Vi är vad vi äter
Historien om Frankrikes uppgång och fall skulle kunna ses som historien om det franska kökets uppgång och fall, skriver Carl Hygrell. Men misströsta inte, nu finns det fransk kebab.
Historien om Frankrikes uppgång och fall skulle kunna ses som historien om det franska kökets uppgång och fall, skriver Carl Hygrell. Men misströsta inte, nu finns det fransk kebab.
Less is more är ett uttryck som uppenbarligen inte existerar för Peter Jackson, skriver Lars Anders Johansson.
En tidskrift som är beroende av statligt stöd är också utlämnad till politikernas goda vilja. Den stora frågan borde istället vara hur tidskrifterna ska kunna hitta alternativa finansieringsmodeller och ta steget in i 2000-talet, menar Henrik Sundbom.
Den nya staden är en ypperlig bok, om det inte vore för att Lennart Pehrson låter sina egna politiska värderingar ta väl stort utrymme, menar Fredrik Segerfeldt.
I Tyranny of Silence beskriver Flemming Rose beslutet att publicera ett antal Muhammedteckningar i Jyllandsposten. Men den handlar också om yttrandefrihetens framtid i Europa. Jonas Grafström var där när Rose presenterade boken på Catoinstitutet i Washington.
Längan efter ett sammanhang får människor att delta i demonstrationer som kan få en våldsam utgång, enligt en studie som refereras i Psykologtidningen. Kan det också vara en förklaring till att så många röstade på Sverigedemokraterna, trots järnrörsskandaler? undrar Martin Moraeus.
Vladimir Putins syfte har redan från början varit att upprätta en auktoritär regim i Ryssland, men girighet och korruption är också centrala motiv hos ledarskiktet. Det hävdar Karen Dawiska i nyligen utkomna Putins Kleptocracy, som rekommenderas av Lars Elinderson.
Fram till på söndag pågår Stockholms Filmfestival. Det är ett utmärkt tillfälle att se filmer som skiljer sig åt från de gängse SF-rullarna. Men måste ”bra” film vara svår och jobbig?
Carl-Henning Wijkmark har utkommit med en ny roman där vi får följa en man som plötsligt befinner sig förflyttad tilll tjugotalet. Simon O. Pettersson läser en idérik betraktelse över vår västerländska civilisation.
Vem ska bestämma vad som är ”god” och ”dålig” kultur? Vem ska bestämma vilka muséer vi ska gå på? Katarina O’Nils ser förslaget om avgiftsfria muséer som ett exempel på en ökad politisk styrning av kulturen.