Fler moderater borde kalla sig feminister
Vi kan inte lämna feminismen åt dem som tror på klasskamp, skriver Bodil Sidén. Politiker som inte tror att politiken kan lösa allt har ett ansvar att bryta normer och att stå upp för en liberal feminism.
Vi kan inte lämna feminismen åt dem som tror på klasskamp, skriver Bodil Sidén. Politiker som inte tror att politiken kan lösa allt har ett ansvar att bryta normer och att stå upp för en liberal feminism.
Statliga garantier till banker och kommuner utsätter skattebetalarna för ekonomiska risker. Samtidigt drabbas låntagare och hushåll negativt av bolånetak och Riksbankens oförmåga att uppfylla inflationsmålet.
Trots reformer som öppnat upp för privata välfärdsföretag skiljer sig välfärdssektorn mycket från en fri marknad eftersom finansieringen fortfarande är offentlig. Benjamin Juhlin pekar på ett problem med detta.
I Jerker Virdborgs nya novellsamling är hela södra Sverige genomkorsat av vägspärrar, gerillagrupperingar och övergivna bostadsområden.
Terry Pratchett upphöjde verkligheten till magi, en förmåga som förmodlingen hjälpte honom att fortsätta skriva in i det sista.
De senaste dagarna har ett antal miljardbud till försvaret presenterats av olika partierna. Men inte ens de 18 miljarder som Folkpartiet föreslagit räcker för ett försvar som kan stå emot ett väpnat angrepp mer än en vecka.
Ryssland och Putinregimen utövar sin påverkanspolitik också gentemot Serbien för att knyta närmare band och tvinga landet bort från Europas öppenhet. Det är i detta perspektiv som Europeiska unionens förhandlingar med Serbien ska ses.
Sony Mobile i Lund förlorar 1000 arbetsplatser. Visst är det en krissignal när företag drar ner, men statliga initiativ för att skapa kluster och liknande riskerar att göra saken ännu värre.
Att mjuk makt är ett enormt kraftfullt vapen illustreras tydligt i tankesmedjan Frivärlds rapport ”Svensklärarna i DDR”. Rapporten är aktuell, även om det i dag är andra länder, som Ryssland, Iran och Kina som försöker påverka svenskarna.
Låt mig få städa klart är en angelägen bok om kommunismen. Kjell Albin Abrahamson gör en rejäl genomgång av det svenska kommunistpartiets solkiga historia av blind lydnad till Sovjetunionen. Men den skulle ha vunnit på att mer tid lagts på att ge texten en mer akademisk prägel.