Tilltron till den politiska maktens obegränsade förmåga att lösa problem är tillbaka i svensk politik. Den nyligen avlidne public choice-ekonomen James Buchanans idéer är därför högaktuella, skriver Mats Johansson.
Sydstatskonfederationen framställs som ett liberalt ideal av vissa konservativa och libertarianska grupper. Det skapar problem för republikanerna, även om de tar avstånd från slaveriet, menar Mats Fält.
Rysslands upprustning är förvisso oroande, men minst lika illa, ja kanske värre, är situationen för de mänskliga rättigheterna. Eller möjligen är det just kombinationen av de båda som förfärar. Det skriver Jan Nygren, tidigare S-minister, i en recension av Mats Johanssons Kalla kriget 2.0.
Det är sammangjutningen av liberala och konservativa inslag som skapat den svenska borgerlighetens styrka. Därför är det bekymmersamt att en del personer börjat ladda begreppet med en ny innebörd, i syfte att svartmåla de som håller fast vid det.
Hur kunde ’modernismens’ människofientliga byggnationer så länge gå segrande bland arkitekter och stadsplanerare? Det undrar Tord Bergmark som ändå tycker sig se en tillnyktring.
”Föreställ dig Alexander Skarsgård med en baby på varje arm. Det kan låta som en dröm, men det är inte alltför långt ifrån verkligheten.” Den bild som målas upp i Sveriges officiella reklam utåt är bilden av ett folk med en alldeles unik uppsättning värderingar, skriver Maria Eriksson.
Nu har de Expressjournalister som tidigare dömts för vapenbrott också fällts i hovrätten. Tidningarna fylls av kommentarer som stödjer de dömda journalisternas sak. Men det hade varit orimligt att fria dem och därigenom ge journalister ett frikort att köpa vapen eller knark, menar David Stenergard.
Näthat och kränkningar på internet har diskuterats flitigt den senare tiden. Skulle en hårdare lagstiftning göra situationen bättre? Marika Formgren har intervjuat David Eberhard, psykiater och författare till Ingen tar skit i de lättkränktas land.
Ett underliggande tema i Tolkiens böcker är att vi människor är bräckliga och ofullkomliga, vi handlar inte alltid ens efter de ideal som vi själva definierat för oss. Den insikten är central, också i vår egen värld, menar Emil Uddhammar.
Fredrik Segerfeldt har läst ”Fältöversten”, en skicklig berättelse om ungdomens utsatthet och brist på empati inför varandra, som utspelar sig på 1980-talets Östermalm.