Ur arkivet: Ett axplock om monarkin
Monarkin har engagerat Svensk Tidskrifts läsare och skribenter nästan lika länge som tidningen har getts ut. Idag blir därför rekommendationerna ur arkivet flera, och då har vi ändå bara skrapat på ytan.
Monarkin har engagerat Svensk Tidskrifts läsare och skribenter nästan lika länge som tidningen har getts ut. Idag blir därför rekommendationerna ur arkivet flera, och då har vi ändå bara skrapat på ytan.
Förra torsdagen meddelade Nobelstiftelsen, inte utan stolthet, att man helt på eget bevåg hittat lösningen på all världens problem: Om bara företrädarna för världens värsta skurkstater fick komma på gala på konserthuset och lyssna på vackra ord om fred och demokrati så skulle de genast inse sitt misstag, ringa sina respektive ledare och sätta stopp på krig, folkmord och förtryck.
I stället för att ägna sig åt en intern eurodebatt baserad på en svag kronkurs bör borgerliga debattörer öka trycket på regeringen att genomföra de reformer som krävs för att stärka tron på vårt land och därmed vår valuta. Kronkursen kan nämligen ses som ett mått på omvärldens förtroende för svensk ekonomi eller hur potentiella investerare ser på AB-Sveriges framtid.
För omkring 250 år sedan utspelade sig det amerikanska frihetskriget. Ett till synes svag tidigare koloni sökte sin frihet och ett mäktigt imperium trodde att det skulle vara lätt att förhindra. En allians av andra stormakter, då med Frankrike i spetsen, lade sig i och stöttade frihetskampen. Frågan är om vi kan lära oss något om hur kriget i Ukraina kommer att sluta genom att studera frihetskrigets avslutning.
Svensk Tidskrift ger ut Myter om kapitalism – en bok som getts ut i 25 länder och fler är på gång. Den svenska upplagan innehåller ett särskilt kapitel om hur svenskarna ser på marknadsekonomi och kapitalism, som diskuterades vid ett seminarium i Stockholm förra veckan.
Medeltiden framställs ju ofta som en mörk period i historien. Mitt i detta elände skapade den engelske vinhandlarsonen, hovmannen och mångsysslaren Geoffrey Chaucer några berättelser, så fulla med färg, liv och lust att han av många räknas som den engelska litteraturens mest betydande gestalt före Shakespeare.
Rysslands angreppskrig mot Ukraina är inne på andra året. Det finns ett uppdämt behov att söka förstå bakomliggande orsaker. Kalle Kniiviläs Landet som vaknade: Berättelser från Ukraina, handlar inte i första hand om kriget utan om landet och ukrainarna samt om relationen till Ryssland.
För Tage Lindbom är det uppenbart att den stora socialistiska kraft som utvecklades i den svenska arbetarrörelsen, hade varit otänkbar utan hatet som grundläggande element. De politiska och ekonomiska motståndarna är onda, och rörelsen är god. Inget borgerligt parti kan framträda med det moraliska patos och det moraliska anspråk som arbetarrörelsen har.
Politikermemoarer blir sällan bra. Antingen tenderar de att bli utslätade historier som ängsligt undviker just det läsarna är ute efter att få veta – alternativt driver de en tes som ska resultera i pinsamheter för tidigare motståndare. Jonas Sjöstedts ”Allt kommer att bli bra” är inte en sådan bok.
”En skattesänkning som gör det mer lönsamt att arbeta kommer att leda till högre BNP – en större kaka. En skattesänkning är därför inte ett nollsummespel utan ett plussummespel. Det enklaste sättet att se detta är att beräkna hur skatteintäkterna påverkas när skatten höjs eller sänks.”