Företrädare för FMSF: Valets bortglömda fråga

Valet är över sedan en tid tillbaka. Det var en valrörelse med stor avsaknad av utrikespolitik. Självklart är vår direkta omgivning av främsta relevans, men det som händer i Bryssel, Beijing och Washington påverkar faktiskt oss, våra fri- och rättigheter och vårt sätt att leva.

För en månad sedan hölls det val i Sverige. Partierna har under de senaste månaderna tävlat om att presentera lösningar på svenskarnas vardagsproblem. Ett val handlar trots allt om hur landet ska styras och vilken politisk agenda som ska vara gällande. Men något har varit påfallande frånvarande. Hur ser egentligen politikerna på världen ut utanför Sverige? Detta trots att 2026 varit ytterst präglat av utrikespolitiska skeenden. Det närmsta vi kom en utrikespolitisk diskurs var mitt under valspurten, när Sverigedemokraterna ertappades med att en av deras tjänstemän hade delat proryskt innehåll på sina sociala medier. Det var den hetaste utrikesfrågan som har debatterats under valrörelsen. Utöver detta har det varit nästintill radiotystnad om utrikesfrågor.

Utrikespolitik har fått betydligt mindre utrymme än frågor som sjukvård eller plånboksfrågor. Det är märkligt, eftersom gränsen mellan inrikes och utrikespolitik blir allt svårare att dra. Det som händer på världsscenen korresponderar nämligen med den politiska utvecklingen i Sverige, och är ibland bortom svenska politikers kontroll. De konstanta debatterna om kärnkraft kommer inte av isolerade olikheter om hur förnyelsebart det är som energikälla, det är genomgående en konsekvens av utrikespolitiken.

Vidare kan man också observera implikationer från de många krig som pågår. Konflikten mellan USA och Iran är ett talande exempel. Kriget kan kännas avlägset för en svensk väljare. Teheran ligger tusentals kilometer från Stockholm och amerikanska militärbaser är knappast något som de flesta svenskar funderar över i vardagen. Ändå påverkar konflikten oss. När kriget hotar energiförsörjningen och internationella kommunikationsförbindelser genom strategiska handelsleder påverkas oljepriset. När oljepriset stiger påverkas transportkostnader, företag och i längden också hushåll. När osäkerheten på världens marknader ökar påverkas inflationen och den ekonomiska tillväxten. När USA och Iran hamnar i direkt konflikt förändras dessutom det säkerhetspolitiska läget i hela Europa och Mellanöstern.

Sverige är numera medlem i Nato. Vårt säkerhetspolitiska läge är därmed intimt förbundet med utvecklingen i andra länder. USA:s utrikespolitik har alltid varit relevant för Sverige, men nu påverkar det direkt svensk säkerhet. Europas förmåga att försvara sig spelar roll för Sverige. Kriget i Ukraina spelar roll för svensk försvarsbudget, svensk energiförsörjning och europeisk ekonomi. Även migrationen,  en av valrörelsens mest centrala frågor, är i grunden internationell. Konflikter, ekonomisk utveckling och politisk instabilitet i andra delar av världen påverkar vilka som söker sig till Europa. Isolationistiska drivkrafter om att stänga gränser och minska samarbete i internationella organisationer är självmotsägelsefulla: migration är och har alltid varit globaliseringens främsta tillvägagångssätt. På samma sätt är svensk handel, svenska företag och svenska jobb beroende av en fungerande internationell ekonomi.

Trots detta reduceras internationell politik ofta till en fråga om vad Sverige ”tycker” om olika konflikter. Det räcker inte. Vi behöver en valdebatt som också diskuterar vad Sverige faktiskt kan göra.

Hur bör Sverige agera när våra allierade hamnar i konflikt? Hur mycket bör Sverige bidra till Europas försvar? Hur ska vi förhålla oss till ett USA som blir mer oförutsägbart? Hur ska Europa hantera ett alltmer auktoritärt Ryssland och ett ekonomiskt och militärt starkare Kina? Hur ska biståndspolitiken utformas? Hur skyddar vi svensk handel och energiförsörjning i en värld där geopolitiken återigen blivit en central ekonomisk faktor? Det är frågor som kommer att påverka Sverige under nästa mandatperiod, oavsett om våra politiker vill diskutera dem eller inte.

Samtidigt finns det en större fråga bakom detta. Vad är egentligen svensk politik i en värld där Sverige är djupt beroende av sin omvärld? Sverige är ett litet land med en stor ekonomi. Vi har byggt vårt välstånd på bland annat handel, innovation och öppenhet mot omvärlden. Det har gjort oss framgångsrika, men det innebär också att vi påverkas kraftigt när världen förändras. Vi kan inte både vilja vara ett rikt, öppet och globaliserat land och samtidigt föra en politisk debatt som utgår från att världen utanför Sveriges gränser inte existerar. Det är dags att ändra på det.

Sverige är ett litet land i en stor, föränderlig värld. Om vi människor inte kan samsas om de globala geopolitiska problemen som präglar vår tid kommer straffrabatt, bankskatt och karensavdraget vara våra minsta problem.

Rufus Rydh, Astrid Hård af Segerstad, Emma Glandin, Liv Svedberg och Ellen Thonfors tillhör den internationella kommittén i Fria Moderata Studentförbundet