Ledare; Klassresan är inställd
1997
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
LEDARE:
E
tt viktigt mål för
socialdemokratin har
varit att ugämna skillnaderna mellan samhällsklasserna. Det
kan därför tyckas paradoxalt att de
välfårdssystem som partiet har medverkat till att bygga upp dramatiskt
försvårar för människor att med egen
kraft förbättra sin tillvaro – det vill
säga att göra en klassresa.
En förutsättning för att vanliga
människor – som inte har ärvt eller
fatt några pengar av släkten – skall
kunna förbättra sin tillvaro, är att det
går att gäna pengar på eget arbete. I
Sverige har denna möjlighet kraftigt
beskurits. När man tjänar pengar på
arbete tar staten regelmässigt huvuddelen skatt. För en medelinkomsttagare som synligt tjänar
19.400 kronor i månaden uppgår det
totala skatteuttaget (arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, moms och
övriga skatter) till 66 procent.
skattema tas dessutom ut på ett
sådant sätt att den som gänar mer
2
JONAS HELLMAN & ANDERS HULTIN:
Klassresan
med automatik tvingas betala mer i
skatt. Inte bara proportionellt, utan
även procentuellt. I samband med
skattereformen 1990 fördes en debatt
om marginaleffekterna, det vill säga
hur mycket av en extrainkomst som
man i olika inkomstlägen tar behålla.
Beslut fattades om att ”vanliga” inkomsttagare aldrig skall behöva betala
mer än 30 procent i marginalskatt
och att ”höginkomsttagare” – en
grupp som antogs utgöra ungefår tio
procent av alla inkomsttagare – inte
skulle behöva betala mer än 50 procent.
H öjd marginalskatt
dag har den lägre marginalskattenivån höjts till i genomsnitt 34
procent och den högre till i genomsnitt 59 procent. Eftersom gränsen
för att vara ”höginkomsttagare” inte
har flyttats upp i takt med löneutvecklingen tvingas även heltidsarbetande med vanliga inkomster
betala den högre marginalskatten.
För människor med lägre inkomSVENSK TIDSKRIFT
ar inställd
ster är som regel marginaleffekten
betydligt högre än marginalskatten.
Skälet är att många av de offentliga
välfårdssystemen är utformade så att
om de höjer sin inkomst, förlorar de
bidrag och subventioner.
I moderaternas rapport skattepolitikens sociala konsekvenser räknas på tio
exempelhushåll. En ensamstående
kvinna i Göteborg som arbetar som
socialsekreterare och har ett barn på
fem år går upp från deltid till heltid.
Av de 4.000 kronor som hon höjer
sin inkomst med tar staten – direkt
eller indirekt – 78 procent, det vill
säga 3.120 kronor.
Ett gift par i Uppsala med tre barn
i skolåldern behöver förstärka sin
hushållskassa. Hon arbetar som lågstadielärare och han har ett vanligt
industriarbete. Paret bestämmer sig
fcir att hon skall gå upp från deltid till
heltid. Av de 3.150 kronor som
familjen höjer sin inkomst med tar
staten 74 procent, det vill säga 2.331
kronor.
En ensamstående kvinna i Linköping med ett barn är tillfålligt
arbetslös. Hon har tidigare arbetat
som kommunal ekonomiassistent. En
Men med de svenska skattema är
detta mycket svårt. Invandrarforetagare tar som regel inga banklån.
dag far hon ett erbjudande om en ny Istället lånar de av släktingar och
heltidstjänst. Av de 2.550 kronor vänner. Men bland svenskar finns
som hon tjänar på att gå över från
arbetslöshetsersättning till heltidslön
tar staten 84 procent, det vill säga
2.142 kronor.
inte den typen av sociala nätverk.
Dessutom har de svenska släktingarna
och vännerna oftast inte något eget
sparkapital att låna ut.
annat privat ägande. Tanken är att
personer som äger aktier har mycket
pengar, och därmed bör beskattas
extra hårt.
Ett problem är dock att denna
åtgärd inte enbart slår mot de aktieägare som har mycket pengar, utan
mot alla aktieägare. Resultatet blir att
det privata aktieägandet som helhet
Som det svenska samhället är minskar. Detta bidrar i sin tur till att
Hjälplösa hushåll
Och så där fortsätter det. Åtta av de
tio exempelhushållen – som alla lever
under mycket normala svenska
forhållanden – möter en marginaleffekt på över 50 procent. Den lägsta
marginaleffekten är 38 procent.
Välfärdssystemen har gjort de svenska hushållen beroende och hjälplösa.
