”Vad är nästa mål” är en obesvarad fråga och känsla som hänger kvar när Janerik Larssons Företagarrörelsen och opinionen – Så förändrades Sverige slås igen. Larssons ambition är dock inte att peka ut vägen för framtiden utan istället ge möjlighet att lära av historien, något han förtjänstfullt lyckas med, skriver Jonas Grafström.
Varför är Danmark ett bättre land att leva i än Afghanistan? Och varför i hela världen flyttar inte anarkoliberalerna till Somalia, nu när deras utopi existerar? Undrar man över någon av de frågorna är Francis Fukuyamas nyutkomna The Origins of Political Order utmärkt sommarläsning, anser Mathias Bred.
Den prisbelönta boken Den siste greken av Aris Fioretos berörde mig starkt. Något som överraskade då jag faktiskt först en gång lagt den ifrån mig. Men efter att ha gett den en andra chans kunde jag inte sluta läsa och nu vill jag läsa den igen. Ebba Engström recenserar.
Solidaritetsförkla-ringen bör debatteras mer. För att bidra till en sådan debatt har Krigsvetenskaps-akademien sammanställt en antologi om hur vårt framtida försvar skulle kunna användas för att hjälpa de baltiska staterna i olika typsituationer. Läs Bo Hugemarks (red) sammanfattning av antologin.
I den svenska biståndsdebatten har professor Göran Hydén inte satt några frekventa avtryck. Så har han också varit verksam utomlands större delen av sitt liv, vid universitet i Afrika och Ford Foundation i Kenya, samt i Florida. Och sådana svenskar behöver man inte lyssna på, eftersom de inte har den rätta retoriken vid rätt tillfälle. Mats Johansson recenserar Afrika: Givarnas stora utmaning.
Elise Claeson läser en nyutgiven antologi med Hans L Zetterbergs texter och slås av hur träffande hans analyser förklarar händelser, både i samtiden och i hennes eget liv.
Kluriga, töntiga, roliga eller helt obegripliga, det råder ingen tvekan om att kommunala slogans skulle kunna ses som en konstform i sig. Veronica Nordström har läst Var femte invånare är en häst av Daniel Kouthoofd, Svante Ekberg och David Rune.
Ekologiskt ”hållbar utveckling” blivit en dogm och samhällsideologi som inte bör ifrågasättas. Det menar Martin Andersson och Christer Gunnarsson. Tomas Brandberg recenserar deras bok Hållbarhetsmyten – Varför ekonomisk tillväxt inte är problemet.
Gustav Tinghögs doktorsavhandling i hälsoekonomi är ett ambitiöst försök att belysa och problematisera ett antal svåra frågeställningar i gränslandet mellan ekonomi och filosofi. Ulrik Franke ger sin syn på området.
Den tidigare chefekonomen för Världsbanken Joseph Stiglitz hör till dem som anser att myndigheter som centralbanker och finansinspektioner bör försöka förutspå finansiella bubblor och inte heller tveka att reglera marknaden. Axel Lindhe har läst hans bok Fritt fall om finanskrisen.