John Maynard Keynes var en av de som lade grunden till modern makroekonomisk teoribildning. Som person var Keynes motsägelsefull och 1921 blev han förälskad i en märklig kvinna som skulle bli hans livskamrat ända tills hans död.
Hur uppstår ojämlikhet? Det är den fråga som diskuteras i Pär Molanders Ojämlikhetens anatomi. Men Molanders modell är väl abstrakt och svarar inte på vår tids viktiga frågor om utjämningspolitik, menar Robert Gidehag.
Efter höstens attentat i Paris kan det vara nyttigt att påminnas om en av de tidigare perioder då den franska huvudstaden präglats av våld och rädsla. Protesterna mot det franska styret i Algeriet ses av många som den moderna terrorismens födelse, skriver Mats Fält.
Kafka framstår samtidigt som modernismens själva höjdpunkt och som dess främsta kritiker. I den tredje delen av Reiner Stachs biografi skildras författarens ungdomsår. Simon O. Pettersson läser ett utmärkt verktyg för att förstå Kafkas litteratur.
Roberto Bolaño är poeten som blev romanförfattare och sedan dog strax efter sitt internationella genombrott. Just nu är han aktuell i Sverige i och med den första svenska översättningen av novellsamlingen Telefonsamtal. Ebba Tornérhielm läser en författare med ett motstridig relation till litteraturen.
Människors liv borde värderas högre än visionen om ett narkotikafritt samhälle. Det måste bli enklare för missbrukare att få hjälp istället för straff, skriver Johanna Grönbäck, i ett svar till Anti Avsan.
Har nationalstaten spelat ut sin roll eller är den i själva verket aktuellare än någonsin? Svensk Tidskrifts kulturredaktör Lars Anders Johansson tar pulsen på en europeisk samhällsform som under efterkrigstiden dömts ut som förlegad, men på senare år gjort comeback i centrum för samhällsdebatten.
Napoleons tid vid makten associeras av naturliga skäl mest med krig och erövringar. Han försökte sig dock på att ändra sin relation till rikets övriga maktcentra. Det liberala kejsardömet var den nya modellen. Problemet var att trovärdigheten i budskapet var mycket begränsad, skriver Mats Fält.
Mattias Skölds porträtt av Thailand i Äntligen diktatur är häpnadsväckande, skriver Jesper Lindberg. Boken skildrar systematiska övergrepp mot mänskliga rättigheter och väcker frågan om det försvarliga i svensk krigsmaterielexport dit.
Magnus Lintons bok Knark – En svensk historia sprider myter om orsakerna till att människor dör en narkotikarelaterad död. Johanna Grönbäck borde slänga boken, menar Anti Avsan.