Det finns knappt några reserver i
form av egna besparingar. Det går
inte att själv påverka.
Historiskt sett har eget foretagande
varit en vanlig metod for människor
att klättra på samhällsstegen. l Sverige
är det extremt svårt- särskilt for vanliga människor – att starta och driva
ett eget foretag. Skälet är inte bara att
det är mycket krångel och byråkrati.
Vi har också byggt upp en ordning
där den som vill starta ett foretag är
beroende av vad myndigheter och
banker tror om affårsiden.
Återigen är det de höga skattema
på arbete som spökar. Under normala omständigheter skulle det gå att
själv spara ihop till ett startkapital.
uppbyggt måste man nästan komma
från ”överklassen” for att kunna bli
rik. Detta avspeglar sig också i den
svenska foretagsstrukturen. Av dagens stora svenska foretag är det
mycket fa som har tillkommit efter
andra världskriget. De familjer som
äger stora privatformögenheter i dag,
är i stort sett de sanuna som gjorde
det for 30-40 år sedan. Visst har det
skett en viss omsättning, men inte alls
1 sanuna utsträckning som i andra
länder.
l vad mån det har skett någon
forändring av ägarstrukturen i Sverige, så är det snarast att det privata
ägandet som fenomen har minskat.
1960 ägdes 65 procent av aktierna i
det svenska näringslivet av enskilda
privatpersoner. Idag är andelen
endast 15 procent. l stället har institutioner och utländska ägare tagit
över.
Det är socialdemokraternas avsikt
att klasskillnaderna i samhället skall
bekämpas. Därfor beskattas privat
aktieägande dubbelt så hårt som
SVENSK TIDSKRIFT
ytterligare permanenta den rådande
ordningen i samhället. Institutioner
är som regel forsiktiga ägare. De tar
inga risker. De satsar inte på några
nya foretag.
Korsvist ägande
Det svenska näringslivet ägs i dag i
mycket liten utsträckning av privatpersoner. I stället äger foretagen
korsvis varandra. Samma personer
sitter i styrelse efter styrelse. Inga nya
far chansen.
Privat aktieägande i grannens foretag kan vara ett sätt for vanliga hushåll att bygga upp ett eget sparkapital.
Den hårda beskattningen av arbete
gör detta svårt. Den dubbla beskattningen av aktier gör det i praktiken
nästan omöjligt.
Socialdemokraterna har lyckats
med det som adeln på 1800-talet
misslyckades med – nämligen att
permanenta den rådande inkomststrukturen i samhället. Det märkliga
är att så fa hittills har genomskådat
detta.
3
Ynkligt av Dieter
Strand
utan beskriver dem som de
var: svaga, fega byråkrater.
Dieter Strand har läst Peter Några av de tragiska perEnglunds Brev från noll- soner han beskriver levde
Toner av företagsamhet och
uppfinningsrikedom
punkten och diskuterar t .o.m. i den inbillade före- Julmusik kan vara mer än
boken på fem sex rader i ställningen att de i själva Bing Crosby och stilla Natt
Aftonbladet. Det märkl iga är verket motarbetade för- med Christer Sjögren . Under
nu inte vad han skriver, utan trycket inifrån , trots att de mellandagarna nu senast
vad han inte skriver. skaffade fram Zyklon B och dök vi ner i pappas förråd av
konstruerade dieselbussar gamla LP och kom upp med l
Strand har inte ett ord att med avgasröret på fel sida. en kär gammal bekant mel- kan man också göra konsusäga om bokens ämne, vilket lan labbarna: Count Basies mentprogram för TV.
är mest pinsamt för Strand Englund bedömer heller The Atomic Basie. 1
med tanke på att Expressen inte det sovjetiska systemet Numera får vi i stället njusamma dag ägnar huvud- och Nazi-Tyskland efter olika Det handlar om storband lta av ”Plus ” där en surmulen
ledaren åt att sätta in Eng- värdeskalor. Därför blir läs- från det sena 1950-talet, pedagog försöker höja vår
lunds bok i ett begåvat mo- ningen säkert svår för vän- fyllt till bristningsgränsen av skepsis inför konsumtionsdernt sammanhang. Istället sterideologer. Är det därför livs- och spelglädje med då- samhällets fasor genom att
betecknar han bokens språk Strand är så föraktfull? Är nande blås och ljuvligt små- göra avslöjanden av typen
som ”outhärdligt” och gnäl- det därför han sänker sig till fräckt pianoklink högt uppe i ”postordermedlet mot flintler på att ”Doktor Englund att antyda att Englund trivia- diskanten. Låtarna har namn skallighet fungerar inte ” och
inte ens kan böja tyska rätt”. liserar förintelsen? Eller är som The Kid from Red Bank, ”tvättmedlet gör inte lika
Och visst, vi ler alla igenkännande när en riktigt englundare dyker upp: Här
”transmogrifieras” samhällssystemen, om de inte stagnerar i teknisk ”förglasning ”
för att slutl igen slängas på
”historiens kökkenmödding”.
