Christian Braw: En opera av Selma Lagerlöf

Knappast har någon skrivit bättre svenska än Esaias Tegnér, och den årliga utdelningen av Tegnérpriset är en viktig händelse i svenskt kulturliv. Den som mottager priset håller också en Tegnérföreläsning. 2021 års mottagare av priset, professor Louise Vinge, valde som sitt ämne Tegnérs största verk, Fritiofs saga. Hon var väl beredd för sitt ämne. En betydande del av sin forskning hade hon redan ägnat åt två av Tegnérs samtida diktare, Geijer och Stagnelius. Hennes Tegnér-föreläsning finns nu utgiven som en skrift med titeln Min ära är kränkt.

Vad är bakgrunden till denna titel? Ordet kränkt har ju fått en vidsträckt användning i dagens  svenska. Man kan som boxningsentusiast känna sig kränkt av att andra människor tycker att boxning är en brutal sport. Me too satte ljuset på kränkande behandling av kvinnor men ledde till att många män kränktes genom att de beskrevs på ett kränkande sätt. Louise Vinge pekar på en av tragedierna i detta drama, teatermannen Benny Fredrikssons självmord.  Det som drabbade Benny Fredriksson var bl.a. en hätsk kampanj från tidningen Aftonbladet. Journalistiskt ansvarig var kulturchefen Åsa Linderborg,  Kampanjen mot Benny Fredriksson innebar att han förlorade det om är ett centralt tema i Frithiofs saga, nämligen just det som Tegnér kallar äran. Tegnérs verk är i högsta grad aktuellt. Också Benny Fredriksson kunde ha sagt: Min ära är kränkt.

Louise Vinge påpekar att Fritiofs saga har alla de ingredienser som skulle kunna göra berättelsen till en storfilm. Här finns kärlek mellan unga, vackra människor, svek och magi, strid och äventyr, misstag och försoning – och: ett lyckligt slut. Just försoningen är höjdpunkten i dramat. Tegnér låter en präst vid den hedniske Balders tempel förkunna en försoning som, enligt hans egna ord, är ett eko av vad nordmän kunde hört från det då kristna Europa. Faktiskt är denna försoningsförkunnelse mycket lik det budskap som Tegnér gestaltar i den senare dikten Nattvardsbarnen.

Louise Vinge kommer också med en sensation. Det finns nämligen ett manuskript av Selma Lagerlöf, som ligger till grund för en opera om Fritiofs saga. Inspirationen kom från Elfrida Andree (1841-1929), domkyrkoorganist i Göteborg och en av den tidens främsta svenska tonsättare. Hon hade idén till operan och bad Selma Lagerlöf att skriva librettot. Det blev ett nära samarbete, Uppgiften satte Selma Lagerlöfs fantasi i rörelse, bland annat förde hon in ännu en huvudperson, som alltså saknas i Tegnérs verk. Operan blev ett väldigt verk med musik inspirerad av Wagner, som ju också hade en hög uppskattning av nordisk vikingatid. Just verkets väldiga dimensioner bidrog dock till att det aldrig blivit uppfört.

Louise Vinge påpekar att det också finns en glidning hos begreppet ära om man jämför Tegnérs och Selma Lagerlöfs texter. Hos Tegnér är äran inte bara anseendet utan också förpliktelsen mot det egna samvetet, men hos Selma Lagerlöf överväger anseendet. För Tegnérs Fritiof är det avgörande att han handlar efter vad han själv ser som rätt, hos Selma Lagerlöv överväger det som andra anser om Fritiof.  Visst är det spännande att Sveriges två främsta diktare på detta sätt har samarbetet rakt över en tidsrymd på ett sekel! Men Louise Vinge har lyckats med att också visa hur det som en gång gjorde stor diktning relevant än idag säger något viktig om livet. Dessutom har hon – avsiktligt eller oavsiktligt gett en uppgift till dagens svenska musik- och teatervärld – att äntligen uppföra Elfrida Andrees och Selma Lagerlöfs väldiga opera.

Christian Braw är präst, teolog och författare