Den kollektiva hjärnan
Schablonsynen på kapitalismen som en hänsynslös konkurrenssituation är enligt Ridley felaktig – i själva verket är inget system lika samarbetsinriktat som marknaden. Niklas Elert recenserar The Rational Optimist.
Redaktionen
About Redaktionen
Posts by :
Varför får Heidenstam inte vara den han är?
En av nittiotal-isterna som är minst ihågkommen idag är Verner von Heidenstam. Eller snarare: de gånger man lyfter fram honom är det oftast negativa åsikter som får fritt spelrum. Per I Gedin visar i sin nya bok Varför får Heidenstam inte vara den han är?, delar av den kritik som har färgat bilden av nationalskalden. Alexander Sanchez recenserar.
Ryssland efter Sovjetunionen
I The Return beskriver Daniel Treisman hur Sovjets fall ledde till det moderna Ryssland. Anders Beijer-Lundberg har läst en nyanserad berättelse med utmärkta personporträtt av huvudpersonerna.
Veckan som gick
Socialdemokraterna rasar i opinionen. De borgerliga har ett klart övertag. Hur ska det gå i de kommande lokalvalen?
Veckans nyhet
USA:s representanthus har beslutat med rösterna 244-179 att sluta finansiera IPCC, FN:s alarmistiska klimatpanel. Har något svenskt medium berättat?
Veckans siffra
1,60
Oddset sjunker för Mikael Damberg som partiledare (s) mot Sven-Erik Österbergs 2,50
(Ladbrokes 24/2)
Veckans ord
Det finns ingen rödgrön opposition.”
Stockholms gröna partiledare säger upp samarbetet med vänsterkamraterna (SvD 23/2)
Den borgerliga proletären…
Hur står det egentligen till med det svenska klassamhället? Finns det eller har klass-identitet överlevt klass? Erika Aldenberg spårar både rödvinshöger och borgerliga proletärer.
Därför är arabvärlden Obamas lugna hamn
Jämfört med den stormiga amerikanska inrikespolitiken är händelserna i arabvärlden lättare att hantera för president Obama och utrikesminister Clinton. Åtminstone utan att få någon allvarlig kritik från den republikanska oppositionen som också den är osäker på vad som egentligen bör göras, skriver Bo Ture Larsson.
Den bildade borgerligheten
Arbetarrörelsens svunna bildningsideal
Idag inleder vi en ny artikelserie om den bildade borgerligheten. Bildning har varit ett ideal inom borgerligheten alltsedan det borgerliga samhället tog form under 1800-talet. Djupa och breda kunskaper inom språk, kultur och humaniora ansågs förädla människan och göra henne till en bättre samhällsvarelse. Hur ser det ut idag? Har bildningen någon plats i dagens borgerlighet och märks det i så fall på den förda politiken?