Allt ”tryfferat” av skrockförklaringen så simpel att Teddy the Toadoch Splanky rent som i reklamen ”. StenEnglund skriver i Expressen? och fick gå runt på tallriken kul. Hur låter signaturen?
mest hela dan. Vem vet? Vem bryr sig?
Nej, Strand måste hata l
Englund på ett personligt Höjdpunkten kommer efter P J Anders Linder
plan. De har kanske träffats ett tag när man når fram till l stockho/m
på någon förlagsfest och den den passage som etsat in sig
självsäkre unge doktorn har i hjärnbarken på generainte hållt med Östeuropa- tioner i sin egenskap av sigoraklet Strand? Så Strand naturmelodi till TV:s ”Tekanden från en ” punsch- struntar i vad Englund vill
glansig grosshandlarhöger” . säga och kallar honom högniskt magasin ” . Det inre
ögat ser plötsligt snurrande
kugghjul , en entusiastisk
Erik Bergsten och berättelser
om fantastiska landvinningar 1
från de amerikanska torskKill your darlings!
Men outhärdligt? Knappast. Englund har ett gott
språk, ibland är det bara lite
för mycket av det. Och vem
orkar bry sig när han gör en
insiktsfull och begåvad kritik
av nationalstaten ; när han
dissikerar diktaturer och förklarar varför de fungerar –
eller inte . Englund demoniserar inte människorna som
ingick i förtryckarapparaten,
4
färdig och citerar anonyma
studenter i Uppsala som
uppges tycka Englund är
kaxig. Så ynkligt.
ningslabben . Hjärtat minns
Folke Hammarlind svindeln inför framtiden , för l
stockho/m vilken än mer makalösa steg
kunde utlovas. l
Tekniskt Magasin tog med
1sig publiken på en spännande resa till uppfinnings- l
rikedomens och företagsamhetens högborgar. Så
SVENSK T I DSKR IFT
E
tt viktigt mål för
socialdemokratin har
varit att ugämna skillnaderna mellan samhällsklasserna. Det
kan därför tyckas paradoxalt att de
välfårdssystem som partiet har medverkat till att bygga upp dramatiskt
försvårar för människor att med egen
kraft förbättra sin tillvaro – det vill
säga att göra en klassresa.
En förutsättning för att vanliga
människor – som inte har ärvt eller
fatt några pengar av släkten – skall
kunna förbättra sin tillvaro, är att det
går att gäna pengar på eget arbete. I
Sverige har denna möjlighet kraftigt
beskurits. När man tjänar pengar på
arbete tar staten regelmässigt huvuddelen skatt. För en medelinkomsttagare som synligt tjänar
19.400 kronor i månaden uppgår det
totala skatteuttaget (arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, moms och
övriga skatter) till 66 procent.
skattema tas dessutom ut på ett
sådant sätt att den som gänar mer
2
JONAS HELLMAN & ANDERS HULTIN:
Klassresan
med automatik tvingas betala mer i
skatt. Inte bara proportionellt, utan
även procentuellt. I samband med
skattereformen 1990 fördes en debatt
om marginaleffekterna, det vill säga
hur mycket av en extrainkomst som
man i olika inkomstlägen tar behålla.
Beslut fattades om att ”vanliga” inkomsttagare aldrig skall behöva betala
mer än 30 procent i marginalskatt
och att ”höginkomsttagare” – en
grupp som antogs utgöra ungefår tio
procent av alla inkomsttagare – inte
skulle behöva betala mer än 50 procent.
H öjd marginalskatt
dag har den lägre marginalskattenivån höjts till i genomsnitt 34
procent och den högre till i genomsnitt 59 procent. Eftersom gränsen
för att vara ”höginkomsttagare” inte
har flyttats upp i takt med löneutvecklingen tvingas även heltidsarbetande med vanliga inkomster
betala den högre marginalskatten.
För människor med lägre inkomSVENSK TIDSKRIFT
ar inställd
ster är som regel marginaleffekten
betydligt högre än marginalskatten.
Skälet är att många av de offentliga
välfårdssystemen är utformade så att
om de höjer sin inkomst, förlorar de
bidrag och subventioner.
