Gunnar Axén; Konkurrensverkets trognaste kund


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

KONKURRENSVERKETS
TROGNASTE KUND
GUNNAR AXEN
Historien om CityMail är historien om hur den starke slår den svage.
Med monopol, skattepengar och offentlig maktutövning har Posten försökt stoppa varje
försök att skapa konkurrens på marknaden.
I
nom Konkurrensverkets
väggar lär Posten AB skämtsamt benämnas ”vår trognaste kund”. Efter över 20
fållningar hos Konkurrensverket och i Marknadsdomstolen
framstår denna benämning som väl
motiverad.
Det finns historiska erfarenheter av
fria och väl fungerande postmarknader, men det finns inget modernt exempel utöver det svenska på hur
postmarknaden utvecklas efter en avmonopolisering. Utöver Sverige är
det endast Finland som avreglerat
postmarknaden. I Finland har man
dock lagt så pass höga koncessionsavgifter på privata operatörer att monopolet i praktiken kvarstår. I Tyskland
förbereds en partiell avreglering och
inom EU som helhet ser en avreglering ut att komma till stmd en bit in
GUNNAR AXEN var tidigare politisk
handläggare med ansvar för bl a trafik- och kommunikationsfrågor vid
moderaternas riksdagskansli.
12
på 2000-talet. Formellt avskaffades
det svenska postmonopolet den 1 januari 1993. Men redan under 1991
uppstod, om än i liten skala, konkurrens. Då etablerade sig företaget
CityMail i Stockholm som distributör av ”föradresserade storsändning- ,
ar .
Missbrukade sin ställning
Åren som gått har rymt en hel del
dramatik, där Posten visat exempel
på de flesta oschyssta metoder som ett
marknadsdominerande företag kan
använda sig av för att bekämpa ”uppstickare”.
Under de första åren försökte
Posten tränga ut CityMail genom
kraftigt sänkta priser just på föradresserade storsändningar. Konkurrensverket konstaterade efter att ha granskat ärendet att Posten missbrukade
sin dominerande ställning på marknaden. Efter försök med olika former
av underprissättning gav Posten upp
efter det att Konkurrensverket hotat
med ett vite om 50 miljoner kronor.
SVENSK TIDSKRIFT
Posten gick istället över till att bekämpa ”uppstickaren”, som vid det
laget kontrollerade någon tiondels
procent av marknaden, med strukturklausuler. Genom en paragrafi avtalen med sina större kunder försökte
man ra dessa företag att förbinda sig
att inte utnyttja CityMail. Även dessa
försök från Postens sida fann
Konkurrensverket och Marknadsdomstolen vara ett missbruk av företagets dominerande ställning.
Efter många turer befann sig
CityMails ägare under böljan av
1995 i en svår ekonomisk situation,
starkt pressade av Postens försök att
krossa företaget. Efter ytterligare nå-
gra turer köpte Posten i april samma
år 75 procent av aktierna i CityMail.
Vid köpet uttalade Postens ledning
att syftet var att driva CityMail vidare, men redan efter sju månader ville
majoritetsägaren försätta konkurrenten i konkurs. Postens VD UlfDahlsten hävdade frankt att CityMails ”affårside är överspelad av utvecklingen”. I själva verket var uppköpet endast en manöver för att återställa
Postens de facto-monopol.
I och med detta hade konkurrensen på postmarknaden kunnat vara
död för åtskilliga år framöver. Personerna bakom det ursprungliga
CityMail gav emellertid inte upp. De
var övertygade om att deras affärside
höll. De köpte det som fanns kvar av
verksamheten och lyckades rekonstruera CityMail tillsammans med ett
antal större investerare. Under 1996
utvecklades verksamheten mycket
positivt.
hela den rikstäckande postservicen
var i fara. De hade inget underlag
som stödde deras påståenden, men de
hävdade att detta var ett faktum.
Resultatet blev att riksdagsbehandlingen av den aktuella postlagspropositionen sköts ett antal veckor på
framtiden. Det är svårt att tro att en
person utan mycket goda kontakter
inom socialdemokratin skulle ha
lyckats med en liknande manöver.
UlfDahlsten var som bekant tidigare
statssekreterare åt OlofPalme. I senare tidningsintenjuer hävdade till och
kurrens. Mötet föranledde statssekreterare Magnus Persson att gå ut med
ett pressmeddelande där han förklarade att han ”har fullt förtroende för
styrelsen och dess agerande”.
Budskapet till Konkurrensverket stod
klart: Godkänn Postens agerande.
Tilläggas kan att Magnus Persson tidigare har varit tjänsteman hos postfacket.
