Varför skulle det faktum att Polanski har gjort en massa bra filmer vara en ursäkt eller ens en förmildrande omständighet när han begår brott? frågar Carl Rudbeck. ”Det skulle innebära att Tomas Tranströmer kunde begå mord utan att behöva frukta efterräkningar medan Björn Ranelid skulle råka riktigt illa ut om han snattade lite plockgodis.”
I Storbritannien har begreppet PR blivit en stor snackis. I detta fall är det dock inte public relations som åsyftas, utan ”proportional representation”. Det brittiska valsystemet, som ständigt missgynnar liberaldemokraterna, är nu starkt ifrågasatt – i synnerhet då det stod klart att de skulle ingå i den nya regeringen, skriver Simon Hedlin Larsson.
Tungt och brett och fast har Kina satt ner foten i de flesta av Afrikas länder. Vad vill kineserna? Finns det sinistra planer? Reportern Staffan Heimerson, som just tillbringat tre månader i södra Afrika och färdats 2 000 mil i bil, har funderat på frågan.
Av alla hyllmeter av böcker, utredningar och debattskrifter som har skrivits om den svenska välfärdsstatens uppgång och metamorfos under de senaste tre decennierna är Staffan Burenstam Linders ”Den hjärtlösa välfärdsstaten” den mest koncisa, välformulerade och framsynta. Det är också därför den förblir slående aktuell trots att den publicerades för nästan tre decennier sedan, 1983.
Svensk Tidskrift ordnar i samarbete med Arvid Lindmans 60-årsfond skrivartävlingar. Temat för årets tävling var ”Efter finanskrisen: Marknadsekonomins renässans eller… ?” Första pris på 20 000 kronor går till Simon Hedlin Larsson som studerar statsvetenskap och nationalekonomi vid University of Birmingham samt ekonomisk historia och historia vid Lunds universitet.
”Historien säger att finanskriser alltid har funnits, och mycket tyder på att de alltid kommer att finnas”, skriver Hedlin Larsson, som argumenterar för att det största hotet mot världskapitalismen kommer från politiskt håll. Simon Hedlin Larsson vinner första pris på 20 000 kronor i Svensk Tidskrifts essätävling.
Det har levererats ett antal domedagsprofetior om finanskrisens effekter för marknadsekonomin. Jag vill mena att dessa antingen är överdrivna eller bygger på önskedrömmar hos de som levererar dem, skriver Patrick Krassén som ger tre huvudargument för denna ståndpunkt i sitt bidrag till essätävlingen.
Trots vissa svårigheter att tygla statsinterventionistiska ryggradsreflexer har politikerna skött sig bättre än efter 30-talskrisen. Marknadsekonomin som idé är rotad även hos politiker på vänsterkanten. Samtidigt är det av yttersta vikt att vi skapar förståelse, acceptans och sympati för marknadsekonomins idémässiga grund, menar Daniel Bergström i sitt bidrag till essätävlingen.
Klimatfrågan väcker onekligen starka känslor. Det stod klart på seminariet ”Climategate och hotet mot isbjörnarna” på Engelsbergs bruk i torsdags.
(UPPDATERAD)Vinden blåste tories väg i brittiska valet, men gav inte tillräckligt många nya mandat för att Cameron skulle kunna bilda majoritetsregering. Det gör att till den ekonomiska krisen fogas nu också en politisk, även om liberalerna till slut kommer att backa upp en konservativ minoritetsregering, skriver Mats Johansson i en aktuell kommentar till valresultatet.