtidigt görs också granskningar och rankningar av kommuners sammanlagda ägarstyrning och förvaltning av kommunala bolag och kapitaltillgångar.

Den kommunala revisionen i Sverige är mer att likna vid en intern uppföljning och granskning. Kommunfullmäktige utser politiska revisorer att styra och övergripande ansvara för verksamheten. Revisorernas uppdrag är dessutom reglerat så att de endast ska följa upp de mål som kommunen själv har satt, i stället för att också följa upp om själva målen är bra och hur de stämmer överens med kommunallagen. Ytterst sällan gör dessa kommunala och regionala revisorer någon effektivitetsrevision, det vill säga granskar hur effektivt verksamheten sköts.

Även Riksrevisionen anser att internationellt erkända standarder, som ställer krav på oberoende, kompetens och kvalitetssäkring, bör tillämpas även för den kommunala revisionen samt huvudmannaskapet för den kommunala revisionen.

Oberoende revision bör även omfatta effektivitetsrevision av hur kommuner och regioner ägarstyr sina kommunala bolag. Eftersom det finns många kommunala bolag som missköts eller missbrukas för kortsiktigt politiska ändamål finns det skäl att strama upp reglerna kring kommunala bolag, såsom att en externa oberoende revision inte borde få vara sådan som kommuner kontrakterar själva, utan den bör kunna initieras av till exempel Riksrevisionen.

Dessutom bör även årlig marknadsvärdering (’fair market value’) av tillgångar införas och då inte minst för fastigheter, såsom för övriga aktörer på fastighetsmarknaden.

Detta skulle göra Sverige till ett rikare land och med mer effektiv användning av varje skattekrona.

Dag Detter är internationell finansiell rådgivare åt regeringar och internationella organisationer som Internationella Valutafonden (IMF), Världsbanken, Asian Development Bank. Han är författare till ett flertal böcker såsom ’Public Wealth of Nations’, utnämnd till book of the year av Financial Times och The Economist, samt ’Konsten att tappa bort 4000 miljarder – så sköts våra offentliga tillgångar’.