Sin tidiga historia har Palin berättat i sin bok Going Rogue, som blev en storsäljare. Redan nu ett år senare äntrade hon listan över New York Times Best Sellers igen med sin nya bok America by Heart. Stefan Olsson recenserar.
EU borde införa krav på färgning av industrifetter. Det skriver Marit Paulsen som anser att de existerande grundreglerna kring hantering av biprodukter behöver utökas.
Den 6 februari är det 100 år sedan Ronald Reagan föddes. Efter att länge ha beskrivits som en misslyckad ledare är de flesta idag överens om att han bör betraktas som en ”stor” president. Han bidrog nämligen både till att rädda den amerikanska ekonomin och till kalla krigets slut. Det skriver Anders Edwardsson.
Hejdå, Hosni. Egyptens chefsförtryckare sedan decennier packar väskorna, sörjd av ingen. Han ser fram emot en lugn exil i London, varför han nu skulle lämnas ifred där när ingen egen polis eller armé längre skyddar honom.
De förtjänar det.”
Wikileaks våldtäktsmisstänkte anser att om informatörer till utländsk trupp i Afghanistan mördas efter att han namngett dem, så är det deras eget fel. (Daily Mail 30/1)
Foto: Stina Gullander
När Mats Svegfors var landshövding i Västmanlands län skrev han en inlaga till regeringen. I texten, som publiceras här, reflekterar Svegfors kring såväl styrkor som svagheter i svensk statsförvaltning.
Sverigebilden är hopplöst fast i ett Efterkrigssverige som vi lyckligtvis har rört oss ganska långt ifrån. Men trots förändringarna är bilden seglivad och ställer till problem för den som vill att Sverige ska förändras ytterligare, menar Maria Eriksson.
STRASBOURG. Plötsligt står Rysslands kommunistledare Gennadij Zjuganov där och hyllar Vitryssland. Där är det toppen, anser han, och bjuder mindre nogräknade delegater på gåslever, champagne och vodka.
Palme som socialdemokrat var så renlärig”
Anders Hellner sammanfattar Britt-Marie Mattssons analys av svensk neutralitetspolitik i Internationella Studier (nr 1 2011). I samma nummer recenseras Mikael Holmströms Den dolda Alliansen, om Kalla kriget: ”Olof Palme pekas i boken ut som en central person i samarbetet med Nato-länderna”.
