Det skulle kunna tolkas som en stor konspirationsteori. Hur ”eliterna” plötsligt övergav det som vanligt folk önskade och i stället började ägna sig åt ömsesidigt gynnande mellan företagsledare och politik. Och visst finns det ett tydligt utfall. Men i vanlig ordning saknas konspirationens förmåga att samordna, och verkligheten är betydligt mer torftig än raffinerad. Patrik Strömer har läst Mattias Svenssons ”Den stora statens återkomst”.
En ständig nobelpriskandidat som det inte lär talas mindre om efter ”Judas”, en roman som låter religion, historia, politik och ger en relief åt nutid och framtid. Peter J Olsson har läst Amos Oz senaste verk.
Hur gick det till när en liten grupp revolutionsromantiker kopplade greppet om Sveriges största organisation och förvandlade den till en aktiviströrelse med syfte att förändra världen? Anders Eriksson har läst den nyutkomna ”68-kyrkan”.
En kugge i maskineriet i ett industriellt massmord, är en sådan värdig en biografi? Kanske, menar Peter J Olsson, som läst en nyutkommen bok om SS-veteranen Gustaf Ekström.
För att vara en så känd svensk författare är Per Hagmans produktion varken omfattande eller särskilt regelbunden, men det som publiceras gör avtryck konstaterar Peter J Olsson som läst nyutkomna ”Allas älskare, ingens älskling”.
Den tyska ockupationens inledande tre dygn och reaktionerna från Norges kung och regering – det är ramen för “Kungens val” som hade svensk premiär den 21 april. Berättelsen om ockupationen är välkänd och återigen påminns vi om naziregimens hårdförhet och om det lilla, glest befolkade och illa rustade landets kamp för frihet och överlevnad skriver Ola Mårtensson.
