De kvinnor som utövar världens äldsta yrke har getts många namn. På rangskalans topp återfinns de mäktigas frillor, också kallade kurtisaner eller mätresser med från franskan hämtade ord. Sten Niklasson tecknar tre kvinnoöden från en svunnen tid.
Det är ingen tillfällighet att Dickens lät sin stora litterära tråkmåns och misantrop Ebenezer Scrooge ha just julen som hatobjekt. Kampen om julen har i historien alltid varit kampen mellan livsbejakandet och dysterheten. Men högtiden som vi känner den härstammar från 1800-talet, skriver Daniel Bergström.
Karl-Bertil Jonsson är ett ständigt återkommande rött skynke i det konservativa julfirandet, ett nålstick normkritiska från SVT mitt emellan högläsningen ur evangeliet och midnattsmässan – eller? Inte alls, menar Simon Westberg – unge herr Jonsson är själva verket en gammelborgerlig hedersknyffel.
Julen är en orgie i repriser och favoriter, ett återvändande till det som är känt och tryggt – så varför inte passa på att återvända till den klassiska poesin, föreslår Peter J Olsson.
Äntligen någon man vet vem det är! Eller? Ola Mårtensson funderar denna Nobelhelg över folkliga priser i elitens salar.
Vägen till mannens hjärta går genom hans mage – gäller det samma hans hjärna? Antonia Jaksic har läst ”Matens makt” av Leif Mannerström och Britt-Marie Mattson
Inbördeskrig är vare sig något nytt eller något överspelat, men den den spanska har ändå en närmast kulturell särställning i det svenska medvetandet. Peter J Olsson har läst Natan Shachars nya essäsamling och förstår varför.