Europa står inför en rad stora utmaningar. En av de mer akuta handlar om hur man ska hantera efterdyningarna av den finansiella krisen och den kraftiga ekonomiska nedgång som har följt i dess spår, skriver Johanna Möllerström i en aktuell rapport om det privata ägandet.
Allianspartierna har inte mod att utmana de privilegierades intressen. En tvårummare i en miljonprogramsförort till Stockholm kan ha samma hyra som en lika stor lägenhet på attraktiva Östermalm. Den reglerade hyresmarknaden är partiernas svek mot pensionärer, ungdomar och invandrare.
I början av februari meddelade Polens utrikesminister att Rysslands premiärminister Vladimir Putin inbjudit sin polske kollega Donald Tusk att delta i en högtidlighet till minnet av att 70 år gått sedan massakern i Katyn. Det är den första officiella ryska ceremonin till minne av illdådet, skriver Bo Ture Larsson.
Ryssland präglas av valfusk, förföljelse och mediecensur. Att vår granne i öst skulle kunna integreras i den europeiska demokratisfären framstår mer och mer som ett sagoscenario, skriver Mats Johansson i en utrikeskrönika.
De politiska svaren för att möta den finansiella recessionen med subventioner, protektionism och omfattande regleringar är skadliga för ekonomin. Befria arbetsmarknaden, öppna finansmarknaderna och stärk det privata ägandet är några av de råd som unga experter ger till politiska beslutfattare för att ge Europa en ny start efter finanskrisen.
Det senaste decenniets terrordåd, finanskris och nya aktörer i världspolitiken har förändrat det säkerhetspolitiska läget och utmanat västdemokratierna. I en värld där många talar om ”a Western Decline” måste nya konstellationer och allianser skapas. Erika Aldenberg menar att det är dags att omdefiniera Europa.
Varje år utbildas, i statlig regi, journalister som inte har de kunskaper branschen efterfrågar och som dessutom är lika som bär. Till slut riskerar detta att leda till en fattigare och mindre mångfacetterad journalistik. Dessutom väcker det frågor om journalistikens oberoende i förhållande till samhällsmakten, menar Kristin Wester som skrivit rapporten ”Vad reportern bör kunna” för Timbros medieinstitut.
I ett svar till Birgitta Wistrands artikel om Jämställdhet och könsmakt (21/1) skriver Magnus Nilsson ”att biologin i det moderna samhället skulle ha ’spelat ut sin roll’ är en minst lika extrem uppfattning” som ”den mest enögda biologism”. Birgitta Wistrand svarar och sätter punkt för debatten den här gången.
Inga andra grupper i samhället knyts så hårt till religionen som muslimer, oavsett om de är sekulära, kulturella eller ateister. Den här typen av välvillig kollektivisering av muslimer är lika illa som ett generellt skuldbeläggande, skriver Dilsa Demirbag-Sten.
Magnus Nilsson, moderat politiker i Solna, kritiserade i en artikel (8/1) moderata tankar om jämställdhet. Han fick svar av riksdagsledamöterna Mats Johansson och Hillevi Engström (8/1). Här följer en ny omgång.