Efter det att Postens möte med
Trafikutskottet blivit känt begärde
CityMail i en skrivelse företräde inför utskottet för att likt Posten ra
med Dahlsten att hela Postens exi- framföra sina synpunkter. Vid TrafikGeografiskt varierande priser
Hösten 1996 nådde Postens konkurrensrättsliga trixanden en ny kulmen.
Det började med att Konkurrensverket för trettonde gången i ordningen gick emot Posten. Konkurrensverket avslog en ansökan från
Posten om att ra verkets förhandsgodkännande av en prislista med
geografiskt varierande priser. De områden där Posten ville sänka priserna
var i princip samrna områden där
Posten mötte konkurrens från CityMail.
stens var hotad efter Konkurrensverkets beslut. Idag vet vi bättre.
Två dagar senare var det dags för
kommunikationsdepartementet att
åter ra besök av Dahlsten. Vad han
vid det tillfället framförde för argument är inte känt, men han hade med sig en ny prislista där
de geografiskt sänkta priserna
utvidgades till att gälla ytterligare några områden. Fortfarande innebar den dock att
det handlade om markant
sänkta priser i första hand
Ulf Dahlsten tog efter detta avslag inom just de områden där
omedelbart kontakt med riksdagens Posten utsattes för
trafikutskotts ordförande, Monica konÖhman (s), för att begära företräde
inför utskottet. Ett extra sammanträ-
de kallades in i all hast redan dagen
efter, mitt under pågående partiledardebatt.
Ulf Dahlsten och Postens styrelseordförande Rune Molin gavs möjlighet att framföra påståendet att beslutet i Konkurrensverket innebar att
SVENSK TIDSKRIFT
utskottets sammanträde den 15 oktober beslutades att så inte skulle ra ske.
Konkurrensverket böjde sig dock
inte för statssekreterare Perssons budskap. Den 1 november beslutade
Konkurrensverket interimistiskt, vid
ett vite om 50
miljoner kronor,
att Posten var
tvungen att
upphöra med
den nya prislistan då den
stod strid
med kon- 13
kurrenslagen. Posten sitt budskap till riksdag och ordningsramen i Tyskland redan från
Posten gav dock inte upp. Den ti- regering. Syftet var att hota politiker- början förhindras.”.
digare prislistan hade varit prisdiffe- na med att den rikstäckande brevut- Posten beslutade i februari i år att
rentierad i tre nivåer, där de lägsta delningen var i fara och på så sätt införa en ny portotabelL Denna inpriserna stämde överens med de om- ordna fram ökade statliga subventio- nebar en kraftig höjning av portot får
råden där konkurrensen fanns och de ner eller regleringar får att gynna enstaka försändelser. Istället sänktes
övriga nivåerna hänförde sig till angränsande områden. Den 4 november beslutade Posten att samma pris
skulle gälla inom de tidigare tre olika
zonerna. Höstens prislista nummer
tre hade sett sitt ljus.
Den 22 november fattade konkurrensverket slutgiltigt besked kring
den zonindelade prislistan. Prislistan
fårbjöds vid ett vite av 50 miljoner
kronor. Den 26 november fattade
konkurrensverket ett nytt interernistiskt beslut om att vid ett vite av 50
miljoner kronor fårbjuda postens
prislista från den 4 november.
Ärendena överklagades till Tingsrätten, som gav Posten rätt, men i
slutänden har Konkurrensverkets beslut ånyo fastställts av Marknadsdomstolen som är den högsta beslutande instansen. Sedan dess har
Posten på nytt fårsökt med både en
variant på de tidigare nämnda strukturklausulerna och regionalt sänkta
porton.
De olika turerna under hösten
1996 fram till våren 1997 är belysande får hur Posten systematiskt har
gjort allt får att bekämpa konkurrensen på postmarknaden. Men som om
detta inte vore nog så företog Posten
en omfattande annonskampanj under
samrna period. I helsidesannonser i
dagstidningar, kvällstidningar och
politiska medlemstidningar riktade
14
”N.. lar ett monopo
avvecklas är det oundvikligt att den tidigare
monopolinnehavaren
förlorar marknadsandelar. Det har också
Posten gjort. I dagslä-
get har Posten 98 procent av marknaden för
adresserad post.
”Posten. Bland annat hävdades i annonserna att Posten inte har något
statligt stöd, vilket är felaktigt eftersom man erhåller ett årligt bidrag på
200 miljoner kronor får den rikstäckande kassaservicen.
Avskräckande exempel
Postens konkurrensmetoder har
väckt uppmärksamhet utomlands. I
Tyskland fårbereds en avreglering av
postmarknaden och i underlaget till
den nya postlagen skriver det tyska
postrninisteriet: ”I Sverige, där postmonopolet borttogs i sin helhet
1993, har den etablerade operatören
genom konkurrenshindrande uppträ-
dande lyckats fårhindra den uppkommande konkurrensen. En sådan
utveckling måste genom den nya
SVENSK TIDSKRIFT
portot generellt får större försändelser. De som drabbas hårdast är privatkunder, ideella föreningar och mindre företag. Tanken bakom reformen
verkar vara att sänka priserna där det
finns en begynnande konkurrens och
samtidigt höja priserna på andra områden.
Resultatet blev förmodligen inte
det som postledningen hade tänkt
sig. Portoreformen drev fram etableringen av en mängd små lokala postoperatörer. Idag uppgår de till närmare ett hundratal.
N u har Dahlsten och hans närmaste män inlett en ny offensiv. Denna
gång riktar man in sig på konkurrensen från de lokala postoperatörerna.
Nu vill postledningen att regeringen
skall ge den tillstånd att lokalt differentiera sina priser. Vad Posten vill
göra är inte att införa ett generellt lokalporto, det kan de göra redan idag
om de så vill, utan lokala porton just
på de orter där det råder konkurrens.
Om detta tillåts skulle Posten ånyo
kunna underprissätta och med kirurgisk precision krossa konkurrenterna.
När ett monopol avvecklas är det
oundvikligt att den tidigare monopolinnehavaren förlorar marknadsandelar. Det har också Posten gjort. I
dagsläget har Posten 98 procent av
marknaden får adresserad post. De
två andra procentenheterna delar
CityMail respektive närmare ett 100-
tallokala postoperatörer på.
Posten ser de forlorade marknadsandelarna som ett hot. Men trots en
minskad marknadsandel, så har inte
mängden vidarebefordrade forsändelser minskat. Antalet adresserade brev
ökar stadigt, trots konkurrens och
nya medier. Mellan 1992 (då
CityMail gjorde sitt insteg på marknaden) och 1996 har Postens brevmängd ökat med 152 miljoner forsändelser till 3.361 miljoner. För de
privata postoperatörerna har brevmängden ökat från 12 miljoner 1992
till totalt 45 miljoner 1996.
agerande? Ett foretag med en nästan
total marknadsdominans kan väl inte
vara rädd fOr att fOrlora några ta
marknadsandelar? Svaret på frågan
kan troligen bara ges av ett fatal personer inom foretagets ledning. Det
finns två alternativa fOrklaringar:
Antingen ser postledningen total
marknadsdominans som ett självändamål, den vill helt enkelt inte ha
konkurrens. Eller så behöver den ha
ett de facto-monopol som gör att
övervinster kan tas ut for att finansiera forluster och felinvesteringar inom
andra affärsområden.
Korssubventioneringsstrategi
Ineffektiv organisation Förmodligen är det den sistnämnda
Den ökande konkurrensen leder forklaringen som gäller. I den rapport
möjligen till att Posten måste effekti- som Öhrlings, Coopers & Lybrand
visera sin verksamhet, men knappast tagit fram på komrnunikationsdepartill att det uppstår outnyt~ad kapaci- tementets uppdrag slås fast att verktet på grund av minskade brevmäng- samheten inom Posten Brev är lönder. Om det inte är så att Posten i sam och har en god in~äningsformå-
skydd av sitt monopol byggt upp en ga. Däremot säger rapporten att vinineffektiv organisation. ster från Posten Brev i framtiden inte
Vad finns det for motiv till Postens kan forväntas täcka forlustverksamheter på andra håll
mom postkoncernen. 1997 beräknas
SVE N SK TID SKRIFT
Posten Brev gå med närmare en miljard i vinst, samtidigt som Posten
Försäljning och Posten Finansiella
Tjänster formodligen gör en forlust
på mellan en halv och en miljard
kronor. För en person som Dahlsten,
med dubbla examina, borde dock
denna korssubventioneringsstrategi
framstå som långsiktigt ohållbar. Då
återstår enbart den personliga prestigen som ett motiv for postledningens
agerande
De positiva effekterna av avregleringen och konkurrensen på postmarknaden har nu börjat att synas.
Inom de marknadssegment där konkurrensen fatt verka längst, foradresserade större utskick, har priserna
sjunkit med mer än en tredjedel.
Inom marknadssegmentet lokal post
kommer vi att ta se samrna prisutveckling om inte Posten ges möjligheter att via underprissättning slå ut
den spirande konkurrensen.
Regering och riksdag uttalade hösten 1996 att Postens verksamhet ska
bedrivas ”på ett sätt som motsvarar
högt ställda krav på etik och moral.”.
Frågan är när detta kommer att omsättas i praktiken?
15