I moderaternas rapport skattepolitikens sociala konsekvenser räknas på tio
exempelhushåll. En ensamstående
kvinna i Göteborg som arbetar som
socialsekreterare och har ett barn på
fem år går upp från deltid till heltid.
Av de 4.000 kronor som hon höjer
sin inkomst med tar staten – direkt
eller indirekt – 78 procent, det vill
säga 3.120 kronor.
Ett gift par i Uppsala med tre barn
i skolåldern behöver förstärka sin
hushållskassa. Hon arbetar som lågstadielärare och han har ett vanligt
industriarbete. Paret bestämmer sig
fcir att hon skall gå upp från deltid till
heltid. Av de 3.150 kronor som
familjen höjer sin inkomst med tar
staten 74 procent, det vill säga 2.331
kronor.
En ensamstående kvinna i Linköping med ett barn är tillfålligt
arbetslös. Hon har tidigare arbetat
som kommunal ekonomiassistent. En
Men med de svenska skattema är
detta mycket svårt. Invandrarforetagare tar som regel inga banklån.
dag far hon ett erbjudande om en ny Istället lånar de av släktingar och
heltidstjänst. Av de 2.550 kronor vänner. Men bland svenskar finns
som hon tjänar på att gå över från
arbetslöshetsersättning till heltidslön
tar staten 84 procent, det vill säga
2.142 kronor.
inte den typen av sociala nätverk.
Dessutom har de svenska släktingarna
och vännerna oftast inte något eget
sparkapital att låna ut.
annat privat ägande. Tanken är att
personer som äger aktier har mycket
pengar, och därmed bör beskattas
extra hårt.
Ett problem är dock att denna
åtgärd inte enbart slår mot de aktieägare som har mycket pengar, utan
mot alla aktieägare. Resultatet blir att
det privata aktieägandet som helhet
Som det svenska samhället är minskar. Detta bidrar i sin tur till att
Hjälplösa hushåll
Och så där fortsätter det. Åtta av de
tio exempelhushållen – som alla lever
under mycket normala svenska
forhållanden – möter en marginaleffekt på över 50 procent. Den lägsta
marginaleffekten är 38 procent.
Välfärdssystemen har gjort de svenska hushållen beroende och hjälplösa.
Det finns knappt några reserver i
form av egna besparingar. Det går
inte att själv påverka.
Historiskt sett har eget foretagande
varit en vanlig metod for människor
att klättra på samhällsstegen. l Sverige
är det extremt svårt- särskilt for vanliga människor – att starta och driva
ett eget foretag. Skälet är inte bara att
det är mycket krångel och byråkrati.
Vi har också byggt upp en ordning
där den som vill starta ett foretag är
beroende av vad myndigheter och
banker tror om affårsiden.
Återigen är det de höga skattema
på arbete som spökar. Under normala omständigheter skulle det gå att
själv spara ihop till ett startkapital.
uppbyggt måste man nästan komma
från ”överklassen” for att kunna bli
rik. Detta avspeglar sig också i den
svenska foretagsstrukturen. Av dagens stora svenska foretag är det
mycket fa som har tillkommit efter
andra världskriget. De familjer som
äger stora privatformögenheter i dag,
är i stort sett de sanuna som gjorde
det for 30-40 år sedan. Visst har det
skett en viss omsättning, men inte alls
1 sanuna utsträckning som i andra
länder.
l vad mån det har skett någon
forändring av ägarstrukturen i Sverige, så är det snarast att det privata
ägandet som fenomen har minskat.
1960 ägdes 65 procent av aktierna i
det svenska näringslivet av enskilda
privatpersoner. Idag är andelen
endast 15 procent. l stället har institutioner och utländska ägare tagit
över.
Det är socialdemokraternas avsikt
att klasskillnaderna i samhället skall
bekämpas. Därfor beskattas privat
aktieägande dubbelt så hårt som
SVENSK TIDSKRIFT
ytterligare permanenta den rådande
ordningen i samhället. Institutioner
är som regel forsiktiga ägare. De tar
inga risker. De satsar inte på några
nya foretag.
Korsvist ägande
Det svenska näringslivet ägs i dag i
mycket liten utsträckning av privatpersoner. I stället äger foretagen
korsvis varandra. Samma personer
sitter i styrelse efter styrelse. Inga nya
far chansen.
Privat aktieägande i grannens foretag kan vara ett sätt for vanliga hushåll att bygga upp ett eget sparkapital.
Den hårda beskattningen av arbete
gör detta svårt. Den dubbla beskattningen av aktier gör det i praktiken
nästan omöjligt.
