Brev


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Lågt valdeltagande
inget att förfasas
över
SvT kritiserar i föregående
utgåva partierna för det
låga valdeltagandet i
Europavalet
Det dröjer säkert innan
vetenskapen klargör – om
det över huvud taget är
möjligt – varför bara dryga
fyra av tio röstberättigade
utnyttjade sin rösträtt.
Självklart har partierna
liksom forskare anledning
att grubbla över orsakerna
och dra slutsatser för
framtiden. l mitt parti är det
en naturlig och kontinuerlig
process. Den börjar aldrig
och slutar aldrig. Den
pågår.
Men när detta är sagt
skulle jag vilja göra ett
påpekande.
Jag tycker inte man skall
förfasa sig över det låga
valdeltagandet som princip. Medborgarna röstar i
den utsträckning de tycker
det är värt mödan.
l
Och ärligt talat var det nog
svårt att beskriva valet till
EU-parlamentet som en
vattendelare i medborgarnas vardagsvärld. Vi
jobbade som bävrar för att
få fler mandat i parlamentet men vi anser ju inte
att parlamentet i sig skall
börja reglera människors
vardag och det var ty
följande svårt att skapa ett
omfattande engagemang
för valrörelsen i vida
kretsar. Tror möjligen att vi
kunnat få några fler väljare
till valurnan om de
verkligen trott att det fanns
en risk att gammelkommunisten Jörn Svensson hade en chans att
komma in. Men det var det
få som faktiskt trodde så
sent som dagarna före
valet.
Lågt valdeltagande kan
bero på att politiken inte
griper in i människors
verklighet så mycket att de
bryr sig om det. Och då var
de väl rationella den här
gången.
Per Heister
1 jag inte borgerliga sympatisörer som just på jämställdhetsområdet plötsligt
accepterat det de annars
kämpar mot – kollektivism
och nedvärderande av
människors förmåga. För
l
när det gäller feminism har
borgerligheten glada i hågen accepterat ord som
patriarkat, manssamhälle
l
och glastak. För att inte
tala om retoriken ”Män
kommer inte att lämna ifrån
l
sig makten frivilligt – den
måste tas ifrån dem.”
Den som vill fundera vidare
kan söka upp Ungvänsters
l
debatt på Vänsterpartiets
BBS. Där kan man finna
det snarlika citatet: ”De
l
rika kommer aldrig att ge
bort sina pengar frivilligtde måste tas ifrån dem.)
Det kanske också vore nåt
att vidareutveckla för borgerligheten?
Bodil Bryntesson
l Erlanders siste
pojke gör sorti
l l~~v~r Ca~lssons politiska
garnmg gar nu mot sitt slut.
1965 kom in i riksdagen.
Den genomgående
förändringen är att allting
går snabbare, konstaterade Ingvar Carlsson. De
politiska besluten har blivit
allt mer komplexa. Konsekvenserna av det politiska
l beslutsfattandet blir då allt
mer oöverblickbart och
l
misstag blir mer förödande
och ofta svårare att reparera. ”Då hade vi en ATPfråga vart tionde år, nu har
vi tio ATP-frågor på ett år”.
Trots det tycks Ingvar
Carlsson ändå inte desiiDär politiken betyder allt för
vanliga människors vardag
Borgerlig feminism? Det kanske låter
Jiusionerad om politikens
möjligheter. Han tvekar inte
en sekund att ge politiken
fortsatt förtroende som
förlösare av
samhällsproblem. Politiken
är det möjligas konst, eller
är röstdeltagandet högt, där När jag sa att unga kvinnor
politiken inte griper in lika ville ha en mer borgerlig
mycket är det lägre. l val feminism – det var då
där en utebliven röst någon bad mig lägga märke
betyder att man straffas till Bengt Westerberg,
röstar alla. Så var det i Barbro Westerholm och
Sovjetunionen och så är Birgitta Wistrand. Samma
det i Belgien. l val som inte initialer och samma
ingriper i vardagen är feminism.
valdeltagandet lägre. Så är l
det i svenska kyrkofull- Men när jag efterlyser
mäktigevaL borgerlig feminism menar
l
högtravande, men med
Ingvar Carlsson pensioneras ett stycke svensk
politisk historia. Den siste
av Erlanders pojkar lämnar
samhällsbygget.
l
till och med kanske det
godas metod. Denna vision
hade han när han klev in i
rikspolitikens centrala
l boningar för fyrtio år sedan,
den har varit hans
följeslagare under hela
I
l sin sista partiledardebatt i v~gen och h~n har kvar den
riksdagen uppehöll sig lnar han nu lamnar
Carlsson till en del i en statsministerämbetet.
mycket intressant reflektion över hur politikens
villkor förändrats sedan han
Fredrik Johansson
SVENSK T IDSKR IFT 7