Det tyska valet närmar sig och omvärldens blickar är riktade mot landet. Valutgången inrikes får nämligen påverkan även för många länder utrikes. Nästa delstatsval hålls i maj, men trots det är frågan ständigt aktuell: vad är Tysklands roll i Europa?
Det är sammangjutningen av liberala och konservativa inslag som skapat den svenska borgerlighetens styrka. Därför är det bekymmersamt att en del personer börjat ladda begreppet med en ny innebörd, i syfte att svartmåla de som håller fast vid det.
83
Antalet miljardärer i den kinesiska folkkongressen. Kommunismen har segrat. (Financial Times 7 mars)
Många befarade omfattande våldsamheter inför och under valet i Kenya, vilka med få undantag uteblivit. Mycket kvarstår på vägen till demokrati, men enskilda kandidater visar att det går att förändra verkligheten genom att ställa upp i öppna och fria val.
I en aktuell utredning föreslås skärpningar i vapenlagstiftningen, bland annat ett förbud mot halvautomatiska gevär. Men hur skall en snårigare lagstiftning som lägger tyngdpunkten på legala vapenägare komma till rätta med problemen med kriminell användning av legala vapen, frågar Michael Eriksson?
Hur kunde ’modernismens’ människofientliga byggnationer så länge gå segrande bland arkitekter och stadsplanerare? Det undrar Tord Bergmark som ändå tycker sig se en tillnyktring.
Något akut hot mot Sverige fanns det inte ens under det kalla kriget. Likafullt höll vi oss med ett invasionsförsvar, som kunde mobiliseras på ett fåtal dagar, skriver Bo Hugemark.
Ett liberalt demokratiskt samhälle kan inte nonchalera religionens inflytande eller avfärda det som något förknippat med enbart outbildade eller svagsinta människor, menar Eli Göndör.
Trösten efter parlamentsvalet i Italien är att det kunde ha varit värre. Det har valts populister, men i alla fall inte med någon antidemokratisk eller främlingsfientlig agenda, skriver Bo Ture Larsson.
