Buchanan korsriddaren
1996
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
MATS WIKLUND:
Buchanan korsriddaren
P
resident Richard
Nixon hade tre
talskrivare som var för
sig speglade denne
sammansatte mans
temperament och perspektiv.
På den liberala flanken befanns
Nixons förakt och aggressioner mot
de krafter som underminerade USA:s
styrka och hans politik, två
sammanflätade begrepp.
Ni.xon var pragmatiker och realist
men hans personlighet hyste ett
betydande inslag av puritanism och
och onda. Den kunde han ofta hålla i
schack men emellanåt brast det. Pat
Buchanan, däremot, kände aldrig
behov av att lägga band på sig. Varför
det, när man med absolut säkerhet
kunde säga sig företräda det rätta och
det rena? Det fanns fiender och det
Raymond Price: en kontemplativt en därmed vidhängande syn på fanns vänner ingenting där
lagd och urban republikan som mänskligheten som uppdelad i goda
kallades fram när presidenten ville klä
ord sm politiska filosofi.
(Inrikespolitiskt måste Nixon
betraktas som en moderat upplaga av
Lyndon Johnson.)
När han ville vara både bitande
och humoristisk men avgjort
konservativ var det dags för William
Safire, numera krönikör i New York
Times.
Men om Richard Nixon var
ursinning – på studenter, Vietnam,
demokrater eller kommunister –
släpptes Patrick Buchanan loss. Ingen
kunde som han ge uttryck för
MATS WIKLUND är chefför Libera /a
Nyhetsbyrån.
SVENSK TIDSKRIFT
emellan. Så tänker och talar den som
med irländskt påbrå danats i strikt
katolsk miljö. En katolicism som han
själv beskriver som kompromisslös
och militant. Självbiografin från 1988
heter inte överraskande Right From
the Begirming.
I Theodore Whites The making cif
the President 1972 beskriver
Buchanan sina fiender: ”They live in
Georgetown, with their parties; they
never invited us, they ignored us.
W e were the vanguard of Middle
America and they were the liberal
elite. It’s a schism that’s cultural,
political, social, emotional. When we
came in in 1968 they dorninated all
American society – the media, the
Supreme Court, the bureaucracy, the
35
foundations. They left us with our
cities buming, and inflation going,
our students rioting on the campus.
And Nixon challenged all this. H e
rejected them outright, he
challenged their assumptions.”
Republikansk rädsla
Det är i grund och botten samma
budskap som han som
presidentkandidat forde fram nästan
25 år senare. Här finns motviljan mot
”Washington” och dess liberala
kotterier, övertygelsen om att en elit
styr landet utan intresse eller
forståelse for vanliga människor:
”Middle America”.
Pat Buchanans plötsliga framgångar
skapade en betydande rädsla bland
ledande republikaner. Deras
uppslutning bakom Bob Dole
berodde uteslutande på vetskapen
om att partiet höll på att slitas sönder.
Med en tidig nominering av Dole
skulle tid ges for att läka såren och
dämpa motsättningarna. Det
kommer med all sannolikhet att visa
sig vara en forhoppning som vilar på
lösan sand.
Sig själva att skylla
Buchanan är nämligen beredd att
slåss for sin sak, eller snarast mot det
han ogillar: aborter, frihandel,
homosexuella, invandring. Han har
ett budskap som vunnit betydande
gehör och alla forsök att stoppa
honom på konventet i San Diego lär
foda nya och uppslitande konflikter.
Republikanerna och Bob Dole sitter
i en filla. Och de har sig själva att
36
skylla. Genom sin önskan att hålla
samman en koalition och undvika
konflikter gav de Buchanan fritt
spelrum. En betecknande reaktion
var oviljan att kalla honom extremist,
bara åsikterna skulle vara extrema.
Annars kunde man ju stöta sig med
väljarna som verkade så mottagliga
for Buchanans verklighetsbeskrivning.
” Ett motstånd mot
frihandel itltlebär en så stark
avvikelse fran republikanernas
världsbild att det borde diskval~ficera fratz medlemskap.
Nixon, Reagan och Bush
kämpade alla mot isolationism.
De ställde, med Ford och
Carter, i en 1mik manifestation
upp gemensamt för frihandelsavtalet NAFTA som Bill
Glinton lyckades driva igenom.
Det bidrog till att sätta Ross
Perot på plats, men Pat
Buchanan tog inte intryck.
Under hela primärvalsprocessen
litmålade han NAFTA och
frihandel som ett allvarligt hot
mot USA:s välfärd och framtid.
”
Det säger en hel del om ett partis
inre tillstånd när det inte forn1år att
helhjärtat upprätthålla och forsvara
sina grundläggande principer. Ett
motstånd mot frihandel innebär en så
stark avvikelse från republikanernas
världsbild att det borde diskvalificera
från medlemskap. Nixon, Reagan
och Bush kämpade alla mot
isolationism. De ställde, med Ford
SVENSK TIDSKRIFT
och Carter, i en unik manifestation
upp gemensamt for frihandelsavtalet
NAFTA som Bill Clinton lyckades
driva igenom. Det bidrog till att sätta
Ross Perot på plats, men Pat
Buchanan tog inte intryck. Under
hela primärvalsprocessen utmålade
han NAFTA och frihandel som ett
allvarligt hot mot USA:s välfärd och
framtid. Och det med en retorik och
framtoning som haft påtagliga
likheter med både George Wallace’s
och Joe McCarthy’s: vulgär,
aggressiv och lögnaktig. Här
uppenbarades någonting av det
sämsta i amerikansk politik och med
hörbara historiska ekon. Men
invändningarna från dem som borde
sagt ifrån var, precis som tidigare,
kraftlösa och spridda.
Än värre har varit tystnaden från
ledande håll om Pat Buchanans
raS!Sm och flirt med fascismen.
Många svenskar känner inte till att
republikanerna länge var det parti
som åtminstone var villigt att ta de
svartas situation och frihetskamp på
allvar. Arvet från Lincoln forpliktade,
dock inte hos Pat Buchanan.
Anti-semitiska böjelser
Att han hyser anti-sernitiska böjelser
kan inte betvivlas. Flera konservativa
analytiker har noterat Buhanans vana
att namnge just judar när han vill
kritisera foreteelser och institutioner.
Under Gullkriget anklagades indirekt
judar for bristande patriotism.
Vittnesmål av överlevande från
koncentrationslägren ringaktas. I sin
kritik av Wall Street och
storfinansen, säger statsvetaren
Seymor Martin Lipset till New York
Times, framhåller Buchanan ofta
judiska namn som finansminister
Robert Rubin, Federal reserve
Bank’s Alan Greenspan och
investmentbolaget Goldman-Sachs.
Nomun Podhoretz kallar honom
rakt ut för en ”obotlig anti-semit”.
Buchanan slår ifrån sig anklagelserna.
Likså försvarade han sin gode vän i
kampanjledningen som visade sig ha
haft samröre med nynazister. För
rättvisans skull måste tilläggas att han
faktiskt har judiska vänner.
Aldrig president
Pat Buchanans typ kan aldrig bli
president. Han är en regelrätt
extremist i ett land där människor i
allmänhet skyr fanatiker och
intolerans. Men hans manöverutrymme har kunnat växa därför att
det amerikanska samhället gradvist
blivit allt mer komplicerat och
framtidspessimistiskt. Många känner
att de håller på att förlora kontrollen
över sina liv. Osäkerheten föder
aggressioner. Enkla och drastiska
lösningar lockar. Syndabockar skall
utpekas. Sådana stämningar är inte i
avtagande, tvärtom. Buchanan har
skickligt och hänsynslöst förstått att
utnyttja dem. Hans korståg lär vi
ännu inte ha sett slutet på.
SVENSK TID SKRIFT
Beviljas förtidspensioner fortfarande med automatik på basis av
något enstaka läkarintyg?
Hur många invandrare utnyttjar
möjligheten att vända tillbaka till
sina hemländer med svensk förtidspension som livränta?
Härom veckan kunde TV-tittarna
åka taxi med folk som filmades utan
att veta om det. Taxichaufförerna var
lejda samtalspartners. En av
passagerarna var en ung vacker
kvinna från Tunisien. Hon skulle
snart gifta sig. Med en turk som
också var taxichaufför.
– Jahaa. Då skulle de väl skaffa
barn snart då?
Den blivande bruden hade redan
två barn.
– Jasså? Bodde dom med sin pappa
nu då?
Han hade rövat bort dem. Till
Tunisien.
– Nämen, vad hemskt. Hade hon
inte försökt få dom tillbaka då?
Jo, men de tunisiska myndigheterna hade gett pappan vårdnaden. Grejen var att hennes förra
man hade förtidspension från
Sverige, han hade haft lite psykiska
problem och lite så där. Och
myndigheterna ansåg att eftersom
han hade sin försörjning tryggad från
Sverige så kunde de ge honom
barnen.
Det var sidahandlingen i den
berättelse som råkade rullas upp i en
taxi framför dolda kameror.
Vi har mer än 400 000 förtidspensionärer. Hur många av dem får
pengarna till fjärran länder efter att
ha bott en tid i Sverige? Är det
hedervärt av oss, eller är det flathet
på gränsen till dumhet?
Helena Riviere
37
Buchanan korsriddaren
P
resident Richard
Nixon hade tre
talskrivare som var för
sig speglade denne
sammansatte mans
temperament och perspektiv.
På den liberala flanken befanns
Nixons förakt och aggressioner mot
de krafter som underminerade USA:s
styrka och hans politik, två
sammanflätade begrepp.
Ni.xon var pragmatiker och realist
men hans personlighet hyste ett
betydande inslag av puritanism och
och onda. Den kunde han ofta hålla i
schack men emellanåt brast det. Pat
Buchanan, däremot, kände aldrig
behov av att lägga band på sig. Varför
det, när man med absolut säkerhet
kunde säga sig företräda det rätta och
det rena? Det fanns fiender och det
Raymond Price: en kontemplativt en därmed vidhängande syn på fanns vänner ingenting där
lagd och urban republikan som mänskligheten som uppdelad i goda
kallades fram när presidenten ville klä
ord sm politiska filosofi.
(Inrikespolitiskt måste Nixon
betraktas som en moderat upplaga av
Lyndon Johnson.)
När han ville vara både bitande
och humoristisk men avgjort
konservativ var det dags för William
Safire, numera krönikör i New York
Times.
Men om Richard Nixon var
ursinning – på studenter, Vietnam,
demokrater eller kommunister –
släpptes Patrick Buchanan loss. Ingen
kunde som han ge uttryck för
MATS WIKLUND är chefför Libera /a
Nyhetsbyrån.
SVENSK TIDSKRIFT
emellan. Så tänker och talar den som
med irländskt påbrå danats i strikt
katolsk miljö. En katolicism som han
själv beskriver som kompromisslös
och militant. Självbiografin från 1988
heter inte överraskande Right From
the Begirming.
I Theodore Whites The making cif
the President 1972 beskriver
Buchanan sina fiender: ”They live in
Georgetown, with their parties; they
never invited us, they ignored us.
W e were the vanguard of Middle
America and they were the liberal
elite. It’s a schism that’s cultural,
political, social, emotional. When we
came in in 1968 they dorninated all
American society – the media, the
Supreme Court, the bureaucracy, the
35
foundations. They left us with our
cities buming, and inflation going,
our students rioting on the campus.
And Nixon challenged all this. H e
rejected them outright, he
challenged their assumptions.”
Republikansk rädsla
Det är i grund och botten samma
budskap som han som
presidentkandidat forde fram nästan
25 år senare. Här finns motviljan mot
”Washington” och dess liberala
kotterier, övertygelsen om att en elit
styr landet utan intresse eller
forståelse for vanliga människor:
”Middle America”.
Pat Buchanans plötsliga framgångar
skapade en betydande rädsla bland
ledande republikaner. Deras
uppslutning bakom Bob Dole
berodde uteslutande på vetskapen
om att partiet höll på att slitas sönder.
Med en tidig nominering av Dole
skulle tid ges for att läka såren och
dämpa motsättningarna. Det
kommer med all sannolikhet att visa
sig vara en forhoppning som vilar på
lösan sand.
Sig själva att skylla
Buchanan är nämligen beredd att
slåss for sin sak, eller snarast mot det
han ogillar: aborter, frihandel,
homosexuella, invandring. Han har
ett budskap som vunnit betydande
gehör och alla forsök att stoppa
honom på konventet i San Diego lär
foda nya och uppslitande konflikter.
Republikanerna och Bob Dole sitter
i en filla. Och de har sig själva att
36
skylla. Genom sin önskan att hålla
samman en koalition och undvika
konflikter gav de Buchanan fritt
spelrum. En betecknande reaktion
var oviljan att kalla honom extremist,
bara åsikterna skulle vara extrema.
Annars kunde man ju stöta sig med
väljarna som verkade så mottagliga
for Buchanans verklighetsbeskrivning.
” Ett motstånd mot
frihandel itltlebär en så stark
avvikelse fran republikanernas
världsbild att det borde diskval~ficera fratz medlemskap.
Nixon, Reagan och Bush
kämpade alla mot isolationism.
De ställde, med Ford och
Carter, i en 1mik manifestation
upp gemensamt för frihandelsavtalet NAFTA som Bill
Glinton lyckades driva igenom.
Det bidrog till att sätta Ross
Perot på plats, men Pat
Buchanan tog inte intryck.
Under hela primärvalsprocessen
litmålade han NAFTA och
frihandel som ett allvarligt hot
mot USA:s välfärd och framtid.
”
Det säger en hel del om ett partis
inre tillstånd när det inte forn1år att
helhjärtat upprätthålla och forsvara
sina grundläggande principer. Ett
motstånd mot frihandel innebär en så
stark avvikelse från republikanernas
världsbild att det borde diskvalificera
från medlemskap. Nixon, Reagan
och Bush kämpade alla mot
isolationism. De ställde, med Ford
SVENSK TIDSKRIFT
och Carter, i en unik manifestation
upp gemensamt for frihandelsavtalet
NAFTA som Bill Clinton lyckades
driva igenom. Det bidrog till att sätta
Ross Perot på plats, men Pat
Buchanan tog inte intryck. Under
hela primärvalsprocessen utmålade
han NAFTA och frihandel som ett
allvarligt hot mot USA:s välfärd och
framtid. Och det med en retorik och
framtoning som haft påtagliga
likheter med både George Wallace’s
och Joe McCarthy’s: vulgär,
aggressiv och lögnaktig. Här
uppenbarades någonting av det
sämsta i amerikansk politik och med
hörbara historiska ekon. Men
invändningarna från dem som borde
sagt ifrån var, precis som tidigare,
kraftlösa och spridda.
Än värre har varit tystnaden från
ledande håll om Pat Buchanans
raS!Sm och flirt med fascismen.
Många svenskar känner inte till att
republikanerna länge var det parti
som åtminstone var villigt att ta de
svartas situation och frihetskamp på
allvar. Arvet från Lincoln forpliktade,
dock inte hos Pat Buchanan.
Anti-semitiska böjelser
Att han hyser anti-sernitiska böjelser
kan inte betvivlas. Flera konservativa
analytiker har noterat Buhanans vana
att namnge just judar när han vill
kritisera foreteelser och institutioner.
Under Gullkriget anklagades indirekt
judar for bristande patriotism.
Vittnesmål av överlevande från
koncentrationslägren ringaktas. I sin
kritik av Wall Street och
storfinansen, säger statsvetaren
Seymor Martin Lipset till New York
Times, framhåller Buchanan ofta
judiska namn som finansminister
Robert Rubin, Federal reserve
Bank’s Alan Greenspan och
investmentbolaget Goldman-Sachs.
Nomun Podhoretz kallar honom
rakt ut för en ”obotlig anti-semit”.
Buchanan slår ifrån sig anklagelserna.
Likså försvarade han sin gode vän i
kampanjledningen som visade sig ha
haft samröre med nynazister. För
rättvisans skull måste tilläggas att han
faktiskt har judiska vänner.
Aldrig president
Pat Buchanans typ kan aldrig bli
president. Han är en regelrätt
extremist i ett land där människor i
allmänhet skyr fanatiker och
intolerans. Men hans manöverutrymme har kunnat växa därför att
det amerikanska samhället gradvist
blivit allt mer komplicerat och
framtidspessimistiskt. Många känner
att de håller på att förlora kontrollen
över sina liv. Osäkerheten föder
aggressioner. Enkla och drastiska
lösningar lockar. Syndabockar skall
utpekas. Sådana stämningar är inte i
avtagande, tvärtom. Buchanan har
skickligt och hänsynslöst förstått att
utnyttja dem. Hans korståg lär vi
ännu inte ha sett slutet på.
SVENSK TID SKRIFT
Beviljas förtidspensioner fortfarande med automatik på basis av
något enstaka läkarintyg?
Hur många invandrare utnyttjar
möjligheten att vända tillbaka till
sina hemländer med svensk förtidspension som livränta?
Härom veckan kunde TV-tittarna
åka taxi med folk som filmades utan
att veta om det. Taxichaufförerna var
lejda samtalspartners. En av
passagerarna var en ung vacker
kvinna från Tunisien. Hon skulle
snart gifta sig. Med en turk som
också var taxichaufför.
– Jahaa. Då skulle de väl skaffa
barn snart då?
Den blivande bruden hade redan
två barn.
– Jasså? Bodde dom med sin pappa
nu då?
Han hade rövat bort dem. Till
Tunisien.
– Nämen, vad hemskt. Hade hon
inte försökt få dom tillbaka då?
Jo, men de tunisiska myndigheterna hade gett pappan vårdnaden. Grejen var att hennes förra
man hade förtidspension från
Sverige, han hade haft lite psykiska
problem och lite så där. Och
myndigheterna ansåg att eftersom
han hade sin försörjning tryggad från
Sverige så kunde de ge honom
barnen.
Det var sidahandlingen i den
berättelse som råkade rullas upp i en
taxi framför dolda kameror.
Vi har mer än 400 000 förtidspensionärer. Hur många av dem får
pengarna till fjärran länder efter att
ha bott en tid i Sverige? Är det
hedervärt av oss, eller är det flathet
på gränsen till dumhet?
Helena Riviere
37