Gunnar Hyltén-Cavallius: Sovjetmotstånd i motvind

”Frihet är det bästa ting, / som sökas kan all världen kring.” Orden i den medeltida Biskop Thomas Frihetsvisa har inte mist sin relevans. Idag tänker många på det ukrainska folkets modiga kamp för sin frihet under det mer än fyraåriga ryska angreppskriget.

Nyligen publicerades en bok som med hjälp av 1900-talshistorien kan hjälpa oss förstå dagens skeende: Stoppa Sovjetimperialismen! Hur borgerliga aktivister utmanade världens mäktigaste totalitära stat av Magnus Utvik (Timbro förlag).

Författaren var i ungdomen engagerad i olika vänstergrupper, VPK:s ungdomsförbund och – än mer sekteristiskt – i Kommunistiska Partiet i Sverige (om vilket han berättat i ”Med Stalin som Gud”. Den gången var Enver Hoxhas Albanien idealet.). Långt senare upptäckte Utvik, att en borgerlig aktivistgrupp med bland annat medlemmar i Folkpartiets ungdom hade protesterat mot Sovjet under de sista femton åren av kalla kriget: Östeuropeiska Solidaritetskommittén (ÖESK). Han fann idén att undersöka saken spännande. En historik över ÖESK saknades, vilket nu författaren ville råda bot på. Med hjälp av forskning i arkiven och intervjuer växer så bilden fram.

Vad som särskilt gjorde ÖESK uppmärksammat var aktionen under Sovjetunionens Kulturdagar på Skansen pingsthelgen 1979. Det storslagna evenemanget invigs av Skansenchefen Nils Erik Bæhrendtz, den sovjetiske ambassadören Michail Jakovlev och Förbundet Sverige-Sovjetunionens ordförande Eva Palmær.

Just där och då överraskades alla av talkörerna: ”Frige de politiska fångarna!”, ”Stoppa Sovjetimperialismen!” samt ”Fria demokratiska val i Öst!” Stor skandal naturligtvis. Till saken hör att den avhoppade ryssen Valentin Agapov attackerades och trycktes till marken av några hårdföra KGB-män.

ÖESK bildades i Stockholm den 15/2 1976. Ordförande var Ülo Ignats, med estniska rötter, och vice ordförande Håkan Holmberg.

En röd tråd i boken är det motstånd och den oförståelse som riktades mot ÖESK, dels från huvuddelen av vänstern och de framväxande fredsrörelserna men även från det politiska etablissemanget. Både socialdemokrater och borgerliga var svalt avvaktande. Olof Palme varnade för antisovjetism. Något ekonomiskt stöd gavs inte, vilket kan jämföras med situationen för många av vänstergrupperna. Författaren uppger att ett omkring 90% av VPK:s intäkter 1976 kom från olika former av statliga bidrag.

Aktivisten Christer Åkerlundh tänker tillbaka på tiden i ÖESK: ”Vi var en synnerligen udda fågel i ett rött landskap.” Han vittnar om att han drevs av övertygelsen att alla människor förtjänade frihet och demokrati, samma fri- och rättigheter som vi hade i vårt land. ÖESK hade som mål att tillsammans med likasinnade stödja oppositionella i Sovjet och dess lydstater i Östeuropa.

Det svenska samhället visade dock i stor utsträckning en förödande naivitet gentemot Sovjets avsikter med sina kultur- och propagandasatsningar. Politikerna agerade ”nyttiga idioter”. Författaren Hynek Pallas, författare till boken ”Grönsakshandlaren”, menar i samtal med Magnus Utvik att man måste känna till de socialistiska samhällena, för om man inte förstår fyra decennier av kommunism, då förstår man inte heller den politiska utvecklingen i dessa stater idag och kan inte heller skapa recept mot auktoritära krafter.

Men, anser Magnus Utvik, ointresset och okunskapen sammanhänger troligen med strävan att hålla den socialistiska utopin vid liv. Ännu 35 år efter kommunismens sammanbrott i Europa lever drömmen om socialismen hos den svenska vänstern.

Boken knyter samman de unga borgerliga frihetskämparna i Östeuropeiska Solidaritetskommttén mot det sovjetiska imperiet med dagens frihetskamp i väst för Ukrainas sak. Utvik slutar sin framställning med ett besök på Måndagsrörelsen i Helsingborg. Flera av de tidigare aktivisterna i ÖESK är nu aktiva i just Måndagsrörelsen. Konfliktpunkterna är desamma: demokrati eller diktatur, yttrandefrihet eller censur, nationellt oberoende eller auktoritära staters imperialistiska ambitioner.   

Låt inte denna angelägna bok drunkna i bokfloden. Läs och begrunda! Varför inte använda den i en studiecirkel? Stoppa Sovjetimperialismen! är inte bara av historiskt intresse. Ett särskilt lovord för alla lästips och alla illustrationer med dåtida affischer.

Gunnar Hyltén-Cavallius är komminister emeritus och teol.lic. i kyrkohistoria