Anders Åslund: Hur Biden kan hjälpa Zelenskyj

Den 4 december publicerade Washington Post en artikel av Robert Wright med titeln, ”Biden kan hjälpa Zelenskyj och Ukraina genom att insistera på fred.” Illustrativt nog landar artikel fel på varje enskild punkt. Låt oss gå igenom dem.

”Biden can help Zelensky, and Ukraine, by pushing for peace.” Nej, regelbundna opinionsundersökningar visa att 90% av ukrainarna förväntar att Ukraina kommer att vinna kriget. En ukrainsk ledare som slutar kriget utan att ha vunnit det kommer att förlora politisk makt. Wright ignorerar att Ukraina är en demokrati. Ukrainarna förstår att om Putin inte förlorar alla de territorier som han erövrat från Ukraina kommer han bara att vila på sin hane tills han åter vuxit sig stark nog för att attackera på nytt. Wright förefaller helt omedveten om detta.

Putin har brutit mot alla relevanta internationella avtal och bilaterala avtal med Ukraina. Wright konstaterar bara att “this war has been extremely costly for Russia and for Vladimir Putin.” Det gör inte Putin till en pålitlig person. Han måste besegras för att kunna hejdas.

”If an enduring peace can be had through negotiation…then negotiations would be in America’s interest.” Men vi vet att det inte är möjligt. Putin kommer inte att låta sig hejdas utan en ukrainsk seger, och Zelenskyj skulle bli avsatt i demokratisk ordning om hand hejdade sig innan han befriat hela det ukrainska territoriet. Kom ihåg att Ukraina till skillnad från Ryssland är en demokrati!

”The war is costing America lots of money.” Inga amerikanska statliga pengar spenderas mer effektivt än Amerikas militära stöd till Ukraina. För 3% av den årliga amerikanska försvarsbudgeten har Ukraina slagit ut halva Rysslands militära styrka. Ryssland är en av USAs två internationella motståndare (den andra är förstås Kina). Dessutom har detta krig hitintills inte kostat en enda statsanställd amerikansk soldat livet (medan mer en ett dussin amerikanska frivilliga har stupat).

”This spending is inflationary.” Nej, det är den inte. Summorna är för små för att spela någon roll för den stora amerikanska ekonomin. Det handlar om $40 miljarder, eller 0,17% av USAs BNP på $23.000 miljarder eller. Wright fortsätter med att motsäga sig själv: ”some European officials are accusing the United States of profiteering.” Omedelbart efter att ha hävdat att USA lider ekonomiskt skriver han alltså tvärt om att européerna klagar på att USA gynnas ekonomiskt.

USAs ekonomiska vinster är påtagliga och uppenbara: Ökad export av både naturgas och vapen till Europa. Dessutom har inte bara Rysslands utan även Kinas vapen visat sig vara obsoleta, eftersom också Kinas vapen huvudsakligen är av rysk modell. Den amerikanska militären och vapentillverkarna kan nu snabbt lära sig vilka vapen som är bra och vilka som inte duger i strid. I fråga om mängden soldater, vapen och ammunition är detta det största kriget sedan Koreakriget, och sannolikt sedan andra världskriget. USA erhåller alla dessa värdefulla tester och stora mängder information utan att behöva riskera amerikanska soldaters liv. USA bör leverera mer vapen snabbare så att Ukraina kan vinna kriget snabbare!

”Every day the war continues, more Ukrainians die, and more of Ukraine gets wrecked.” Om Wright hade varit demokratiskt orienterad skulle han i stället ha frågat vad ukrainarna vill, vilket de har uttryckt med all önskvärd tydlighet så många gånger: Sparka ut ryssarna! Det kräver mer amerikanskt stöd snabbare.

Den enda referens som Wright citerar till stöd för hans inte särskilt demokratiska defaitism för är Samuel Charap, som hela tiden insisterat på att Ukraina ska ge upp territorium till Ryssland. På intet sätt visar han någon djupare kunskap om Ukraina, snarare indikerar hans artikel att den är minimal.

På ett liknande sätt nämner Wright inte ens EU, eller att mer en två tredjedelar av ukrainarna vill ansluta sig till både EU och NATO. För den ukrainska nationen är detta krig existentiellt. De har beslutat sig att överleva som en nation och ansluta sig till Väst, vilket Wright ignorerar. Inte heller nämner han Rysslands pågående krigsbrott eller folkmord i Ukraina.

Wright nämner inte något ryskt förslag till förhandlingslösning, ty de är allt maximalistiska. Han nämner bara Putin en gång. Det bästa sättet att försvara Putin är att ignorera honom.

Nästan alla ukrainare förstår att ingen varaktigt fred med Ryssland kan uppnås innan dess att Ryssland har besegrats. Ett fredsavtal med Ryssland förutsätter att Ukraina vinner tillbaka hela sig territorium från februari 2014, inklusive Donbas och Krim.

I förbifarten nämner Wright Rysslands ”casual seizure of Crimea in 2014.” Det gick så lätt för att Ukraina hade tillåtit Ryssland att arrendera Sevastopols flottbas på Krim. Rysslands ockupation av Krim 2014 visar att Ukraina måste insistera på full kontroll även av Sevastopol.

År 1997 arrenderade Ukraina Sevastopol till Ryssland i 20 år i ett bilateralt avtal med Ryssland. Samtidigt ingick de två länderna ett evigt Vänskapsfördrag. Dessa fördrag mellan den nyligen omvalde ryske presidenten Boris Jeltsin och Ukrainas president Leonid Kutjma framstod som höjdpunkten på vänskapen mellan Ryssland och Ukraina, men 2000 blev Putin rysk president, och sedan dess har det bara gått utför.

Ar 2010 drev hans tillfällige ställföreträdare Dmitri Medvedev den nye proryske ukrainske presidenten Viktor Janukovitj att hyra ut Sevastopol i 25 år till i utbyte mot tvivelaktiga gasprisrabatter.

Efter att Ryssland annekterade Krim i mars 2014 sade Putin upp alla dessa bilaterala avtal med Ukraina. Därför har Ryssland inte längre någon rättslig grund för att bibehålla Sevastopol, så Ryssland får nog lova att återbörda det till Ukraina för all framtid.

Lyckligtvis är jag övertygad om att president Joe Biden och den nationelle säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan ser och uppskattar Ukrainas demokrati. De kommer inte att äventyra Ukrainas demokratiskt valde ledares öde. Gång efter annan har de konstaterat att det är Ukraina som beslutar om Ukrainas öde.

Anders Åslund är författare till “Russia’s Crony Capitalism: the Path from Market Economy to Kleptocracy.”

Artikeln publicerades ursprungligen i Kyiv Post.