Det är tjugo år sedan ekonomiska liberaliseringar förde Indien från bankrutt till skenande tillväxt och ökat välstånd. Även om reformerna låg i linje med liberala värderingar var de snarare ett utslag av ekonomisk pragmatism än av ideologisk renlärighet. Det skriver Henrik Sundbom.
Kroatien står inför stora utmaningar och är i behov av betydande ekonomiska uppoffringar. Men Kroatien har i sitt sjunde parlamentsval visat att den unga republiken är en demokratisk rättsstat där valen till parlamentet är fria och rättvisa, menar Fredrik Vahlquist ambassadör i Kroatien.
Debatten om riksdagens roll vis-à-vis regeringen är inte ny, men aktuell med Ann-Marie Pålssons bok Knapptryckar-kompaniet. Sammanvägt ger Pålssons reformförslag en ordning som liknar den i USA med inslag av schweizisk direktdemokrati. Och inget ont i detta. Men skulle den lösa problemen med intern gruppkontroll och följsamma parlamentariker?
Sorry, Anne-Marie Pålsson, skriver Birger Schlaug i detta inlägg i diskussionen om riksdagen som ett knapptryckarkompani. Det går inte att ta beslut om parlamentet består av starka personvalda individer som kommit in på alldeles egna meriter.
Tiden då det var möjligt att göra blocköverskridande uppgörelser i USA verkar vara förbi. Det långa dödläget som följde bristen på överenskommelse i den statsfinansiella krisen är ett bra exempel. Varför går det inte längre att bygga ett brett politiskt samförstånd i USA? Om det skriver Janerik Larsson, baserat på samtal med flera ekonomer, statsvetare och debattörer i Washington DC.
Vem är då denne Bildt – egentligen? Han har kallats lovande studentpolitiker, underbarn och Bohmans skugga men har nu en egen profil och framtiden för sig. Det konstaterar Mats Johansson i detta guldkorn från arkivet anno 1983.
Motsättningarna mellan de som vill ha en islamistisk stat och de som kämpar för en civil och sekulär väcker frågor om Egyptens utveckling. Frågan är om en arabisk höst väntar eller om vägen mot demokrati kommer att bestå. Det skriver Susanne Tarkowski och Emmanuelle Diehl.
De liberala demokrater som var överlyckliga när Barack Obama valdes till president 2008 är inte längre överlyckliga. De är rentav mycket besvikna. Det konstaterar Janerik Larsson som har besökt den amerikanska huvudstaden för att ta reda på vad som hände egentligen.
För Sverige och de andra länderna runt Östersjön är utvecklingen i Ryssland av stor betydelse. Det påverkar vår utrikes- och säkerhetspolitik. Men de kommande valen lär lämna mycket i övrigt att önska. Tongångarna från Moskva är inte alltför uppmuntrande, skriver Hans Wallmark.
Äldre, smutsig kolkraft skulle kunna ersättas med skiffergas som utvinns med ny teknik. I USA svarar skiffergasen idag för 30 procent av den totala gasutvinningen. Frågan är om Europa tänker ta chansen, undrar Anders Ydstedt.