Det finns många egenheter i det svenska samhället. En av de mer svårbegripliga är den svenska överhetens ivrighet att riva ner det gamla innan det står klart att man kan lita på det nya, konstaterar Per Hagwall.
Pressade mediehus har inte längre råd att hålla sig med fackjournalister och frilansarvodena ligger kvar på samma nivå som åttiotalet. Istället vänder sig allt fler skribenter direkt till sina läsare för att trygga sin försörjning konstaterar Peter J Olsson, som uppmanar fler att bli mecenater.
Genom att beskriva hur reformer kommit till stånd, kan de som vill driva marknadsliberala reformer bli så mycket bättre. En sådan beskrivning ger Nils Karlson i sin bok Statecraft and Liberal Reform in Advanced Democracies (Palgrave Macmillan 2018). Anders Ydstedt läser och reflekterar.
”Det finns på sina håll en ”ankmammefilosofi”, en tro på att staten alltid vet bättre. Den kan leda till direkta orimligheter i förbudsväg, skadliga för politikernas anseende – politikerförakt och vad som är värre, till orättfärdiga ingripanden i enskilda människors rätt till integritet.”
Svensk Tidskrifts serie om Liberalkonservatism fortsätter med en djupdykning i en av dess beståndsdelar – för nog måste den som gör anspråk på att vara konservativ, ens till hälften, känna sin historia. Per Dahl funderar över konservatismens kärna.
Ett ordentligt bakslag för Socialdemokraterna kom i veckan när partiet suspenderade två anställda på det centrala partikansliet. Dessa hade avslöjats med att ha skapat anonyma twitterkonton och spridit negativa uppgifter om främst Sverigedemokraterna, skriver Peter J Olsson.
Det måste vara ett företrädesvis nordiskt fenomen att ens syn på tillvaron varierar betänkligt i takt med årstiderna. Så förhåller det sig i vart fall med mig. En barometer på variationerna brukar vara mina karriär- och framtidsplaner, berättar Daniel Bergström som med hjälp av Heidenstam söker svenskhetens kärna.
Den katolska kyrkan har inte sällan betraktats med misstro av andra kristna. Bilden av en reaktionär, intolerant och maktfullkomlig rörelse, omgärdad av seklers mystik, är vida spridd. Den stärks av det massmedialt hårdbevakade spektakel som präglar ett påveval, berättar Sten Niklasson.