Socialdemokraterna har lyckats
med det som adeln på 1800-talet
misslyckades med – nämligen att
permanenta den rådande inkomststrukturen i samhället. Det märkliga
är att så fa hittills har genomskådat
detta.
3
Ynkligt av Dieter
Strand
utan beskriver dem som de
var: svaga, fega byråkrater.
Dieter Strand har läst Peter Några av de tragiska perEnglunds Brev från noll- soner han beskriver levde
Toner av företagsamhet och
uppfinningsrikedom
punkten och diskuterar t .o.m. i den inbillade före- Julmusik kan vara mer än
boken på fem sex rader i ställningen att de i själva Bing Crosby och stilla Natt
Aftonbladet. Det märkl iga är verket motarbetade för- med Christer Sjögren . Under
nu inte vad han skriver, utan trycket inifrån , trots att de mellandagarna nu senast
vad han inte skriver. skaffade fram Zyklon B och dök vi ner i pappas förråd av
konstruerade dieselbussar gamla LP och kom upp med l
Strand har inte ett ord att med avgasröret på fel sida. en kär gammal bekant mel- kan man också göra konsusäga om bokens ämne, vilket lan labbarna: Count Basies mentprogram för TV.
är mest pinsamt för Strand Englund bedömer heller The Atomic Basie. 1
med tanke på att Expressen inte det sovjetiska systemet Numera får vi i stället njusamma dag ägnar huvud- och Nazi-Tyskland efter olika Det handlar om storband lta av ”Plus ” där en surmulen
ledaren åt att sätta in Eng- värdeskalor. Därför blir läs- från det sena 1950-talet, pedagog försöker höja vår
lunds bok i ett begåvat mo- ningen säkert svår för vän- fyllt till bristningsgränsen av skepsis inför konsumtionsdernt sammanhang. Istället sterideologer. Är det därför livs- och spelglädje med då- samhällets fasor genom att
betecknar han bokens språk Strand är så föraktfull? Är nande blås och ljuvligt små- göra avslöjanden av typen
som ”outhärdligt” och gnäl- det därför han sänker sig till fräckt pianoklink högt uppe i ”postordermedlet mot flintler på att ”Doktor Englund att antyda att Englund trivia- diskanten. Låtarna har namn skallighet fungerar inte ” och
inte ens kan böja tyska rätt”. liserar förintelsen? Eller är som The Kid from Red Bank, ”tvättmedlet gör inte lika
Och visst, vi ler alla igenkännande när en riktigt englundare dyker upp: Här
”transmogrifieras” samhällssystemen, om de inte stagnerar i teknisk ”förglasning ”
för att slutl igen slängas på
”historiens kökkenmödding”.
Allt ”tryfferat” av skrockförklaringen så simpel att Teddy the Toadoch Splanky rent som i reklamen ”. StenEnglund skriver i Expressen? och fick gå runt på tallriken kul. Hur låter signaturen?
mest hela dan. Vem vet? Vem bryr sig?
Nej, Strand måste hata l
Englund på ett personligt Höjdpunkten kommer efter P J Anders Linder
plan. De har kanske träffats ett tag när man når fram till l stockho/m
på någon förlagsfest och den den passage som etsat in sig
självsäkre unge doktorn har i hjärnbarken på generainte hållt med Östeuropa- tioner i sin egenskap av sigoraklet Strand? Så Strand naturmelodi till TV:s ”Tekanden från en ” punsch- struntar i vad Englund vill
glansig grosshandlarhöger” . säga och kallar honom högniskt magasin ” . Det inre
ögat ser plötsligt snurrande
kugghjul , en entusiastisk
Erik Bergsten och berättelser
om fantastiska landvinningar 1
från de amerikanska torskKill your darlings!
Men outhärdligt? Knappast. Englund har ett gott
språk, ibland är det bara lite
för mycket av det. Och vem
orkar bry sig när han gör en
insiktsfull och begåvad kritik
av nationalstaten ; när han
dissikerar diktaturer och förklarar varför de fungerar –
eller inte . Englund demoniserar inte människorna som
ingick i förtryckarapparaten,
4
färdig och citerar anonyma
studenter i Uppsala som
uppges tycka Englund är
kaxig. Så ynkligt.
ningslabben . Hjärtat minns
Folke Hammarlind svindeln inför framtiden , för l
stockho/m vilken än mer makalösa steg
kunde utlovas. l
Tekniskt Magasin tog med
1sig publiken på en spännande resa till uppfinnings- l
rikedomens och företagsamhetens högborgar. Så
SVENSK T I DSKR IFT