Vem är då denne Bildt – egentligen? Han har kallats lovande studentpolitiker, underbarn och Bohmans skugga men har nu en egen profil och framtiden för sig. Det konstaterar Mats Johansson i detta guldkorn från arkivet anno 1983.
Motsättningarna mellan de som vill ha en islamistisk stat och de som kämpar för en civil och sekulär väcker frågor om Egyptens utveckling. Frågan är om en arabisk höst väntar eller om vägen mot demokrati kommer att bestå. Det skriver Susanne Tarkowski och Emmanuelle Diehl.
De liberala demokrater som var överlyckliga när Barack Obama valdes till president 2008 är inte längre överlyckliga. De är rentav mycket besvikna. Det konstaterar Janerik Larsson som har besökt den amerikanska huvudstaden för att ta reda på vad som hände egentligen.
För Sverige och de andra länderna runt Östersjön är utvecklingen i Ryssland av stor betydelse. Det påverkar vår utrikes- och säkerhetspolitik. Men de kommande valen lär lämna mycket i övrigt att önska. Tongångarna från Moskva är inte alltför uppmuntrande, skriver Hans Wallmark.
Äldre, smutsig kolkraft skulle kunna ersättas med skiffergas som utvinns med ny teknik. I USA svarar skiffergasen idag för 30 procent av den totala gasutvinningen. Frågan är om Europa tänker ta chansen, undrar Anders Ydstedt.
Idéernas betydelse var det centrala temat när Gösta Bohmans fond för idédebatt höll sitt årliga seminarium i tisdags, 100 år efter Bohmans födelse. Utan idéer är risken överhängande att det som är kortsiktigt populärt tillåts segra över det som faktiskt är långsiktigt rätt, sa Fredrik Reinfeldt i sitt tal.
Valsegrar och maktinnehav ska inte föraktas, men de är ändå medel. Ytterst handlar politik om att vinna gehör för det man tror på och tycker är rätt. Den övertygelsen satt djupt hos Gösta Bohman, skriver PJ Anders Linder.
Trots bilden av ett ekonomiskt och oförmöget EU verkar unionen fortfarande vara attraktiv för grannarna, Turkiet till exempel. Men förseningen av ett turkiskt medlemsskap beror nog inte bara på EU, tror Bo Ture Larsson.
Det finns en nödvändig, alltjämt pågående omställning från gårdagens förrådsställda invasionsförsvar till morgondagens effektiva insatsförsvar. Men det går inte att blunda för att den operativa effekten inte står i rimlig proportion till de resurser som skattebetalarna ställer till försvarets förfogande. Stora reformbehov återstår inom försvarsmyndigheterna i allmänhet och Försvarsmakten i synnerhet, menar Mikael Odenberg.