Print Friendly

Vad är det Liberalerna insinuerar med petningen av Wikström?

Av Örjan Hultåker | 15 mars 2019



Liberalernas petning av Cecilia Wikström från första platsen på Liberalernas valsedel inför EU-valet föranleder ett antal reflektioner bortanför från påståenden om girighet och tidsbrist. Ingen av dem reflekterar speciellt väl på Liberalerna som parti, skriver Örjan Hultåker.

Angående eventuell girighet kan konstateras att det finns många politiker som har högre totala löner än Cecilia Wikströms sammanlagda EU-arvode och arvodena från två styrelseuppdrag. Man kan ha olika åsikter om svenska arvodes- och löneskillnader men det kan knappast ses som det centrala i affären Wikström.

Vad gäller Cecilia Wikströms möjlighet att hinna med både EU-uppdraget och styrelsearbetet kan konstateras att hon har varit aktiv inte bara i Bryssel utan även i den politiska debatten i svenska media. Vare sig man delar hennes ståndpunkter eller tar avstånd från dem så är det uppenbart att hon har varit aktiv och synts.

Huvudproblemet för Liberalerna och övriga svenskar kan därför knappast ha varit Cecilia Wikströms inkomster eller hennes arbetskapacitet.

Liberalernas huvudkritik har varit bristen på förtroende på grund av uppdrag i näringslivet. Liberalernas partisekreterare Maria Arnholm förklarade petningen med att ”Vår bedömning är att hennes styrelseuppdrag riskerar att leda till en förtroendekris.” Bland mycket annat anser också partisekreteraren att, ”Det här ställer naturligtvis till det för oss, men vi slipper diskussionen om en lojalitetskonflikt”

Vad det gäller är styrelseuppdrag i två publika företag Electa och Beijer Alma. Som publika företag har båda dessa långtgående skyldighet att upplysa om sin verksamhet, varför det bör vara lätt även för oroliga inom Liberalerna att följa styrelsernas arbete. Det är lättare att följa en styrelseledamots agerande än vad andra personer ägnar sig för utanför sina politiska uppdrag.

Båda bolagen har en verksamhet som kan anses samhällsnyttig, varför det är svårt att finna en grundläggande konflikt mellan företagens specifika produktion och vad liberala politiker skall sträva efter. Det kan tilläggas att Electa är inriktat mot precisionsdriven strålbaserad medicin för att bekämpa cancer, vilket få partier eller politiker tar avstånd från.

Det är inte särskilt troligt att det under kommande mandatperiod i EU-parlamentet skulle aktualiseras frågor som specifikt rör vare sig Electa eller Beijer Alma. Om så skulle vara fallet finns det alltid möjligheten att avstå från beslut med hänvisning till jäv.

Den av Liberalerna åberopade lojalitetskonflikten skulle möjligen kunna vara branschfrågor. Men misstänkt intresse för branschfrågor har antagligen större bäring på andra grupper än styrelseledamöter i publika företag.

Med tanke på hur stor del av EU-budgeten som går till jordbruksstöd kan frågan ställas, ”Skall alla jordbrukare strykas från listorna inför EU-valet?”

På valsedlarna inför EU-valet finns fackliga företrädare som också kan ha intresse för de branscher inom vilka de är verksamma. Många EU-projekt gäller satsningar på infrastruktur. Skall alla fackliga representanter för de branscherna strykas på grund av eventuell intressekonflikt? Skall forskare, läkare och pedagoger tas bort på grund av misstanke om professionella intressekonflikter?

Att fackligt aktiva och anställda kommer att driva fackliga frågor i EU-parlamentet är naturligt. De som tycker att fackliga frågor är viktiga får rösta på sådana kandidater, andra får låta bli att göra det.

Det specifika med Liberalernas strykning av Cecilia Wikström är att just näringslivsengagemang misstänks innebära en oacceptabel intressekonflikt.

Det finns partier där ett sådant ställningstagande och agerande inte skulle överraska. Men det är överraskande att ett liberalt parti definierar näringsverksamhet som ett särintresse som står i motsatsställning till det politiskt önskvärda. Ställningstagandet riskerar att få opinionsbildande konsekvenser i riktning mot en näringsfientlig politik som står i strid med Liberalernas övriga värderingar och förslag. Budskapet blir otydligt.

Dessutom uppstår frågan om det bara är personer som är politiska broilers utan engagemang utanför politiken som kan kandidera utan risk för misstänkta intressekonflikter?

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare för SKOP

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Som om Gud fanns: Det sekulära samhällets religiösa rötter

fplus

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism