Amanda Wollstad: En försvarsdebatt som backar

Sverige och Nordeuropa befinner sig mitt i en geopolitisk kris. Situationens allvar kan knappast överskattas. Ändå verkar våra folkvalda närmast ointresserade. Klyftan mellan professionen och politiken tycks bara växa.

Folk och Försvars Rikskonferens är det säkerhetspolitiska årets höjdpunkt, även om en del av glansen falnar när konferensen åter igen fick flytta från Högfjällshotellet till en TV-studio i Stockholm med hänvisning till smittläget. En förlust inte bara för att Sälen faktiskt är bra mycket trevligare, utan också för att möjligheten till informella möten och samtal försvinner när deltagarna sitter bakom var sin skärm.

Kanske är det en delförklaring till det upphackade intryck samtalen gav. I stället för att tala med varandra staplades monologerna på hög, ofta på helt olika teman.

Professionen – med Överbefälhavare Micael Bydén och FOIs Gudrun Persson i spetsen – var glasklara. Situationen är utomordentligt allvarlig.

ÖB konstaterade att Sverige och svenska intressen angrips varje dag. Att Ryssland är beredda att använda militära maktmedel för att nå sina politiska mål. Att vi är i konflikt om vilka värden vi vill ska bestå.

Persson talade om en existentiell konflikt för Ryssland, som ser sig själva som moraliskt överlägsna ett svagt och splittrat väst. Som anser sig ha rätt att använda militära medel för att påtvinga andra sin vilja.

Ingen kan säga att vi inget visste, avslutade Persson sin dragning, som lämnade moderatorn mållös.

Ändå tycks det vara precis det politiken försöker göra.

Försvarsministerns inledningsanförande påminde mest om ett socialdemokratiskt linjetal, och ägnade nästan lika lång tid åt gängkriminalitet som åt kriget i Ukraina. En passus om vinster i välfärden hanns också med.  Ulf Kristersson talade en lång stund om energiförsörjning.

Det är viktiga frågor, inte tu tal om det. Men under de få dagar om året då säkerhetspolitiken får fullt fokus, samtidigt som Ryssland öppet hotat Sverige och Finlands självbestämmande i Nato-frågan och experterna dividerar om när – inte om – Ryssland inleder nästa offensiv i Ukraina blir kontrasten total. Man får känslan av att talen skrevs i god tid innan julledigheten, och ingen sedan orkade bryta den för att uppdatera dem. Det är inget gott betyg.

Känslan förstärktes under onsdagens partiledardebatt. Hälften av partierna tog över huvud taget inte upp frågan. Resten nämnde den pliktskyldigast, innan de skyndade vidare till partiets käpphästar.

Det är inte det att företrädarna inte säger rätt saker. Det gör de. De talar om rätten till självbestämmande, om vikten av att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen, kallar Rysslands agerade för oacceptabelt och folkrättsvidrigt. I ungefär två minuter. Som att det var en punkt att pricka av på en lista.

Men det säkerhetspolitiska hotet är inte ett politikområde bland andra. Det är ett existentiellt hot, och det är omedelbart.

Sverige och svenska intressen angrips varje dag, konstaterar ÖB. Vi kan inte säga att vi inget visste, säger Gudrun Persson.  

Politikerna sneglar på väljarsiffrorna och återgår till sitt röstfiske.

Man vinner inga val på försvarspolitik, brukar det heta. Men utan den så kan man förlora sin frihet, sin suveränitet och sitt självbestämmande.

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift

Vill du höra mer från Folk och Försvars Rikskonferens deltar Amanda Wollstad i podden Höjd Beredskap, som i flera avsnitt kommenterar vad som sagts och gjorts under konferensen. Finns där poddar finns.