Läs Hans Wallmarks intervju med Argita Daudze, historiker och diplomat. Förra året lade hon fram sin doktorsavhandling om Lettland i svensk politik mellan 1939-91. För en tid sedan befann hon sig i Stockholm i samband med presentationen av en nyutgiven bok om den svenska solidaritetsförklaringen och den nuvarande försvarspolitiska inriktningen.
En utveckling för fred via försoning i Europas sydöstra hörn är nödvändigt. Men det kräver också att andra parter, även EU och USA, kritiskt granskar sina roller i västra Balkans tragedier. Det skriver Bo Ture Larsson.
I veckan som gick fick Fredrik Reinfeldt motta Ludwig Erhardmedaljen av Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Mathias Bred skriver om politikern och ekonomen bakom Tysklands ”Wirtschaftwunder” och om vilka av Erhards idéer svensk borgerlighet borde ta efter.
I ett antal fall har skolinspektionen riktat skarp kritik mot de skolor som hållit sin avslutning i kyrkan. Räddhågsna rektorer flyttar avslutningen till gymnastiksalen istället. Men borde det verkligen betraktas som lagbrott med en präst som säger ”Gud välsigne er”, frågar Stefan Olsson.
Övertrumfar nytta för statsbudgeten och ett snävt nationellt perspektiv alla andra principer? Det frågar sig Adam Cwejman i ett inlägg i Svensk Tidskrifts pågående debatt om invandringens kostnader.
Keynes må ha haft rätt i att vi på lång sikt alla är döda, men hans idéer verkar ha evigt liv, och återuppväcktes i många länder i samband med finanskrisen. I teorin fungerar keynesianismen, men i praktiken leder stimulanser inte alltid till en snabbare återhämtning, menar Johnny Munkhammar och Nima Sanandaji.
För bara ett par månader sedan nämndes Nordafrika och Mellanöstern som det nya ”BRIC”. Nu råder ekonomisk stagnation och vad det utdragna våldet betyder för människorna i Libyen, Syrien och Jemen är uppenbart. Men optimism är en nödvändighet, inte minst för grannen Europa, skriver Bo Ture Larsson.
En färsk undersökning från Demoskop visar att det finns en betydande tillväxtkritisk strömning i opinionen just nu. Nästan hälften av svenskarna tror att ekonomisk tillväxt innebär en försämring av miljön. De borgerliga partierna bör ta människors efterfrågan på en berättelse om framtiden och en förklaring till det som händer på allvar. Det skriver Lydiah Wålsten.
Internationella valobservatörer från stora delar av världen fanns på plats när Kazakstan nyligen höll presidentval. Efter att på nära håll bevittnat hur valet genomfördes kan jag tyvärr konstatera att landet har en lång resa att göra innan det kan leva upp till de värden som karaktäriserar en demokrati. Det skriver Margareta Cederfelt som deltog i valövervakningen på uppdrag av den svenska OSSE-delegationen.
Precis som inom akademin finns det andra områden där sanningssökande och intellektuella processer lever sitt eget liv. Stefan Olsson ger exempel på två sådana intellektuella biotoper. Finns det fler och hur gör vi för att de ska bli fler?