Tio rumsdimensioner och tusentals multiversa – kan vi begripa kvantfysiken? Och vilken betydelse har den för förståelsen av det vanliga livet? Tord Bergmark låter Stephen Hawking och Peter Nilsson guida oss genom den moderna fysiken.
Dubiöst när spökskrivare fyller i minnen som inte ens kan vara minnen, skriver Lena Breitner om Olof Frånstedts bok utgiven på ICA Bokförlag.
Ska vi av konservativa skäl föredra en tidigare Tolkienöversätting före den senaste, mer textnära, borde vi snarast prata om hompen Bimbo Backlin. Så hette han nämligen i den första svenska översättningen, skriver Magnus Krantz.
Den enkla förklaringen att folk inte längre ville ha en svunnen tids socialdemokrati är på tok för enkel. Det måste finnas en konspiration. Folket har blivit lurade. Det är tesen i boken Reinfeldtkoden. Klas Hjort har läst den.
Det finns många paralleller mellan Europa i dag och för 100 år sedan. Välståndet växte, det internationella samarbetet likaså, och fred hade rått i 40 år. Sedan kom det första världskriget. Jonas Jacobsson Gjörtler redogör för huvuddragen och ställer frågan: upprepar sig historien?
Det populistiska och EU-kritiska UKIP blev största parti i brittiska EU-valet. Men vilka är partiets väljare? Mattias Holmström har läst Revolt on the Right som kartlägger partiet och nyckeln till dess framgångar.
Filmtittande som brobryggande. Ian Koehl berättar om ett andrum i den libanesiska vardagen.
Fenixelden är en bedrift i det att den är ett nydanande verk om drottning Kristina, skriver Carl Johan Erixon.
Johan Persson och Martin Schibbye, svenska journalister, döms till 11 års fängelse för främjande av terrorism i Etiopien efter en cirkus av politiska intressen och falska bevis – och Sveriges reaktion är ”tyst diplomati”? Att frustrationens vågor gick höga är lättbegripligt, skriver Blanche Jarn.
Adelsohn blev partiledare och statsråd, men aldrig statsminister, den bäste Sverige aldrig haft, skriver Mats Johansson.