Välbevakat val i Kenya

Många befarade omfattande våldsamheter inför och under valet i Kenya, vilka med få undantag uteblivit. Mycket kvarstår på vägen till demokrati, men enskilda kandidater visar att det går att förändra verkligheten genom att ställa upp i öppna och fria val.

Valet i Kenya har varit särskilt intressant för den kvinnliga massajen och kandidaten för parlamentet Peris Pesi Tobiko. Hon fick inför valet veta av sitt parti, att kvinnor inte drar röster i deras distrikt. Hon ville ställa upp i valkretsen Kajiado East, sydöst om Nairobi nära Amboseli nationalpark. Hennes historia fick dock ett för henne lyckligt slut, som vi skall återkomma till.

Många befarade omfattande våldsamheter inför och under valet i Kenya, vilka med få undantag uteblivit. Risken för våldsamheter ökar dock när det slutliga valresultatet för presidentposten offentliggörs.

Den nya oberoende valkommissionen (IEBC) har i stort sett gjort ett mycket bra arbete. De har varit transparenta i media med regelbundna presskonferenser. Visserligen brakade den elektroniska förhandsrapporteringen av preliminära resultat samman – detta är trots allt Afrika – men IEBC har sedan successivt presenterat de slutgiltiga resultaten för varje valdistrikt direkt i TV.

IEBC visar upp slutprotokollen från valdistrikten, som undertecknats och godkänts inte bara av IEBC lokalt, utan även av lokala partiföreträdare. Det blir därför mycket svårt för partierna centralt att försöka störa eller ändra valutgången när dessa bekräftade och verifierade lokala resultat steg för steg bokförs och räknas samman i presidentvalet, inför öppen ridå. Eventuella klagomål mot sammanräkningen måste göras inför domstol.

Utländska valobservatörer från Afrikanska Unionen, EU och Samväldet har genomgående berömt valkommissionens arbete.

Många undrar vilka de ideologiska ståndpunkterna och skillnaderna är mellan de två huvudmotståndarna Uhuru Kenyatta och Raila Odinga.

Allmänt kan man säga att de, som de svenska stora partierna, delar många uppfattningar om att samhället skall genomsyras av allas lika värde, fri- och rättigheter, marknadsekonomi, social trygghet och utveckling.

Partimanifestet för Odingas Orange Democratic Movement (ODM) slår fast sex punkter som partiets kärna: (i) kamp mot korruption och ”impunity”, alltså att makthavare undgår att ställas inför rätta för brott och oegentligheter, (ii) decentralisering av den politiska makten till regioner (iii) skapandet av välstånd och arbetstillfällen, (iv) lika möjligheter för alla och sociala skyddsnät (v) en enad Kenyansk nation och (vi) jordreformer. Partiet säger att dess ideologi är ”social democracy”.

Kenyattas parti The National Alliance är ett nybildat parti inför presidentvalet och har mycket allmänna mål i sitt manifest. Mer upplysande är att se på de allierade United Republican Party som leds av Kenyattas vicepresidentkandidat William Ruto. Det är ett något mer konservativt parti, där ekonomisk tillväxt och familjens värden lyfts fram. På dess hemsida betonas (a) värdet av ekonomin med en utbildad arbetskraft och den senaste teknologin, (b) utbildning för alla för att nationen skall kunna nå välstånd, (c) familjen som kärnan i samhället (d) bra styrelseskick (governance) är nyckeln till tillväxt och utveckling, (e) infrastruktur (f) personlig säkerhet, säker livsmedelstillgång och säkrad hälsa, (g) moderniserat jordbruk och modern tillverkningsindustri (h) utnyttjande av landets stora naturresurser och den stora ungdomsgenerationen.

De ideologiska skillnaderna mellan partierna skall dock inte överdrivas. Den etniska faktorn spelar – trots strävanden att komma bort från den – fortfarande en stor roll. Önskan hos yngre, mer utbildade människor och i storstäderna är att välja politiker som är mindre korrupta och mer fokuserade på tillväxt och utveckling. Många gamla ”stötar” har också förlorat sina platser i parlamentet i detta val.

Den sida som i skrivande stund leder – Kenyatta och Ruto – står båda åtalade vid internationella brottsmålsdomstolen ICC för våld i samband med förra valet – då mot varandras folkgrupper Kalenjin och Kikuyu. Att dessa tidigare motståndare nu gått ihop, är ganska typiskt för kenyansk politik. Vinner de nu – eller efter en andra valomgång – blir det en svår situation både för Kenya och det internationella samfundet. Landet har tagit ett viktigt steg mot demokrati genom öppna och transparanta val och decentralisering. Procedurmässigt är det mesta bättre än förra gången. Men – vinnaren kan bli ”fel” kandidat. Kommer mycket behövda investeringar och lån att frysa inne? Kommer sanktioner att införas? Detta är några av de komplicerade frågor som nu ställs.

Oavsett hur det går i presidentvalet, är en mycket viktig nyhet med den nya författningen sedan 2010 att 47 distrikt skapats, som var och en nu valt guvernör och politisk församling. Tidigare var landet indelat i regioner som styrdes centralt.

Hur gick det då för Peris Pesi Tobiko i massajland? Hon ville först ställa upp för ODM i sin valkrets i Kajiado East sydöst om Nairobi, men partiföreträdare förklarade att en kvinna inte skulle kunna vinna. Då gick hon till TNA, och slog ut sju manliga motkandidater i primärvalen. I detta skede hotade ett antal äldre massajhövdingar att utlysa en förbannelse över henne och alla som röstade på henne.

Att utlysa en förbannelse kanske vi skulle le åt, men detta är i stora delar av Afrika är ett allvarligt hot, då många, trots att de ofta är kristna eller muslimer, fortfarande har starka föreställningar om den inneboende kraften i dessa urgamla föreställningar. I de afrikanska mästerskapen i fotboll är det till exempel förbjudet att ha med sig medicinmän som uttalar förbannelser över motståndarlaget.

Trots detta fortsatte Peris Pesi Tobiko kampen i sitt valdistrikt, och är nu den första kvinnliga representanten i parlamentet för massajerna. Hon blir en av få kvinnor som ”ordinarie” representant för landets 290 valdistrikt i parlamentet; dessutom väljs 47 särskilda kvinnliga representanter, en för varje distrikt.

Mycket kvarstår på vägen till demokrati för Kenya. Peris Pesi Tobiko har dock visat att det går att förändra verkligheten genom att ställa upp i öppna och fria val.

Emil Uddhammar är professor i statsvetenskap, verksam vid Uppsala Universitet, samt VD för rese- och konsultföretaget Mitt Afrika.