Thomas Idergard, Gunnar Strömmer; För en liberal miljörörelse – med mer empati


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

I
.foregående nummer av
Svensk Tidskrift ger Markus
Uvell Moderata Ungdomsforbundet på nöten for, vad
han uppfattar som, en
besynnerlig argumentation på miljöns område. Han menar att organisationen har fallit till foga for de
missuppfattningar och överdrifter
som i allmänhet forekommer i miljö-
debatten, att den sjunger med i den
apokalyptiska kören och att betydelsen av aktiva konsumenter överdrivs. Kritiken tar sin utgångspunkt i
kampanjen ”Bli en hjälte – Du gör
skillnaden!”, som ungdomsforbundet
genomforde våren och hösten 1996.
Vi tycker att han överreagerar.
Uvell har i princip rätt i sin beskrivning av miljöns faktiska tillstånd.
Likaså sluter vi upp bakom meningen
att miljöproblem bör uppfattas som
THOMAS IDERGARD & GUNNAR
STRÖMMER är ordförande respektive
ledamot i Moderata Ungdomsförbundets förbtmdsstyrelse.
THOMAS ID ERGARD & GUNNAR STRÖMMER:
en liberal
med
miljörörelse
mer empati
konflikter mellan människor. För
bara så kan det personliga ansvarets
grundläggande betydelse i fråga om
miljön forstås. Och endast genom att
sätta in miljöfrågor i sina ekonomiska
och sociala sammanhang blir det
begripligt dels varfor människor
ibland agerar på ett sätt som utan
tvekan forsärnrar deras miljö, dels hur
den ordning ser ut som skulle ge
människor incitament att agera på ett
rimligare sätt.
Svårbegriplig kritik
Den mesta miljöforstötningen kan
forklaras med avsaknaden av marknadsekonomiska institutioner, vilket
t ex gör att foretag ofta rar fel signaler
om den verkliga kostnaden for ett
fororenande utsläpp eller en produkts
skadliga miljöpåverkan. Uvells medicin heter i forsta hand stärkta äganderätter och bättre möjligheter att hävda kränkningar av sådana rättigheter
infor domstol. Detta har också länge
varit MUFs ståndpunkt.
Därfor har vi lite svårt att begripa
SVENSK T l DSKRI FT
varfor Uvell tillskriver MUF uppfattningar som. han med säkerhet vet
att organisationen inte foreträder.
Vår miljökampanj – inklusive det
material, bl a miljövänliga kondomer, som vi använde som konkreta
exempel på hur foretag och konsumenter på en fri marknad kan agera
utan att politiker behöver blanda sig i
med lagar och skatter – måste betraktas i sitt sammanhang. Målgruppen for kampanjen var gymnasieelever. Syftet var dels att introducera andra utgångspunkter for ett
miljöengagemang än de som vanligen forekommer bland unga människor och i samhället som helhet,
dels att vänja våra egna medlenm1ar
att arbeta med frågor där vår
organisation i likhet med övriga delar
av högern – med undantag for
energifrågan – hållit klaffen i alla
tider.
Ambitionen var alltså inte att i en
kampanj på några veckor presentera
ett heltäckande grepp när det gäller
miljöfrågor. Vi gjorde t ex bedöm- 39
rungen att internalisering av miljö-
kostnader genom marknadsordning
och stärkta civilprocessuella inslag
inte var det lämpligaste kampanjtemat den här gången, mot bakgrund
av kampanjens syfte. l stället valde vi
att lyfta fram en beståndsdel i det
liberala synsättet: det personliga
ansvaret i det lilla och nära sammanhanget. En beståndsdel som enkelt
kan relateras tillbaka till MUFs
allmänt kända ideer om vad som
bygger ett bra samhälle. Materialet
utformades medvetet ganska lättsmält. Poängen var också mycket
enkel, men inte desto mindre viktig
och tydlig: Ansvaret för miljön kan
bara tas av enskilda människor, och
inte överlåtas åt politiker, planer eller
reglering. Ett uttryck för detta ansvar
är aktiva konsumenter. Något annat
har vi aldrig påstått.
Liberal miljösyn
Men låt oss i all korthet utveckla
denna aspekt på personligt ansvar och
engagemang. Vi vill – utifrån våra
förutsättningar och uppgifter – vara
en viktig bärare av den liberala synen
på miljöfrågor som främst under det
senaste året vunnit insteg i den
svenska debatten. Likafullt stör det
oss att en del förträdare för detta
synsätt – inte nödvändigtvis Uvell –
verkar nonchalera de faktiska miljö-
problem som blivit följden av den
alltjämt rådande ordningen, och att
dessa personer snarast ger uttryck för
förakt mot den mer eller mindre
välgrundade oro som många människor känner härför. Uvell konsta- 40
terar att det är en både intellektuellt
och kommunikativt krävande uppgift att vinna gehör för ett liberalt
synsätt på miljöfrågor. Vi håller med.
Men för att det överhuvudtaget skall
vara möjligt måste det principiella
anslaget bäras upp av empati och
engagemang hos dess företrädare.
Därför skulle vi vilja se att fler i vår
”rörelse” talade sig varma för en levande och ren miljö. Det är självklart
att naturen inte kan tillerkännas ett
egenvärde i den meningen att miljön
överordnas människan. Men människans goda miljö kan som vi ser det
tillmätas ett sådant eget värde. En
marknadsprocess i riktning mot
minskade miljöstörningar bygger ju
på att tillräckligt många människor
tillmäter miljön ett egenvärde, eller
åtminstone ett så högt värde att det t
ex blir billigare för företag att avstå
från att smutsa ner, eller att saluföra
icke miljöskadliga produkter. Men
bör människor också ha ett sådant
förhållningssätt?
