I skojighetens tjänst
Hur hade den västerländska civilisationen sett ut om den inte en gång befolkats av de geniala rumlare, socialdödsföraktande intellektuella, kufiska dandys och de lika underhållande som politiskt farliga demagoger som Johan Hakelius introducerar och påminner om i Döda vita män, undrar Johan Wennström.
När Sagittarius hade skrivit i Svenska Dagbladet var frukosten en fest, även för en ung gymnasist, skriver Per Dahl, som har läst Carl Johan Ljungbergs nyligen utgivna skrift om Gunnar Unger.
Global nedkylning är en tankeväckande bok om klimatet under de senaste 10 000 åren, skriver Anders Edwardsson som har läst Fredrik Charpentier Ljungkvists bok om hur klimatet förändrats.
Den ryske ekonomen och reformpolitikern Jegor Gajdar avled hastigt den 16 december, 53 år gammal, son till en amiral. Han skrev in sig i den ryska historien och världspolitiken i början av 90-talet när han som kortvarig premiärminister under president Jeltsin ledde den regering som skulle sätta den postsovjetiska ekonomin på fötter efter Sovjetunionens kollaps.
Omtumlande, det är den mest framträdande känsla man får efter att ha sett dokumentärfilmen ”The Soviet Story”, gjord av den lettiska regissören Edvins Snore, skriver Torbjörn Kvist.
Det underlättande av rörlighet som ny teknik, nya produktions-processer och innovation medför är en central poäng i boken Far och flyg! Hur resor förändrar världen, skriver Patrick Krassén.
Mig veterligen har nationalekonomen Christopher J Coynes bok After War – The Political Economy of Exporting Democracy som gavs ut förra året inte fått någon uppmärksamhet i Sverige. Det är synd, för det är det slags bok som kan föra in diskussionen kring militära interventioner på ett nytt, välbehövligt spår, inte minst inom svensk borgerlighet, skriver Niklas Elert.
Helt nyligen har ett projekt startat där kultur ska kunna ordineras via recept. Frågan är varför vi 2009 plötsligt upptäcker det uppenbara och först nu börjar forska kring dessa frågor, skriver Markus Lagerquist.