Amanda Wollstad: Regeringen målar in sig i ett hörn med frusen brytpunkt

Vid årsskiftet kommer ytterligare 330 000 svenskar börja betala statlig inkomstskatt, eftersom den borgerliga regeringen valde att frysa den årliga uppräkningen av brytpunkten – trots hög inflation.

Den egentliga anledningen tycks lite oklar. Minskat konsumtionsutrymme är kanske inte det den svenska ekonomin mest behöver, ovanpå inflation, lågkonjunktur och svag kronkurs. Någon större vinst för statskassan lär det inte bli – höga marginalskatter tenderar att ha en högst påtaglig effekt på viljan att ta det där extrapasset eller lite större ansvar på jobbet. Det lägger ett ok över produktiviteten, samtidigt som det är svårt att beskatta inkomster som aldrig uppstår.

Visst finns det kanske ett symbolvärde, men knappast det som avsågs. I stället för att våga ta diskussionen om vilka ’höginkomsttagarna’ egentligen är – de har nämligen få likheter med den Krösus Sork-nidbild de politiska motståndarna försöker åkalla – och vad en ’skattesänkning’ faktiskt innebär gör man det enkelt för sig. På kort sikt.

På längre sikt har man målat in sig i ett hörn. Den ideologiska debatten om skatt, stat kontra medborgare och hur incitament fungerar kommer bara bli svårare ju närmare valdagen man kommer. Har man redan nu visat sig villig att kompromissa med vad som borde vara en kärnfråga kan det visa sig svårt att komma igen, och ännu svårare att protestera nästa gång en annan majoritet vill göra samma undantag från överenskommelsen.

Meningen var ju aldrig att fler än cirka femton procent av befolkningen skulle ligga över gränsen för statlig skatt. Det skulle kanske öka skatteintäkterna på kort sikt, men snart bli direkt skadligt. Det insåg en gång till och med Socialdemokraterna, och just därför har uppräkningen i stort sett följts under decennier.

Överenskommelsen, sluten i samband med den stora skattereformen i början på nittiotalet, följde på en lång tids direkt skadligt skatteuttag. Då hade man konsekvenserna i färskt minne, av symbolskatter som har liten eller till och med negativ effekt för statsfinanserna men ett pärlband av mer eller mindre förutsägbara konsekvenser för svensk produktivitet och konkurrenskraft.

Svensk nittonhundratalshistoria är full av liknande skräckexempel. De brukade dock inte sättas av en borgerlig regering.

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift