Anders E Borg; Hur Sverige blev rikt


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

HUR SVERIGE BLEV RIKT
ANDERS E BORG
Det var inte teknologiska framsteg som ångmaskinen eller ens de massiva utbildningsinsatser
som genomfördes under 1800-talet som låg till grundför den exceptionella ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det handlade snarare om en serie institutionella förändringar. Det visarJohan
Myhrman i sin bok ”Hur blev Sverige rikt?”.
E
n industriarbetares reallön har
utvecklats svagt sedan
mitten av 1970-talet.
Välståndsutvecklingen i
Sverige har halkat efter den övriga
industrivärlden. Den politiska och
ekonomiska debatten har varit hård om
orsakerna till de ekonomiska problemen.
Svalt intresse
Samtidigt har debatten hittills dragits med
ett allvarligt tillkortakommande: det
snäva tidsperspektivet. Få svenska
ekonom-historiker har varit intresserade
eller lämpade för att ge den nödvändiga
historiska reliefen. En rad debattörer,
bl.a. Cecilia Stegö, har varit inne på
frågan, men från den vetenskapliga sfaren
har intresset varit svalare. Medan forskare
som Douglass North och Nathan
Rosenberg diskuterat industrialismens
grunder ur ett teoretiskt perspektiv har
ANDERS E BORG arbetar med politisk analys åt
Carl Bildt.
svenska ekonom-historiker förblivit mer
historiker än ekonomer och därmed
också tenderat att bli mindre intressanta i
samhällsdebatten.
Handelsprofessorn Johan Myhrman
har nu givit ett substantiellt bidrag till diskussionen om våra ekonomiska problem
med sin Hur blev Sverige rikt?. Myhrmans
ambition är inget mindre än att skriva om
praktiskt taget hela Sveriges ekonomiska
historia samtidigt som han vill presentera
en ny teoretisk utgångspunkt för den
nationalekonomiska forskningen.
Med glasögon från den moderna institutionalistiska skolan visar Myhrman på
att de traditionella tolkningarna av den
ekonomiska utvecklingen sedan slutet av
1700-talet och framåt kan ses ur nya perspektiv.
Den nya nationalekonomin
Teoretiskt har den moderna nationalekononlin under de senaste decennierna
varit centrerad till att analysera skeenden
utifrån den allmänna jämviktsteorin. Den
teoretiska ansatsen har byggt på en perSVENSK TIDSKRIFT 99
fekt konkurrensmodell med perfekt
information, automatiska anpassningar av
utbud och efterfrågan, statisk effektivitet
och passiva ekonomiska aktörer.
Begränsningen med denna modell är
att den inte formår forklara en lång rad
funktioner i en normal ekonomi. Den
renodlade neoklassiska modellen ger inga
övertygande svar på varfor foretag existerar, vilken roll entreprenören har,
varfor priserna varierar också på en lokal
marknad, varfor arbetsmarknaden inte
återgår till jämvikt efter en lågkonjunktur
och vilken roll äganderätten och andra
rättsinstitut spelar.
Spontana institutioner
Den institutionalistiska ansatsen, med
banbrytare som nobelpristagaren Ronald
Coase, Armen Alchian, Harlod Demsetz,
Douglass North och Oliver Williamson,
bygger på en radikalt annorlunda
utgångspunkt. Den centrala frågeställningen är hur en ekonomi, med transaktionskostnader, bristfällig information
och externaliteter hanterar samspelet
mellan individerna på ett effektivt sätt.
Kärnan i svaret är att det spontant,
utan medveten utformning, kan växa
fram institutioner som nedbringar transaktionskostnaderna och leder till att individernas frivilliga interaktioner framdet ineffektiva systemet for att koordinera användningen av radiofrekvenser.
Coase centrala tes var att frekvenserna
borde betraktas som en vanlig ekonomisk
nyttighet och användningen av frekvenserna borde baseras på marknadspriser. I
det administrativa systemet, med nollpriser, skulle alltid efterfrågan överstiga
utbudet, resursanvändningen bli ineffektiv och incitamenten for teknisk
utveckling allt for svaga.
Överflödigt regleringssystem
För att marknadspriser skall uppstå, konstaterade Coase, måste vi ha klart definierade äganderätter och det måste foreligga en rättslig struktur som gör det möjligt att sluta frivilliga kontrakt om villkoren fOr resursanvändningen. Givet att
äganderätterna definierades skulle det
inte uppstå några oöverstigliga problem
med att den ena radiostationen störde
den andra och därfor, hävdade Coase,
behövdes inte det administrativa regleringssystemet.
Coase artikel innebar en intellektuell
revolution och det är knappast en slump
att den uppfoljande artikeln The Problem
of Social Costs, kommit att bli en av den
mest citerade under såväl 1970- som
1980-talen.
bringar ett resultat som överträffar vad Nyttigheter
som kan uppnås genom administrativa Det revolutionerande i Coase artikel var
beslut och politisk styrning. for det fOrsta att han visade att effektivitet
i en ekononli var direkt kopplat till den
Illustrativa radiofrekvenser institutionella ramen for marknaden.
Den engelske ekonomen Ronald Coase Ägandet och effektiviteten var inte två
skrev i slutet av 1950-talet en artikel The separata frågor. Genom äganderätten
Federal Commmunication Commission om avgränsas bestämmanderätten till olika
100 SVENSK TIDSKRIFT
nyttigheter. Ägarna kommer, i en ekonomi byggd på kontrakt, endast att överlåta nyttjanderätten om den nya ägaren
har en användning som ger en högre
avkastning givet att alla relevanta kostnaderna beaktats, vilket gör att bytena
kommer att fortsätta tills dess resurserna
och rättigheterna innehas av de aktörer
som också kan göra bäst samhällsekonomisk nytta av dem. Effektivitet, visade
ningarna ofta återspeglade att det förelåg
transaktionskostnader och att de s.k.
marknadsmisslyckandena därmed faktiskt
återspeglade en korrekt avvägning mellan
samhällets kostnader och intäkter. Att
likställa förekomsten av externa effekter
med samhällsekonomisk ineffektivitet
menade Coase var vetenskapligt ohållbart.
Coase, kan inte diskuteras utan att vi dis- Sveriges utveckling
kuterar det ramverk av institutioner som Efter Coase banbrytande artikel har
regler, sedvänjor, kontrakt, moral och forskningen kring samspelet mellan
äganderätter. marknaden och institutioner kommit att
växa explosionsartat. Johan Myrhnuns
Klar diftnition
För det andra visade Coase, vilket blev
det centrala temat fcir den uppföljningsartikel som efterfrågats, att externa effekter
dels kunde hanteras inom ramen fcir en
marknadsekonomi och dels att de inte
nödvändigtvis var ett uttryck fcir att
marknaden ledde till ineffektivitet.
Coase framhöll att dessa fenomen ofta
kunde hanteras genom att staten och
domstolarna ger äganderättigheterna en
klarare definition. Externa effekter, konstaterade Coase, tenderade ofta att drabba
resurser som sjöar, hav och luft där klara
individuella äganderätter inte definierats.
Drabbade bönder
I den samhällsekonomiska bedömningen
måste man, framhöll Coase, också inkludera transaktionskostnaderna fcir att kontakta och nå enighet mellan de drabbade
bönderna, fastställa värdet av skadorna,
forhandla fram ett avtal med fabriken om
kompensation och övervaka att avtalet
uppfylls. Coase menade att marknadslösstudie över den svenska tillväxten är ett
exempel på detta. Myhrman utnyttjar
den institutionella teorin som grund,
vilken han också utvecklar, fcir en studie
av Sveriges ekonomiska utveckling.
Ur ett institutionalistiskt perspektiv
blir den centrala forklaringen till Sveriges
exceptionella förvandling från fattighus
till välfärdsstat inte naturresurser, teknologiska genombrott, brittisk importefterfrågan på svenska varor eller ens den stigande utbildningsnivån. Dessa faktorer,
som varit de traditionella förklaringarna,
är viktiga faktorer och uttryck fcir att
Sverige växlade upp på en högre tillväxtbana, men de håller inte som grundläggande förklaring.
Startmotor
Myhrman argumenterar övertygande
mot hypotesen att den brittiska expansionen utgjorde startmotor fcir den
svenska tillväxten. Han framhåller att
Storbritannien vuxit snabbare än Sverige
i mer än hundra år. Varfor hade då inte
SVENSK TIDSKRIFT 101
den exportledda tillväxten inträffat tidigare?
Han påpekar också att teknologiska
genombrott som ångtnaskinen knappast
forklarar varfor det var just Sverige, snarare än Portugal eller Belgien, som följde
det brittiska genombrottet och därtill
lyckades uppnå hög tillväxt under 100 år.
I Hur blev Sverige n”kt? poängteras också
att det knappast kan ha varit utbildningsnivån i sig som legat till grund for tillväxten eftersom Sverige uppnått en relativt hög bildningsnivå långt innan vi växlade upp på en hög tillväxtbana.
Mynjotsystem
Istället ser Myrhman de institutionella
forändringarna under slutet av 1700-talet
och början av 1800-talet som den grundläggande orsaken till Sveriges tillväxtunder. Efter forfattningsreformerna 1809
följde, for att citera Myhrman, ”en
period på cirka femtio år när nya instituserades i och med den nya civilrätt som
växte fram. Det blev nu tydligt att det är
individen som står i centrum och att
medborgarna ges möjligheter att sluta
avtal och forvärva egendom av varandra
på lika villkor.
Högre tillväxtspår
Det liberala samhällsklimatet skapade
goda forutsättningar for en entreprenörsoch foretagarkultur. Det politiska och det
sociala systemet var sådant att stabiliteten
gav säkerhet åt investeringar och garanterade den långsiktighet i regelsystem som
är nödvändig for att en långsiktig överväxling till ett högre tillväxtspår skall vara
möjligt. Myhrman framhåller särskilt
betydelsen av att konstitutionsforändringarna 1809 gav en stabil politisk
miljö for de snabba samhällsforändringarna.
Avgörande skiftesriformer
tioner utvecklades inom nästan alla sek- Även skiftesreformerna omnämns
torer i landet”. Myhrmans framställning. Det är dock
Det handlade om att grunderna lades något forvånande att Myhrn1an inte ger
for ett fungerande finansiellt system med större tyngd åt denna process inom jordbanker och marknadsräntor. Genom bruket. Att klara och tydliga äganderätter
institutionella forändringar, med bl.a. ett till jordbruksmark definierades hade dels
myntfotsystem och en oberoende riks- betydelse genom att det bröt upp det
bank fick vi en monetärregim som min- tidigare kollektivistiska systemet, vilket
skade riskerna for inflation, vilket är en hade en avgörande betydelse for den
grundläggande fOrutsättning for god till- snabba ökningen av produktionen som vi
växt. Samtidigt forbättrade den nya akti- upplevde under 1800-talet dels genom
eholagslagstiftningen forutsättningarna att det skapade en rättighetsstmktur som
for investeringsfinansiering och risksprid- kunde pantsättas och belånas, vilket sanrung. nolikt måste ha bidragit till finansieringen
av den tidiga industrialismen.
Individen i centrum Att Myhrrnan inte ger skiftesreformen
Det ekonomiska regelverket individuali- någon mer framträdande roll kan tyckas
102 SVENSK TIDSKRIFT
forvånande mot bakgnmd av exempelvis l
hur North och Thomas behandlar den
engelska industrialismen i The Rise cif the
Westem World.
Förstärkta incitament
Den centrala tesen i Myhrrnans tolkning
är att de politiska, ekonomiska och
sociala institutionerna systematiskt forändrades så att incitamenten for individerna
att satsa på utveckling och tillväxt forstärktes. Förändringarna av äganderättsregler, annan lagstiftning och sociala konventioner var sådana att sambandet
mellan den privata nyttan av investeringar i marknadsproduktion kopplades
närmare den samhällsekonomiska. De
institutionella forändringarna underlättade en process där resurser, kapital och
arbetskraft, överfordes till verksamhet
det var devalveringen 1932 som ledde till
att Sverige kom ur trettiotalskrisen menar
Myhrrnan att fokus borde läggas på de
fasta spelreglerna. När kronan återknöts
till pundet sonmuren 1933 blev bindningen trovärdig därfor att vi dessforinnan långvarigt och stabilt foljt en strikt
norrnpolitik. Eftersom ”sammanbrottet
foregåtts av en lång period – åttio år –
med en stabil och fullt trovärdig monetär
institution” var hushållens förväntningsbild formad av stabilitet snarare än av
ackonm1odation, vilket gjorde att operationen lyckades, argumenterar Myhrrnan.
Utifrån denna forklaring var det inte en
klok svensk politik, utan den expansiva
penningpolitik som britterna bedrev som
tog Sverige ur recessionen.
Återgick till normpolitik
med bättre avkastning och högre pro- Två kommentarer kan tillforas
duktivitet.
Myterna om Sverige
Myhrrnan väljer också att diskutera de
problem Sverige upplevt under 1900-
talet. Det intressanta med Myhrrnans
moderna historieskrivning är att han,
liksom många andra forskare under
senare år, omprövar etablerade sanningar
om bl.a. stabiliseringspolitiken. Det var,
som också Erik Lundberg och Lars
Jonung tidigare visat, inte den begränsade
finanspolitiska stabiliseringspolitik som
bedrevs efter kohandeln mellan socialdemokraterna och centern som förde
Sverige ur trettiotalets stålbad.
Fasta spelregler
Myhrn1ans tolkningen. För det forsta
tonar han snarare ner än motsäger betydelsen av devalveringen 1932. Han visar
inte att Jonung och Lundbergs tolkning
är felaktig, snarare kompletterar och
utvecklar han deras tolkning. Det bör
dock påpekas att ävenjonung hänvisat till
att riksbanken återgick till normpolitik
även om Jonung mer betonat betydelsen
av prisstabilitetsnorrnen.
Släppte den fasta kopplingen
För det andra är omdömet att perioden
fore återkopplingen sonunaren 1933 prä-
glades av stabilitet, inte oemotsägligt.
Under forsta världskriget släppte Sverige
den fasta kopplingen till guldet och under
1920-talet upplevde vi såväl inflation som
Medan Lundberg och Jonung hävdat att 1 deflation. I själva verket var det tidiga
SVENSK TIDSKRJFf 103
\
\
1900-talct en period av betydande penningpolitisk osäkerhet och turbulens. Det
är inte självklart att hushållen forväntade
sig en återgång till en politik byggd på
fasta spelregler, vilket möjligen kan ha
bidragit till att 1930-talskrisen blev mer
utdragen än vad som annars varit nödvändigt.
avtalen skapade stabilitet. Det forefaller
knappast orimligt att hävda att den marknadsmässiga arbetsmarknaden spelade en
mer avgörande roll for att vi under efterkrigstiden upplevde en snabb produktivitetsutvecklingen och en i det närmaste
permanent full sysselsättning. Det kan
tyckas förvånande att Myhrman, mot
bakgrund av hans teoretiska utgångsTvivelaktig utgångspunkt punkt, fåster så stor vikt vid arbetsmarkEn invändning som kan riktas mot nadens makrostruktur istället for att fokuMyhrmans framställning är att han i sera på rnikronivån.
behandlingen av den svenska modellen
tenderar att välja ett makroperspektiv,
trots att hans teoretiska utgångspunkt
borde tala för en analys som bygger på
effekterna av institutionella förändringars
påverkan på incitamentsstrukturen.
Myhrman väljer att framhålla betydelsen av Saltsjöbadsavtalen. Man måste
då konuna ihåg att dessa avtal slöts på en
marknad med en incitamentsstruktur som
präglades av flexibla löner, en betydande
lönespridning, låga marginalskatter, låga
ersättningar vid arbetslöshet, hög avkastning på utbildningsinvesteringar, en
mycket liberal arbetsrätt och en betydande geografisk rörlighet.
Myhrman menar att de centrala
Skapat en grund
Myhrmans tolkning av Sveriges moderna
ekonomiska historia är inte invändningsfri. Det är ingen intressant forskning. Genom att skära en rad intressanta
frågor ur ett institutionalistiskt perspektiv
öppnas dock en rad intressanta frågor som
borde kunna representera en intressant
utmaning for den fortsatta debatten.
Johan Myhrman har inte givit oss de slutgiltiga svaren, men han har skapat en
grund som gör att vi bättre vet vilka
frågor som bör ställas och inom vilka
områden det är värt att söka, vilket torde
vara det yttersta syftet med god forskrung.
104 SVENSK TiDSKRIFT