Samhällen förändras ständigt, och språket med dem. När mur och ridå föll 1989 gav det upphov inte bara till demokratisering av det forna Östblocket, utan också till en helt ny språkkultur. För de ord och fraser som tidigare varit i bruk passade inte längre. Processen har naturligtvis inget slut, språket förändrar sig i takt med behovet. Det skriver Markus Öbrink.
De borgerliga skikten förtjänar att belysas. Att till exempel inse vad en stabil borgerlighet kan betyda för ett land borde välkomnas, inte bara av de partier och organisationer som är för frihetliga strävanden. Vi vet ju att epoker med stark borgerlig närvaro har blivit frigörande och framgångsrika. Initiativ och välstånd har spritts till andra än dessa grupper. Det skriver Carl Johan Ljungberg.
Krister Wahlbäck sällar sig med den lilla boken Baltisk befrielse till skaran av svenska diplomater som – delvis i självbiografisk form – sprider ljus över Sveriges roll för Baltikums frigörelse under och efter Sovjetunionens fall. Ulrik Franke recenserar.
SVT-serien Äkta människor väcker en rad intressanta frågor hos tittaren, skriver Maria Eriksson. Vore det till exempel önskvärt att kunna använda teknik för att förbättra våra förmågor? Eller hur påverkas arbetsmarknaden om allt fler okvalificerade arbeten försvinner?
Förra veckan möttes så kallade ”högerspöken och rödvinsvänstern” i debatt på Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm för att försvara kulturen som sin egen. Men det finns en debatt som hade varit mer intressant för svensk kulturpolitik, menar Katarina O´Nils.
Moderata ungdomsförbundets kluvna förhållande till gamla gubbar som skrivit böcker har redan behandlats i Svensk Tidskrift. Men det kan ändå finnas skäl att påminna om en just en sådan gammal gubbe och varför han bör läsas, menar Mathias Bred.
Thomas Gür reducerar Platons läsvärdhet till att handla om att snart 2500 år senare kunna hitta fascisten bland oss. Men Platon låter sig inte bedömas på ett sådant förenklat sätt, kommentarerna om Platon rör ofta att han kunnat inspirera så många olika ideologier, från varandra vitt skilda. Gür har varit något för ”liberal” i sin tolkningsfrihet kring Platon, tycker Robert Garefalakis.
Ulrik Franke skriver om Rikard Friberg von Sydows avhandling om självdestruktivt beteende. De frågor som den ställer lämnar oss ingen ro: Har vi rätt att vara självdestruktiva? Vad ska vi göra när någon är självdestruktiv?
Den amerikanske Gallup-chefen Jim Clifton oroas starkt av tillståndet i världen, inte minst i USA. I The coming jobs war pekar han på vad han fatalt anser saknas i dagens ekonomiska debatt och praxis. Läs Carl Johan Ljungbergs recension.
I går lanserades antologin Jobben kommer och går – behovet av trygghet består. I den har elva skribenter samlats runt frågeställningar som rör trygghet och vad den gör för anställda och arbetssökande i vårt samhälle i dag. Katarina O’Nils var på plats.