Vi vet lite om de första människorna i det som nu är Sverige, Danmark och Norge, men kunskapen växer för varje dag. DNA-tekniken avslöjar mycket, och binder dessutom oss som lever nu samman med våra föregångare. Peter J Olsson skriver om vår genetiska historia.
År 1771 fann en nyfiken naturfilosof vid namn Joseph Priestley att möss kvävdes och dog i lufttäta behållare, medan de överlevde om behållaren också innehöll ett friskt exemplar av någon grön växt. Han anses ha bidragit till upptäckten av fotosyntesen, det vill säga den process där levande organismer binder energi från solljus samt lagrar och omvandlar den till livsnödvändiga kemiska föreningar. Kanske är den processen nyckeln till framtidens energi, skriver Sten Niklasson.
Våldet exploderade efter införandet av modeteorin ”lågaffektivt bemötande”, kunde tidningen Skolvärlden – organ för Lärarnas Riksförbund – berätta i går. Artikeln som snabbt spridits i sociala medier handlade om en grundskola i Hjulsta där en ny rektor infört systemet. Kanske bör vi fortsättningsvis undvika att låta ganska perifera teorier om människans natur få alltför stort genomslag i skolan, skriver Peter J Olsson.
I början av 1900-talet stod Sverige vid ett historiskt vägval. Parlamentarismens principer fick stort genomslag och samhället gick från hungerdemonstrationer till allmän och lika rösträtt. I boken Demokratins genombrott får vi följa tolv personer genom några av de politiska gärningar som ledde till dagens demokrati och samhälle, skriver Sofia Widegren.
Puritan var han då sannerligen inte, den tidigare brittiske premiärministern Winston Churchill. Snarare en livsnjutare och gourmand. Mat, dryck och cigarrer var viktiga ingredienser i Churchills liv från unga år och det är den sidan av honom som vi lär känna i den nyligen utkomna “Winston Churchill. Biografi över en gourmand”, skriver Ola Mårtensson.
