Anders Ydstedt: En plädering för aktiv näringspolitik

Det finns de som undrar vad Socialdemokraterna i opposition egentligen har för agenda utöver att kritisera regeringen. För den som undrar över hur en socialdemokratisk riksdagsledamot tänker på det näringspolitiska området finns det nu ett svar på frågan.

Mathias Tegnér, född 1979, civilekonom från Handelshögskolan och riksdagsledamot (S) för Stockholms län, beskriver i boken Världens mest framgångsrika land – 100 år av socialdemokratisk näringspolitik (Tiden 2022) dels socialdemokratins betydelse historiskt för näringslivets utveckling, dels sina egna personliga reflektioner från närings- och skatteutskottet. De senare ger en bra inblick och förståelse för hur en näringspolitiker (S) tänker. Inte oväntat är betydelsen av mer ekonomisk jämlikhet en röd tråd som går genom hela boken.

Tegnér ser Socialdemokraterna som helt avgörande för Sveriges välstånd. Det finns en rak linje från partiets grundande till idag, där dock ambitionerna att ta över ägande av företagen med löntagarfonder var ett misstag enligt Tegnér. Näringslivet ska påverkas och utvecklas medelst aktiv näringspolitik och regleringar. Till aktiv näringspolitik räknas expertrådgivning från myndigheter som ALMI och Vinnova men även satsningar på utbildning och infrastruktur. Ung företagsamhet är ett gott exempel enligt Tegnér som efterlyser motsvarande satsningar på högskolan.

Tegnér skriver att högern däremot alltid har varit kritiska till aktiv näringspolitik och pekar på alliansregeringarnas nedprioriteringar av området och i synen på statliga bolag samt utspel från Skattebetalarnas förening om att det går att spara 40 miljarder på att begränsa den aktiva näringspolitiken.

Den italiensk-brittiske forskaren och författaren Mariana Mazzucato som motiverar och förespråkar mer offentliga innovationssatsningar, citeras flitigt. Som entreprenör är det dock svårt att ta Mazzucato på allvar då hon verkar blind när det gäller att se värdet av entreprenörskap. Det finns flera texter om Mazzucato i Svensk Tidskrifts arkiv (1, 2, 3, 4). 

På två områden kan även en läsare från höger instämma. De finansiella kraven på mindre noterade bolag borde begränsas för att minska regelbördan. Detta är viktigt inte minst med tanke på att det just nu sker en explosion av nya, säkert välmenande med tanke på miljö och hållbarhet, men i praktiken enormt kostsamma krav.

Det andra området är handelspolitiken. Tegner är en vän av frihandel som han beskriver som en vinstaffär för både köpare och säljare.

Samtidigt får vi, enligt Tegnér, inte glömma att kompensera de som kan bli förlorare när handeln förändrar näringsstrukturer. ”Den sociala pelaren måste stärkas” och det behövs en ”postliberal” handelspolitik med en koppling ”mellan globalisering, ekonomiskt utbyte, sociala rättigheter och utbildning”, skriver Tegnér.

I synen på skatter är det större risk för konflikter. Näringslivet och partier till höger är alltför fokuserade vid skatternas betydelse för företagsklimatet, skriver Tegnér, som är mycket kritisk till att räkna med dynamiska effekter. Om dynamiska effekter skriver han att ”tilltron till dem har störtat många länder i statsfinansiella problem”. Viktigare än nivån på skatterna är hur skattemedel används och det är här politiken kan skapa välstånd med ovan nämnda aktiva näringspolitik.

Tegnér ser EU som nivån där skattepolitiken kan omformas och exempelvis nivån på bolagsskatten kan hållas uppe. En transaktionsskatt på EU-nivå ”skulle både bidra till finansieringen av välfärden och reglera kraftiga penningflöden och en slagig finansmarknad”.

OECDs arbete med minimiskatt är också ett viktig steg mot global rättvisa och jämlikhet. Mot detta kan invändas att skatt som visat sig skadlig på hemmaplan inte blir mindre skadlig om den genomförs i fler länder. Bolagsskatt slår mot både investeringar och löner, de brukar utpekas av OECD som den mest skadliga skatten, och transaktionsskatter gör att kapital inte investeras lika effektivt där det gör mest nytta.

Även om man inte håller med i sak har Tegnér skrivit en mycket läsvärd bok. I en tid där vissa politiska debatter inte ens lever ett dygn är det uppfriskande med de långa perspektivet på näringspolitiken, med ansats i Socialdemokraternas barndom. Det är också välkommet med ett tydligt avståndstagande från konfiskation av företag men synen på skatter är mer problematisk. Boken är dessutom full av hänvisningar till andra källor, däribland Svensk Tidskrift. Tegnér citerar ett personporträtt av Krister Wickman från 1960 från Svensk Tidskrifts arkiv.

Boken är sannolikt skriven under pandemin och Tegnér är kritisk mot näringslivets önskemål om olika former av stöd. Möjligen skulle Tegnér kunna tänka sig någon form av stöd för mindre företag men då ska villkoren avtalats på förhand. Här finns på ett principiellt plan fog för förståelse, inte minst nu när EU har omfattande planer på just olika former av industristöd.

Man skulle önska att fler riksdagsledamöter tog sig tid att skriva mer och längre än debattartiklar. Förutom att det är intressant att läsa ger bokskrivande säkerligen skribenter goda möjligheter att reflektera och strukturera sina tankar. Och för den politiskt intresserade läsaren är det intressant att läsa om arbetet i riksdagens utskott.

Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift