Gunnar Hökmark konstaterar att den politiska eliten i Sverige gjorde en felbedömning av det säkerhetspolitiska läget efter 1991. Det är inget ovanligt att demokratiska länders eliter underskattar potentiella säkerhetspolitiska hot. Ett famöst exempel på detta är Winston Churchill, skriver Stefan Björklund.
Det är att fundamentalt underskatta kraften och allvaret i de förändringar världen nu genomgår att beskriva det som en förändring som har inletts de senaste åren. Det strategiska läget kring Östersjön har pågått sedan en lång tid tillbaka. Tron att det är en ny och överraskande utveckling har underminerat svensk säkerhetspolitik och leder till en farlig underskattning av den verklighet vi möter, skriver Gunnar Hökmark.
Storbritanniens försvarsminister Gavin Williamson anses vara en frisk fläkt av vissa och i blåsväder av andra. Han kämpar för ökade resurser till försvaret, anser att franska politiker är irrelevanta och under hans korta tid som minister har den starkaste markeringen mot Ryssland ägt rum. Men hur kan Brexit komma att påverka både försvaret och hållningen mot Ryssland, funderar Sofia Svensson.
Norlén och Billström försvarar i sin replik förslaget till ändring i TF/YGL vilket jag kritiserat. Låt mig klargöra vari vi skiljer oss åt, skriver Krister Thelin i ett svar på förra veckans replik.
Just nu pågår en debatt om ett av förslagen till ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som riksdagen behandlar denna vår. Förslaget syftar till att göra det möjligt att i vanlig lag reglera vissa typer av känsliga personregister, även om de publiceras på hemsidor med utgivningsbevis. Krister Thelin avvisar förslaget i förra veckans Svensk Tidskrift. Vi är av motsatt uppfattning, skriver Tobias Billström & Andreas Norlén.
Egentligen borde det räcka med att kalla sig liberal. Om man inte vill lägga sig andra människors liv, styra och ställa i samhället eller bär på utopiska ideal, så är man liberal. För alla liberaler är individens frihet det väsentliga, skriver Patrik Strömer i vår serie om liberalkonsevatismen.
Ska grundlagen göra skillnad på folk och folk, eller journalister och journalister? Rimligen inte, men risken finns när en proposition om ändringar i yttrandefrihets- och tryckfrihetsgrundlagen nu bereds i riksdagen. Krister Thelin beskriver turerna, och riskerna.
En återkommande liknelse är att hävda att Münchenkonferensen är för försvars- och säkerhetspolitiskt intresserade vad Davos är för den globala eliten. Även om den är sliten är den relevant, menar Hans Wallmark, nyss hemkommen från Bayerns huvudstad.
Uppgången bruten för Centerpartiet, fortsatt uppåtriktad trend för Moderaterna och samtliga rödgröna partier minskar. Det visar SKOPs senaste kommunala väljarbarometer, här kommenterad av Örjan Hultåker.
Positiv balans för den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraternas sympatisörer tror på borgarnas regeringsalternativ. Det visar SKOP:s senaste undersökning av svenska folkets betyg på regering och opposition, som kommenteras av Örjan Hultåker.