Ja, enligt vår uppfattning bör
människor – åtminstone vi som har
råd och möjlighet – agera på ett sätt,
som i det längsta undviker att skada
miljön i onödan. Vi är beredda att
parallellt med ett mer principiellt
förhållningssätt formulera en sådan
uppmaning: Ge kraft åt Din önskan
om en god livsmiljö! Utnyttja de
verktyg som en marknadsordning
skulle erbjuda: Stäm förorenare som
kränker Din äganderätt, eller bestraffa dem genom att köpa miljö-
vänliga produkter av deras konkurrenter. Och ta ansvar för Ditt eget
SVEN SK TID S KRIFT
handlande i det lilla och nära. För
vilka skäl finns det att låta bli att
uttrycka den empati eller det engagemang som många faktiskt förenar
med sitt liberala synsätt? Från
kommunikativ synpunkt vore det
särskilt tanigt eftersom ett principelit
förhållningssätt skulle ta en djupare
klangbotten härigenom. Att ödmjukt
och engagerat närn1a sig människors
oro och funderingar kring miljön –
välgrundade eller inte – kan inte vara
något som den traditionella, planekonomiska och regleringsinriktade
miljörörelsen rar ges monopol på!
Lyckad kampanj
Förra årets miljökampanj
egenskap av ett första avstamp 1
Moderata Ungdomsförbundets arbete med miljöfrågor – var som vi ser
det mycket lyckad, givet våra utgångspunkter. En viktig långsiktig
effekt av kampanjen blev att vi idag
har drygt 900 tjejer och killar i
gynmasieåldern som utan krav på
medlemskap i MUF är med i Miljö-
nätverket, som vi introducerade i
samband med kampanjen. Genom
detta nätverk far deltagarna – som
hela tiden blir fler – regelbundet infonnation om miljöfrågor från MUF.
På grundval av våra värden om
personligt ansvar, en fri ekonomi och
ett öppet samhälle. Genom nätverkets nyhetsbrev sprider vi information om vad man kan göra som
enskild person i sin egen vardag för
att skapa förutsättningar för en god
miljö. Utan inblandning från politikerna. En av de senaste insatserna
skedde i samarbete med Timbre när
samtliga deltagare i nätverket fick
institutets sanunanfattning av Ronald
Bailey’s The True State cif the Planet
hem i brevlådan. Den skriften andas
inte direkt någon världsbild a’ la Det
Naturliga Steget, om vi uttrycker oss
forsiktigt.
Nödvändig fördjupning
Däremot instämmer vi i Uvells
uppfattning att det behövs mer djup i
Moderata Ungdomsforbundets exområde. Infor detta år har vi också
bestämt oss for att koncentrera det
fortsatta arbetet med miljöfrågor
kring fem ideteman: Ett antropocentriskt synsätt (människan och
hennes miljö i centrum), marknadsekonomi (äganderätter, prisbildning, infomutionsflöden), mänskliga fri- och rättigheter (individuell
frihet och demokrati), ett levande
och starkt civilt samhälle (personligt
ansvar i ·det lilla och nära) och slutligen framstegstro (teknisk utveckI den liberala miljörörelse som nu
växer sig starkare också i Sverige har
vi alla lite olika roller. Moderata
Ungdomsforbundet ser som sm
främsta uppgift att göra dessa
sanm1anhang begripliga främst for
ungdomar i gynmasieåldem. Vi kan
säkert bli mer nogräknade när vi
väljer exempel for att illustrera vårt
synsätt. Men som motprestation
skulle vi önska lite mer av äkta engagemang och empati i andra delar av
”rörelsen”.
tema opinionsbildning på miljöns ling, ekonomisk och mänsklig växt).
I
en artikel i SvT 6/96 säger sig
Thomas Idergard inte bli klok
på Moderata Samlingspartiets
invandrings- och flyktingpolitik. Han anser, något forenklat
kanske, att det är självklart att moderaterna skall bejaka att människor vill
konm1a hit och likt Karl-Oskar och
Christina, eller snarare Halima och
GUSTAF VON ESSEN är riksdagsledamot för moderaterna i Uppsala
län.
GUSTAF VON ESSEN:
Flyktingpolitik med
humanism och realism
Hassan, söka sig en framtid i den
svenska obrutna myllan. Låt vara att
det forst krävs en genomgripande
forändring bort från den nuvarande
välfärdsstaten. I avvaktan på att en
sådan forändring kornmer till stånd
bör man avstå från att ”inskränka”
svensk asylrätt – vilket han påstår att
moderatema 1 riksdagen har medverkat till.
Jag anser inte att invandringspolitiken lämpar sig for enkel partipolitisk träta över blockgränsen.
Politiken bör ha en rejäl forankring
SVENSK TIDSKR.IFT
både i riksdagen och också ute i landet bland människorna. Ju bredare
och djupare legitimitet politiken far
på detta område, desto mindre risk
for forenklade och populistiska budskap.
Den svenska migrationspolitiken
måste betraktas i ett hellietsperspektiv. Flyktingpolitiken är viktigare än
invandringspolitiken, sett i ett globalt
perspektiv. Ensamma kan Sverige
inte åstadkonm1a så mycket. Vårt
BU-medlemskap ger oss nya och
intressanta möjligheter att påverka.
41