Fortsatta reformer för fler jobb och växande företag. Det efterfrågar Anna Kinberg Batra i denna artikel från 2013. Den publicerades i boken Sista försöket att socialisera Sverige? där Kinberg Batra berättar hur det politiska engagemanget väcktes av löntagarfondsfrågan.
Sverige är ett internationellt sett jämställt land. Men inte på arbetsmarknaden. Nu föreslår den nya regeringen dessutom reformer som kommer att öka könsskillnaderna på arbetsmarknaden ytterligare, skriver Nima Sanandaji.
Det amerikanska lärarfacket satsade mer än hundra miljoner dollar på kandidater som motarbetar reformer på det eftersatta skolområdet. Men kampanjen tycks inte ha lyckats. Kanske finns det utrymme för en svensk modell med skolcheckar, skriver Mats Johansson.
Om någon föreslår reformer, är det förslagen i sig som ska styra våra reaktioner, inte hur vi ser på avsändaren, skriver Per Dahl, som underar vad politiker egentligen menar när de ber om människors förtroende.
Venezuela låter 17 000 soldater bevaka gränsen mot Colombia. När firandet av Berlinmurens fall är över finns all anledning att uppmärksamma liknande förtryck runt om i världen i dag, skriver Josefin Strömberg.
Fram till på söndag pågår Stockholms Filmfestival. Det är ett utmärkt tillfälle att se filmer som skiljer sig åt från de gängse SF-rullarna. Men måste ”bra” film vara svår och jobbig?
Moderaterna har nu i praktiken enats om en partiledarkandidat. Vi har fullt förtroende för detta val, men vill ändå ta tillfället i akt att lyfta några frågor kring hur själva processen gått till.
Två år före murens fall besökte Erich Honecker Västtyskland. För DDR-diktaturen var det en oerhörd propagandaframgång. Men besöket var också ett resultat av ett katastrofalt ekonomiskt läge i DDR, skriver Anders Ydstedt
Att försvara marknadsekonomin i sin helhet är inte detsamma som att gynna enskilda branscher och företag. Det är en Chicagoekonomen Luigi Zingales huvudpoänger. Amanda Wollstad rapporterar från Zingales föredrag i Stockholm om svågerkapitalism.
Demokraternas tillbakagång i amerikanska kongressvalet förklaras i första hand av missnöjet med Barack Obama som president. Väljarna valde att rösta mot den sittande presidenten snarare än för republikanerna. Trots detta kan presidenten komma att nå framgångar med frihandelsavtalet TTIP eftersom republikanerna är mer frihandelsvänliga än hans eget parti, skriver Katie Hagström i en kommentar till valutgången.
