Nygamla vindar över Engelska kanalen och Atlanten
Veckopoeten skaldar om en tid av politiska kriser.
Veckopoeten skaldar om en tid av politiska kriser.
Att den liberalkonservativa identiteten måste stärkas är en av de huvudsakliga slutsatserna som dras i moderaternas rykande färska eftervalsanalys. Debatten har kommit långt sedan Liberala ledarsidor för några år sedan försökte leda i bevis att ideologin var till sin art naturvidrig, skriver Amanda Wollstad.
Den moderata eftervalsanalysen gör en välkommen öppenhjärtig analys av vad som ledde fram till valresultatet och vad som behöver göras nu. Den liberalkonservativa identitet ska förstärkas, partiet ska bejaka sin högerposition och bli ett borgerligt parti att lita på, skriver Anders Ydstedt.
”Om den nya oppositionen, som är både nöj- och sorgesam att betrakta. Nöjsamt är det att se hur socialdemokratin nu får kämpa under de hårdare villkor, som under så många år varit de borgerliga partiernas lott.”
Med anledning av Kristdemokraternas besked om att partiet är villigt att samtala och samarbeta sakpolitiskt med alla partier i Sveriges riksdag för att få igenom så mycket egen politik som möjligt är det viktigt att skilja på två saker: principer och praktik, skriver Jonatan Stiglund.
Det är välbekant att Vänsterpartiet syftar till det klasslösa samhället. Det framgår av partiprogrammet. Enligt detta bör understödjarna se varje liten landvinning för partiet som ett steg mot det klasslösa samhället. Det är lika välbekant att socialdemokraterna med bekymmer talar om ”klassklyftor”. Men vad är då ”klass”, funderar Christian Braw.
När Bob Spitz skriver om Ronald Reagans tid i Vita Huset faller han tillbaka på klichéerna från sin egen tiden som reporter på New York Times och Washington Post. Men i beskrivningarna av tiden innan och efter skiner hans motvilliga beundran igenom. Per Heister har läst Reagan – An American Journey.
Den 12 februari 1809 fick societetsläkaren Robert Darwin och dennes hustru Susannah i Shrewsbury en son som i vuxen ålder skulle bli världsberömd. Barnet döptes till Charles, och kom att revolutionera vår syn på livet självt, skriver Sten Niklasson.
”Det brittiska imperiet, eller som detta statsförbund sedermera blivit kallat, The Commonwealth of Nations, har en historia, som kännetecknas av två motverkande tendenser – å ena sidan en benägenhet hos de olika medlemmarna att sluta sig samman, å andra sidan en strävan till separatism.”